52 bra saker: Årets bästa böcker

Nyår.jpg

Här är hela listan. Den är lång. Men det är ju bara bra, eller hur? Här är de allra bästa böckerna jag läste 2016, med länk till recensioner och med en förklaring till varför de har en så särskild plats i mitt hjärta. Ordningen har inte med förträfflighet att göra utan baseras på ordningen de lästes i.

Sju minuter över midnatt av Patrick Ness

Egentligen är det här en bok som gör alldeles för ont att tänka tillbaka på. Men den är väldigt, väldigt fin och full av styrka. Förfärligt vacker.

Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie

Tät, drabbande och totalt tom på de floskler de ord jag väljer att beskriva den med signalerar. Min bästa Adichie hittills. Ja, bättre än En halv gul sol.

How I live now av Meg Rosoff

Min fullträff när det gäller timing i år. Denna lyssnade jag på när Meg Rosoff annonserades som ALMA-pristagare. Och det var galet välförtjänt.

Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren

En fasansfull bok! Verkligen fasansfull. Det var den här som fick mig att skrika ilskeord omkring mig på ensamma skogspromenader i början av sommaren. Mycket fint inläst av författaren själv.

Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir

Det jag tycker allra bäst om i detta relationsdrama är att båda personerna i relationen får berätta sin sida av historien och att ingen av dem har rätt eller fel. Det är så väldigt bra skrivet, på så kort utrymme och med så små medel.

Sagan om Turid: Krigstid av Elisabeth Östnäs

Sagan om Turid är omistlig för alla oss som gillar en riktigt bra historia. Turid är komplex och fantastisk. Jag har tredje boken här hemma och hoppas kunna börja på den snart, snart, snart.

Flickorna av Emma Cline

En av årets mest omvälvande böcker. Jag klarar fortfarande inte av att tänka på den där scenen. Men jag tänker däremot gärna på allt den sa mig om flickors utsatthet.

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Trots att jag förvarnats om att detta var sommarens bästa blev jag ändå helt knockad av den här boken. Jag läste den väldigt intensivt under en helg på balkongen och jag älskade (och avskydde) varje sekund av den, varje bokstav. Jag vet inte när jag senast läste en så fulländad bok, som prickar rösten så totalt.

Husfrid av Alison Bechdel

Det här är en riktigt bra serieroman om att finna sig själv och att hitta en relation till en förälder som kanske inte kan vara sann mot sig själv eller omvärlden. Det handlar också om psykisk ohälsa och den finns med bland böckerna jag nämner i det här inlägget på Kulturkollo.

Wylding hall av Elizabeth Hand

Å ändå. Det kom en tredje bok om Cass Neary i år och jag har den i läsplatta och har inte kommit särskilt långt, för mig blev årets Elizabeth Hand-händelse en kortroman och en ljudbok. Wylding hall. Ljuvligt fantasieggande spökhusdröm.

Grief is the thing with feathers av Max Porter

Bästa boken om sorg någonsin. För att den är sådär fragmentarisk och helgalen som sorgen är. För att kråkan är så omutligt förfärlig och ändå omöjlig att klara sig utan. Det finns så mycket outtalat i den här boken, så mycket man som läsare får upptäcka själv. Jag älskar det.

På Chesil beach av Ian McEwan

Mitt första möte med Ian McEwan var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Blicken, rösten, värmen… Jag älskar verkligen det här och har efter råd i recensionens kommentarer köpt på mig ett lager av hans allra bästa att kasta mig över när jag orkar läsa. Det är en nåd att hitta en favoritförfattare där man inte riktigt trodde att det fanns en sådan.

Jag håller tiden av Åsa Grennvall

Knivskarp och stentuff är hon Åsa Grennvall, och sårbar. Jag älskar hennes föräldraupprorsskildringar för att de är så nära, sorgliga och på riktigt.

Sent i november av Tove Jansson

Alla muminmuggar till trots så har jag faktiskt aldrig läst böckerna på det här sättet förut. De blev min väg tillbaka till läsningen, de blev viloplatsen där jag kunde återhämta mig. Sent i november är den allra bästa av de böcker jag hittills lyssnat på.

Väggen av Pia Dellson

Oerhört pricksäkert om utmattningssyndrom och vad det gör med en. Jag ska skriva någon sorts text om den när jag samlat tankarna.

Ett helt liv av Robert Seethaler

En av juldagarnas läsfynd, en stillsam bok om en man och hans liv helt enkelt. Bättre ska jag förklara min kärlek i en recension om någon vecka.

***

Och så några hedersomnämnanden, som nästan, nästa hamnade på listan (klicka dig till respektive recension om du är nyfiken på att veta mer):

The silent land av Graham Joyce, Gånglåt av Elin Olofsson, Flykten av Jesus Carassco, När livet börjar om av Lucy Dillon, Bad feminist av Roxane Gay, Komma och gå av Taye Selasi, 13 minutes av Sarah Pinborough (ett samtal med Bokbabbel om boken finns här), The truth about forever av Sarah Dessen, Älskaren av Marguerite Duras, Blå är den varmaste färgen av Julie Maroh, Tack och förlåt av Fanny Agazzi, Who’s that girl av Mhairi McFalane, Huset vid sjön av Kate Morton, Baby Jane av Sofi Oksanen, Sputnikälskling av Haruki Murakami, Vi av Kim Thuy, Fågelburen av Lisa Jewell

 

Det här är en av mina 52 bra saker 2016! Alla bra saker hittar du här.

Share on FacebookTweet about this on TwitterGoogle+Share on LinkedInPin on Pinterest

Helena

8 Comments

  1. Ormens väg… var den första jag läste av Torgny Lindgren och jag blev som du, så arg!
    Flickorna och Störst av allt har jag läst och gillat. McEwan är en av mina största favoriter sen jag läste Kärlekens raseri, nu har jag nog läst alla plus att det kommer en ny i vår.
    Chesil Beach är en av de sämre i mitt tycke. (!)
    Åsa Grenvall är en favorit. Dellsons bok är på pricken. Seethaler står på läsa-listan. Misstag i Moskva likaså. Tove Jansson kommer starkt hos mig framöver.
    Gillar verkligen din lista alltså!

    • Det låter bra, baserat på det antecknar jag också Kärlekens raseri till min McEwan-lista, tack 🙂

  2. Fin lista! Älskade också Sju minuter över midnatt – har du sett filmen? Störst av allt vill jag egentligen läsa men jag har varit så där fånigt anti den eftersom ”alla andra” på biblioteket läser den… Jag borde komma över det. Komma och gå har jag i min läshög, den flyttades nog upp ett snäpp nu!
    Eli recently posted…Olyckornas tid – hänförande poetiskt och skrämmandeMy Profile

    • Jag är också sån och för det mesta är det rätt bra eftersom jag ändå ofta blir besviken på hypade böcker. Men ”Störst av allt” är verkligen så bra som alla säger 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge