Sorgesång för Easterly

sorgesang-for-easterlyIbland blir en bara knockad. Trots att det är noveller 😉 Nej, jag ska sluta säga att jag inte gillar noveller nu, det är en viss sort jag ogillar, de som bevisar hur svår novellformen är att bemästra. De mästerliga novellerna, som Petina Gappahs, läser jag gärna och med stor behållning.

Det allra bästa med Sorgesång för Easterly är att jag verkligen får följa med in i en annan verklighet. En krigisk, orolig, svår men ändå vardaglig verklighet. Ett Zimbabwe i förändring är naturligtvis ingen lätt plats att leva i, platser byter namn, regler ändras, makten förskjuts och det finns plötsligt en enväldig president att förhålla sig till. Allt detta skildras genom folkets ögon, folket på samhällets botten, folket i dess topp. Och det är en väldigt tur att det här inte är en roman, då hade vi missar flera nödvändiga röster. 

Det som griper mig allra starkast är karaktärerna, människorna som fångar mig efter några korta rader. Oavsett vilka erfarenheter de bär, vilka de är och vilken plats i samhället de placerats på så känner jag igen dem. Och jag känner för dem. Jag bryr mig om människorna i Petina Gappahs värld. Jag vill träffa dem igen.

[su_note note_color=”#dafdf5″]
SORGESÅNG FÖR EASTERLY
Författare: Petina Gappah
Förlag: Albert Bonnier förlag(2010)
Översättare: Helena Hansson, originaltitel: An elegy for Easterly
Boken är svår att få tag på i svensk översättning om du vill köpa, men på biblioteket finns den, jag lovar!
Andra som skrivit om boken: Bibliopepe[/su_note]

3 svar på ”Sorgesång för Easterly”

  1. Jag läste den sommaren 2010 och det var en av den sommarens starkaste läsupplevelser. Jag hade just börjat blogga då så inlägget är inget att dlea. Däremot träffade jag Gappah på bokmässan samma år och det var riktigt spännande. Det är en intressant kvinna, människorättsjurist boende i Geneve och mycket vältalig.

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.