Novellsamlingar för skeptiker

Noveller. Svåra grejer. Inte att läsa egentligen, som jag trodde så länge, men uppenbarligen är de väldigt svåra att skriva. Jag har trott att jag inte gillar noveller, fått för mig att jag vill ha mer utveckling och detaljer, och då hävdar jag ändå envist att den bästa romanen är den korta romanen. Det är något av en paradox. 

På senare tid har jag kommit att inse att nyckeln är att hitta rätt noveller, rätt författare för mig. Det är sjukt svårt att skriva kort, uppenbarligen, och det är långt ifrån alla som övertygat mig om formens förträfflighet. Alice Munro är till exempel mästerlig men hon omvände mig inte när jag första gången läste Kärlek, vänskap, hat. När jag läst vidare har jag däremot hittat in i hennes värld och upptäckt att jag älskar den. Vi kör ju Kort och gott-tema på Kulturkollo den här veckan och där kommer alla novellälskare och skeptiker kunna hitta tips så det räcker och blir över. Men jag vill ändå lyfta tre ypperliga samlingar som betytt mycket för min svängning från skeptiker till kanske inte älskare men ändå uppskattare av noveller:

Bubblor av Claire Castillon (små, korta, instängda mästerverk uppradade efter varandra, var noga med att ta andningspauser då och då!)

Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare av Lydia Davis (ingen är som Lydia Davis)

Sorgesång för Easterly av Petina Gappah (jämn och intressant samling om vardagslivet i ett land jag bara kände ryktesvägen)

Sen är jag själv sugen på att möta Joyce Carol Oates och Margaret Atwood som novellister, och Stephen King är ojämn men mästerlig ibland, gillar Different seasons-samlingen och novellen N från Strax efter solnedgången. Och så kan jag inte låta bli att lyfta fram fantastiska fantastiksamlingen Jagannath av Karin Tidbeck, så galet bra! 

Vilka novellälsklingar bär du närmast hjärtat? 

Share on FacebookTweet about this on TwitterGoogle+Share on LinkedInPin on Pinterest

Helena

5 Comments

  1. Åh jag har varit väldigt skeptisk till noveller jag med men det är riktigt imponerande när författare lyckats skriva en hel fantastisk berättelse på enbart ett par sidor och det finns massor av fina exempel. Just nu läser jag Jag talar om kärlek av Emmanuelle Pagano och den är så fin och överväldigande bra. Så fint hur hon beskriver de där betydelsefulla ögonblicken i människors liv, de små, små detaljerna som betyder allting. Nu ska jag snart försöka hinna läsa Lydia Davis och George Saunders Den tionde november. Av de novellsamlingar jag tyckt mycket om så är det skräckmästaren Edgar Allan Poe, Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år samt Jonas Karlssons Den perfekte vännen.

    • Sagor för barn över 18 år är en stor favorit, som jag läste för alldeles för länge sen. Jag tror att jag har den någonstans här hemma så jag ska försöka få till en omläsning, jag behöver lite mer Tage i mitt liv 🙂 Jag talar om kärlek är en sån där bok som jag verkligen vill läsa.

  2. Jag blev helt betagen i ”Damen med hunden och andra noveller” av Tjechov när jag läste den som 17-åring. Blev så imponerad över hur han kunde få till den stämningen och handlingen på bara några få sidor. Och det fantastiska språket!
    Bakbokmat recently posted…Linssoppa med curryMy Profile

    • Jag läste också Tjechov (i fordom typ) och tyckte mycket om hans sätt att bygga stämning med så små medel, en mästare verkligen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge