Den mörka staden

den mörka stadenI ärlighetens namn är det väl inte ofta en trilogi håller ihop ända till slutet. Hungerspelsserien sackade lite emellanåt även om jag tillhör dem som älskar den sista boken för det ogenomträngliga mörkrets skull. Maggie Stiefvaters varulvstrilogi vill jag inte ens tala om (läs mina positiva/uppgivna/lättade recensioner istället – Frost, Feber, För evigt). Hilary Mantel håller ihop sin Cromwelltrilogi fantastiskt bra efter två böcker, Wolf Hall och Bring up the bodies, men tro inte att jag inte är orolig… Straintrilogin föll rätt snabbt och där har jag inte ens orkat läsa den sista boken. Cronin är jag allvarligt orolig för (det kan bli hur bra som helst men det kan också ramla åt andra hållet, mot alla de där bitarna jag inte gillar). Och så finns det en hel del jag undvikit att läsa för att det är just serier.

Men Carrie Ryan levererar. Det kan till och med vara så att böckerna blir bättre och bättre, jag tror faktiskt det. I De vassa tändernas skog tyckte jag mycket om men inte utan att jag irriterade ihjäl mig på Mary då och då… De dödas strand var snäppet bättre trots att vi bytte huvudperson och flyttade i tiden. Att nu få möta Annah i Den mörka staden är snudd på ännu mer spännande. Så stark hon är, och skadad. Visst stör jag mig på att den romantiska kärleken alltid verkar vara garanterad en plats i centrum men jag gillar det ju samtidigt, i alla fall när det är skildrat som i den här boken. Det finns en jämlikhet i kampen (för att överleva). Visst talas det om att beskydda men verkligheten bevisar att alla måste beskyddas och allra mest av sig själva.

Mitt starkaste intryck av Den mörka staden (såväl staden som boken) är just mörkret. Det hopplösa. Kylan. Annahs tillvaro är verkligen förfärlig och hennes ensamhet är äkta. Det allra finaste med den här berättelsen är att hon inte kan värmas av eller bli trygg med hjälp av andra, hur mycket de än älskar henne. Hon måste acceptera sig själv och dem för att över huvud taget kunna bli hel och nåbar. Jag tycker om att smärta får vara verklig och svår, liksom tankarna kring döden får vara det. Genomgående för hela serien är att jag känner med karaktärerna, någonting i Ryans sätt att skriva går rakt in i hjärtat på mig och ofta känner jag en rent fysisk känsla av smärta när jag läser om deras utsatthet och ensamhet.

Jag ska läsa om de här böckerna någon gång för att få alla detaljer på plats. Kanske på engelska den gången även om jag tycker att översättningen är väldigt bra. Carrie Ryans böcker borde få betydligt mycket mer uppmärksamhet än de fått tycker jag, och jag hoppas att hon skriver nytt snart (men hallå, hon kanske redan har gjort det *avviker genast för att ta reda på detta*)

Den mörka staden av Carrie Ryan. Styxx Fantasy

8 Replies on “Den mörka staden

  1. Tyckte väldigt mycket om den här serien, kan nog till och med droppa ordet ”älskar”. Och detta just för ATT det var så mörkt och hopplöst. Läste alla tre böckerna på engelska och kan rekommendera det även om jag inte tror att man ”måste” göra det. Det är så här zombieapokalyps ska skrivas!

    1. Det är absolut så den ska skrivas. Tror inte heller en måste läsa på engelska men jag gör det nog ändå, bara för att… 🙂

  2. Intressant, jag tycker precis tvärt om! Den enda bok i trilogin som fungerade för mig var första, sen tyckte jag att det blev riktigt dåligt. Roligt att läsa ett annat perspektiv på det hela.

    1. Det är alltid väldigt spännande när en upplever det så olika. Å andra sidan är det inte heller särskilt konstigt, alla är vi väl ute efter olika saker i böcker 🙂

  3. Jag läste de första två böckerna på engelska för något år sedan och tyckte precis som du att andra boken var bättre än första. Sedan dröjde det innan tredje boken kom ut så jag liksom glömde bort serien, men kanske ska jag ta upp den igen då..?

  4. Åh, den här kommit! Jag läste del 1+2 i höstas och gillade verkligen. Hoppades så att del 3 skulle hålla måttet och det verkar det ju som den gjorde. Bara att införskaffa den!

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.