Jag hatar att träna av Brita Zackari

Jag hatar att träna av Brita Zackari

Jag hatar att träna har mycket att säga. Ibland döljs det lite av jargong, men det finns riktig tyngd där bakom också.

Här finns ett sätt att tänka som leder bort från att det behöver vara så svårt med träning (det är ju det som kan göra det så sjukt tråkigt). Jag har till exempel länge trott att jag inte är en ”träningsperson” (eftersom jag inte tränat sen barndomen, inte har så snygga träningskläder, inte springer med appar eller är med i några lopp, inte går på gym osv). För mig har det där fallit på plats först i och med utmattningen. När jag insåg vilken oerhörd sorg det var för mig att inte kunna träna insåg jag också att jag visst är en ”träningsperson”, herregud, om man tränar eller vill träna så är man väl det, det krävs faktiskt ingenting annat magiskt för att få säga att man är en tränande människa…

En annan sak som jag lärt mig och som Brita Zackari predikar är att det måste vara enkelt. Om man ska tänka på maten och kläderna och att man måste göra något man bestämt en vecka i förväg så blir det övermäktigt. Det är ok att våga lyssna lite lagom på kroppen, fuska, vara lat ibland om det behövs och överraska sig själv med att man orkar mer än man tror.

Jag fick också världens aha-upplevelse när jag läste boken. Tänk att jag ett år fram till utmattningen faktiskt klev upp tio i sex vissa dagar för att få in en träning innan jobbet. Och att det enligt forskningen i sig orsakar ökad stress. Who knew? Alla utom jag typ. Jag tränar fortfarande tidigt ibland, men aldrig så tidigt och bara om sommaren när jag vill springa, men vet att det kommer vara för varmt mitt på dagen eller kvällen. Inte så ofta alltså…

Jag gillar Brita Zackaris inställning och driv. Jag gillar att hon är hård mot dieterna och berättar om sin ätstörningsbakgrund. Vi är många som delar den… Och när det kommer till det här med att träna för att gå ner i vikt så älskar jag Britas inställning. Jag gör inte det, aktivt, av just hennes anledning, då blir det ju aldrig färdigt, är aldrig bra nog. Jag väger mig väldigt sällan nuförtiden och aldrig någonsin i anslutning till träningen, den måste jag frikoppla. Jag tränar för att känna kontakten med kroppen och för att känna mig stark, inget annat. Men det är svårt, en evig kamp. När jag gick upp fem kilo i samband med utmattningen ville jag typ dö och banta för att allt kändes så försent. Idag är jag mer balanserad igen, men jag är inte så naiv att jag inte fattar att en stor del av det kommer av att jag gått ner till min normalvikt igen (utan bantning, dieter och sånt skit, ämnesomsättningen kom väl igång igen). Det är en sån oändlig kamp det här viktlivet. Det fortsätter det vara, för mig är det därför oerhört viktigt att det inte har något med träningen att göra, då skulle tränandet förlora allt av lust för mig.

JAG HATAR ATT TRÄNA
Författare: Brita Zackari
Förlag: Norstedt (2017)
Köp den t.ex. här eller här.

5 Replies on “Jag hatar att träna av Brita Zackari

  1. Jag tränar också på mornarna, mellan 6-7 (ska strax iväg), och kan förstå att det kan bli ytterligare ett stressmoment. Samtidigt är det liksom enda möjliga tiden känns det som. Men tack för ögonöppnaren, kan vara smart att pausa de här mornarna i perioder som känns lite tyngre.

    1. Det är ju det, ibland är det enda tiden som funkar. Jag tror att det är mest det att det är lätt att stressa upp sig om man ska kliva upp tidigare än vanligt och se till att allt annat blir gjort när det brukar bli gjort och man ändå ska hinna träna. Kanske kan man rensa lite andra måsten just den morgonen för att kunna ta det runt kring träningen, jag brukar försöka göra så nuförtiden i alla fall. Och så tror jag absolut på det du skriver att när allt känns motigt och jobbigt så kan det vara bra att hoppa över träningen ibland. Men det är ju förstås en balansgång för det kan ju också vara så att det känns mindre motigt just för att man orkade träna. Det är en hel vetenskap det här, som man nog aldrig blir helt klar med. Jag tror att det viktigaste jag lärt mig senaste året i alla fall är att inte tänka så mycket, inte noja och oroa mig för utebliven träning. Det blir som det blir och det blir nog bra…

  2. Mmm, har lyssnat på podden hon har tillsammans med sin man Kalle och tror de berört ämnet där också. Väldigt viktigt. Jag tycker mycket om att träna men har emellanåt svårt att koppla bort ”prestationen” eller ”det duktiga” bakom träning, att gå upp extra tidigt för att träna eller att tvinga sig själv till x antal pass per vecka gör inte alltid saken bättre. Hur som helst lät boken intressant, jag får låna hem den.

    1. Det tycker jag att du ska göra, den är intressant och ger perspektiv. Jag har stora problem med det där med prestation, jag får anstränga mig rätt hårt för att inte tänka någon form av progression. Jag springer mest och när jag gör det får det bara vara för att jag gillar det, inte för att jag ska bli snabbare eller orka springa längre. Ett tag blev det väldigt inriktat på det för mig, med appar och grejer. Nu är det mer avskalat och lustbetonat, jag hoppas på att kunna hålla det så.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.