29 mars 2024

De dödas strand

Vissa böcker läser sig själva. De dödas strand är 400 sidor som liksom bara smälter bort på några timmar. Den där sortens läsning som får en att vilja läsa varje ledig stund – när man lagar mat, inväntar tvättprogrammets avslutning och när man något förstrött lyssnar till barnens envetna mässande om att de ”är en gummibjörn”. Helt enkelt allt man kan önska sig av en bok.

Till en början (innan jag började läsa) var jag tveksam inför att inte få återvända till Mary från De vassa tändernas skog men ganska snart insåg jag ju att hon fanns med i utkanten och att det här upplägget funkade riktigt bra. Och jag stör mig inte alls på Gabry som jag störde mig på Mary i förra boken.

Jag gillade De vassa tändernas skog väldigt mycket men frågan är om jag inte tycker ännu mer om de två i serien. Gabrys känsla av instängdhet, allt det där opåtagliga, skrämmande och lockande som händer utanför staden. Den där tryckande känslan av att fristäder förr eller senare alltid verkar bli mer eller mindre totalitära och att instängdheten aldrig gör något gott för människor i längden. Frågan som, liksom alltid när man läser postapokalyptiskt, får mig att fundera kring vad man skyddar och skyddar sig ifrån (och jag gillar ju böcker som får mig att fundera lite mitt i ”underhållningen”). Och så sista delen av boken med total nagelbitarspänning ända in i kaklet… Allt det här sammantaget får mig att upprepa den mening jag citeras med på baksidan av boken – jag kan inte vänta att följa den här serien till slut, det lovar att bli en storslagen helhetsupplevelse.

Och så inser jag plötsligt att jag står i begrepp att lägga ut en recension som inte berättar nästan någonting om handlingen i boken. Får man det? Jag tror man mår rätt bra av att gå in i den här boken utan allt för mycket förförståelse, man bör nog läsa De vassa tändernas skog först men det är inget måste. Och för er som är nyfikna på handlingen så finns ju alltid baksidestexten…

~Styxx Fantasy, 2012 / Recensionsexemplar~

Pocketlover har också skrivit om De dödas strand och gillat.

Fiktiviteter

Fiktiviteter föddes sommaren 2009 och är sedan dess en blogg om böcker och läsning. Främst. Ibland är det också en blogg om tv-serier eller annat populärkulturellt. Jag som skriver här heter Helena. Jag är uppvuxen i och bor numera igen i Värmland (denna litterära pärla till landskap). Jag ägnar tiden åt att vara förälder och bibliotekarie. På fritiden tycker jag om att läsa (förstås!), skriva och promenera i skogen. Läser gör jag förstås en hel del. Jag har en särskild plats i mitt läshjärta för kortromaner och poesi. Det jag läser får gärna vara mörkt, vackert och skitigt. Det måste gripa tag och det bör göra i alla fall aningens ont. Med det sagt så händer det förstås också att jag läser mer lättsmälta och glada böcker, ibland behöver jag mitt fluff!

Visa alla inlägg av Fiktiviteter →

12 tankar på “De dödas strand

  1. Åh jag älskade dom här böckerna, jag läste dom på engelska. Kände liksom du en liten tvekan först över att man inte fick följa Mary, men som sagt hon är med och det knyts ihop perfekt sen. Ska jag se till alla tre böckerna, så tyckte jag 2an var bäst. Det här är böcker jag har lust att läsa om!

    1. Jag vill verkligen läsa del tre också men jag anstränger mig nog och väntar tills den kommer på svenska iom att jag börjat så.

  2. Jag tycker nästan bäst om de recensioner som inte berättar så mycket om handlingen. Den kan man ju kolla upp var som helst. Vad man inte kan kolla upp någonstans är ju var någon tycker.

    Jag måste säga att jag blev nyfiken på det här nu. Vad är detta? Är det en serie?

    1. Det är en trilogi där detta är andra boken. Bok ett heter De vassa tändernas skog och del tre har inte kommit på svenska än men gör det gissningsvis om ett år. Jag kan verkligen rekommendera en läsning!

      1. Ska nog ta och kolla upp dessa, men det blir nog att låna på biblioteket då. Boktipset trodde inte jag skulle gilla dem alls, men det har hänt att de haft fel 🙂

  3. Fantastiskt bra bok! Läste serien på engelska men läser även om dem allteftersom de kommer på svenska. Jag gillar den tredje delen i trilogin bäst, den är underbart mörk och hemsk.

  4. Hmm, i brist på annat så. Har båda böckerna och ingen av dom håller särskilt hög klass. Men i brist på annat som är skrivet på svenska så går dom ner. Denna bok, består till 75 % av en gråtandes hysterisk kvinna. Not my cup of tea! Nu är det inte så att jag vill ha Mad Max prylar eller så men.. Nope.

    1. Håller inte med om din sammanfattning av boken men smaken är ju förstås olika och alla böcker är inte för alla läsare. Tipsa gärna om en bok du gillat!

  5. Jag har läst del ett och måste absolut ta mig an del två – gärna i år! (: Kanske är det en bra höstbok, så jag har tänkt klämma in de där lite ”mysrysliga” böckerna …

Lämna ett svar till Ela Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.