Etiketter:

, ,

Jag tyckte ju rätt mycket om den första boken i Vampire Academy-serien och den andra gör mig faktiskt inte heller besviken.

Baksidestexten menar att detta är en serie i twilight-anda det vill säga en handling kretsande kring romantisk kärlek och sen ganska mycket punkt slut. Men så är det inte. Visst finns det en hel del romantisk kärlek men jag tycker exempelvis att huvudkaraktärens brottande med sin relation med modern är långt mer intressant och faktiskt också får ta plats i berättelsen.

Efter senaste bokens händelser och uppenbarelser sänker sig nu vardagen över vampyrakademin. Rose tränar, bekämpar sin förälskelse och försöker hantera sin komplicerade och, visar det sig, såriga relation till sin mamma. Men så bryts vardagslunken av en fruktansvärd massaker som får oförutsedda konsekvenser.

Jag tycker om blandningen av ren action och inre själsbrottning. Jag gillar att Rose får vara komplex – också inför sig själv och att det inte är självklart hur allt ska sluta. Dessutom tycker jag om att också fiender kan slåss för varandra och visa sig vara annat. Det är helt klart på liv och död men inte till vilket pris som helst vilket jag tycker är snyggt.

Jag vidhåller att detta är den bästa ungdomsvampyrserien just nu (av dem jag läst i alla fall) och jag blir mycket gladare över att den här finns än över Twilightsseriens framgångar. Inte ett giftermål eller en märklig graviditet så långt ögat når…

~Razor Bill, 2008~