Låt mig säga såhär, drygt halvvägs in i serien – hade det inte varit Whedon så hade jag gett upp för länge sen. De patetiskt trånande blickarna, karaktärerna som aldrig djupnar, machoaktigheten. Allt det känns väldigt lite Whedon och väldigt mycket fördomar en har om superhjälteserier. Jag tittar vidare för att jag har lärt mig att aldrig ge upp om Joss, lex Dollhouse. Jag ser vidare för att jag tycker så mycket om Coulson och Skye (och gärna tillsammans i den där far-dotterrelationen som är så galet mycket finare och mer intressant än alla lustfyllda ögonkast som kastas runt som projektiler). Sa jag att jag har problem med slentrianmässig tv-seriekärlek?
Just nu är hela SHIELD-projektet pausat till förmån för Doctor Who-frossande, jag hoppas på att vi ska återförenas med glädje och att allt snart ska utvecklas åt rätt håll.
jo, fortsätt se 🙂 ditt tålamod kommer att löna sig!
Tack, jag behövde höra det! Nu känns allt bättre igen 🙂