Spjärna mot udden

Christine Falkenland är Christine Falkenland och jag älskar henne. Jag älskar hennes språk och hennes sätt att beskriva det smutsiga som vi bär runt på. Jag älskar hur hon utforskar de där gränserna för hur vi får bete oss. Hur vi får vara kvinna.

Spjärna mot udden är berättelsen om Eva som kämpar med sin identitet bland människor som i olika utsträckning också kämpar med sina identiteter. Hur är en kvinna och hur är en man, vad får vi skapa själva och vilka gränser får vi aldrig, aldrig korsa? Jag tror att en av de där sakerna jag verkligen tycker om med Christine Falkenlands författarskap är att hon alltid överraskar mig. Hon känns så nära i tankemönster men skriver de där sakerna som jag inte hunnit formulera än. Hon öppnar världen lite mer för varje gång jag läser henne.

Med det sagt, Spjärna mot udden är en Christine Falkenlandbok och det är gott, så saknar jag den där ”lägga mig på golvet och skrika vad briljant det är”-känslan. Det verkar som att vi bara får till det mötet i de historiska romanerna jag och C. Spjärna mot udden är ingen Min skugga eller Själens begär. Det är mer av en Sfinx – bra men inte bäst.

Spjärna mot udden av Christine Falkenland. Wahlström & Widstrand

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.