En valdag

En valdag

Idag är det dags. Jag ska alldeles strax bege mig iväg till vallokalen, med barnen i släptåg för ett styck demokratisk upplevelse (det blir med all säkerhet den sedvanliga föreläsningen om rösträttskamp och sånt också). Jag tycker att det är en stor och fin sak att få rösta. Det är ingen självklarhet vilket omvärlden och historien visar oss om och om igen. Det är en plikt och ett privilegium.

Den här valrörelsen har varit ännu mer unken än vanligt, med färre sakfrågor och fler uttryck för ohöljd rasism och hat. Det är lätt att förtvivla inför samhället och utvecklingen. Men jag tror att det är viktigt att försöka bekämpa den där känslan av uppgivenhet. Vi måste fortsätta tro att det är värt att slåss för samhället, för oss, för barnen. Det kan bli bra. Om vi gör det tillsammans. Mitt sätt att kämpa vidare är att idag omfamna allvaret och rösta för ett mänskligare, mer inkluderande samhälle (och inte minst på en politik som tar ansvar för miljön så att vi har något gemensamt att förhålla oss till över huvud taget).

Och så lämnar jag er med en tanke som jag stulit från mig själv, från Kulturkollo, där jag avslutar min valdagsreflektion 2014 såhär:

Och faktiskt sitter jag här snart tre år senare och tvingas erkänna att jag fortfarande tänker på ”Torchwood: Children of earth” i alla fall några gånger i månaden. Och det som fortfarande skaver i mig är inte monster eller mörker. Det är politiken. Frågan om en ska offras för flertalet, om vi här är värda mer än de där borta. De viktiga, djupgående moraliska frågorna som i grunden är politiken. De som ställer tillvaron på sin spets och tvingar på oss frågan ”Vad är en människa?”. Jag tycker att det är svindlande att vi har ett så stort ansvar och att vi har hittat system för hur ansvaret ska fördelas och ta form. Och att vi här har chansen att utöva demokrati precis just nu. Själva handlingen är så enkel, att lägga lappar i kuvert, men ställningstagandet är ibland svårare än vi tror. Det gäller att ta det på allvar. Jag tycker att det är lite coolt att ett plastmonsterprogram på tv har varit med och lärt mig det.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.