Kräftor kräva denna bok!

Så här i kräftskivetider – vi hade vår numer nästan traditionsenliga med mina föräldrar förra helgen, komplett med stissiga barn och harkrankar – kommer jag varje år  (och inte så osökt) att tänka på en gammal omläsningsklassiker som jag gärna ger mig på igen. Det handlar ju naturligtvis om en av favoriterna i Maria Langs i det närmaste outsinliga produktion. Hon gav ut en bok per år från 1949 fram till 1990… Allt är verkligen inte bra och de senaste årens böcker glömmer man helst som Langfrälst men det finns några höjdpunkter och en av dem är Mörkögda augustikväll. Den utgåva jag har pryds av en kräftlampa som jag minns det. Tyvärr verkar det omöjligt att uppbåda en bild till bloggen och min bok finns sorgligt inlåst i stugan och kan inte nås för fotografering.

Varför ska man då läsa en gammal mossig deckare när det finns så många nya? Ja, säg det. Personligen läser jag ju hellre Lang än de nutida men det är ju en smaksak. Det finns något skönt nostalgiskt, något vardagligt och efterlängtansvärt hos Lang som är mindre komplicerat där än i många av de mer aktuella deckarna. Och så kan man känna sig rätt säker på att barn inte råkar illa ut och att man får låtsas i slutet att allt blir bra – Lang svänger sig sällan med tvetydiga slut. Att bara läsa Lang vore troligen detsamma som att förtvina men att blanda hennes enkla självklarhet med lite mer komplexitet från annat håll är receptet för mig i alla fall. Så om det inte vore för att den står i stugan så skulle jag läsa Mörkögda augustinatt just nu – det är ju en av de sista böckerna med Puck och Eje också, bara det…

7 svar på ”Kräftor kräva denna bok!”

  1. Jag körde själv en omläsning på Mörkögda augustinatt härom veckan. Den håller faktiskt även tionde gången, även om man – visst har vi diskuterat det här på Bokhora? – blir lite förskräckt över hur Puck sköter sitt lilla barn. Å andra sidan var Maria Lang ingen barnkännare… Men deckargåtan, språket och stämningen är verkligen top notch. Synd bara att Puck gör sin sorti här (med undantag för några små gästspel). Liten rolig grej med tillvägagångssätten på morden: Lang hade ett gift par som var kemister som hon alltid rådfrågade angående giftmord. De berättade för henne om det perfekta mordet, som tydligen kan iscensättas just genom murkelgift (ger matförgiftningssymptom och om den döde dessutom ätit svamp före sin död är det ju mer eller mindre case closed) men hon var tvungen att låta mördaren göra bort sig eftersom hennes samvete inte tålde att lära ut folk hur man begår det perfekta mordet… 🙂

    Inser btw att jag är lite Christer & Pure-shipper när jag läser scenen då Christer reciterar Karlfeldt nere vid sjön…

    Svara
  2. Jo, jag tror att vi diskuterat Puck och hennes föräldraskills och de är ju inte de bästa men man kan väl inte kräva att en deckardrottning ska ha koll på allt och ungen blir väl ivägen för intrigen om hon får ta nog mycket plats 😉 Det är lustigt att Lang kände det där ansvaret och inte ville tipsa någon om hur de på bästa sätt skulle begå ett mord, ledtrådarna är ju ändå ganska tydliga för den som är lagd åt det hållet… Jag är ju väldigt svag för Einar men måste nog ändå erkänna att jag alltid hoppades att det skulle bli något mellan Christer och Puck, tristare blev det hur som helst när hon försvann helt och hållet.

    Svara
    • Mmm, jag är själv väldigt svag för Einar men nog är det massor av UST (jag behöver inte förklara va?) mellan Puck och Christer? Kul förresten att du skrev om Mörkögda augustinatt just idag! Jag tipsade själv om den i dagens pocketsida i Aftonbladet (och till min stora förvåning lyckades de gräva fram den klassiska omslagsbilden med den spooky kräftskivedekorationen). Great minds… 🙂

      Svara
      • 🙂 Great minds som sagt – starkt av Aftonbladet att få fram omslagsbilden för det gick jag bet på och då är jag ändå informationssökningsexpert 😉 Och absolut tonvis av UST mellan Puck och Christer. Och nu är jag ännu mer sugen på att läsa boken… Ska till en secondhandaffär idag, får hoppas att den (eller någon annan Lang som substitut) finns där. Och så får jag sluta lämna böcker i stugan, i alla fall dem jag tycker om…

        Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.