Fotbolls-VM vs. lästiden

Ikväll är det dags för Sveriges andra match i fotbolls-VM, mot Tyskland. Det är således lite julafton på midsommardagen i år. Vill du läsa något om fotboll, lästid och annat småintressant mellan matcherna och sillen så hittar du min text i ämnet, från Kulturkollo, här.

En ganska lättsmält vecka

Ny vecka betyder nytt tema på den där andra bloggen där jag skriver, Kulturkollo. Den här gången är det min tur att basa över temat och vi har valt att fokusera på allt som är lättsmält. Möjligen något avvikande från hur jag vanligen beter mig i läsningen och tittandet, men om ni läser mitt inledninginlägg här så förstår ni kanske något av logiken.

Just precis nu läser jag inte så värst mycket lättläst, men jag väntar på nytt från såväl Jenny Colgan (jag vet att många redan läst och kanske slutat betrakta det som nytt, men den har inte kommit till biblioteket än och det är min måttstock just nu) som Sarah Dessen. Lagom lättsmält och förhoppningsvis bedårande trevligt. Och mycket, mycket somrigt…

Under veckan kommer jag presentera några lättsmälta böcker som jag läst i det senaste och vad jag tycker om dem, förhoppningsvis kan ni få några tips.

Återvunnet från Kulturkollo: Liljekonvaljebröllop

Under sommaren kommer jag återanvända till några av mina Kulturkollotexter som fått några år på nacken och som förtjänar en ny läsning. Sommarbloggen har inte öppnat än, men jag hittade det här inlägget och insåg att det måste publiceras precis just nu om det ska bli rätt:

Det blir inget bröllop för Anneli Hammar. Kanske för att hon inte vill, alldeles säkert för att någon hindrar henne. Ändå var det den första tanken jag tänkte när jag fick klart för mig att vi skulle ha ett bröllopstema här på Kulturkollo. Att jag måste skriva om Anneli.

Maria Langs Kung liljekonvalje av dungen är en bok som betytt mycket i mitt läsliv. Den var den allra första av Langs böcker som jag läste och jag brukar rekommendera den till alla som vill lyssna. Den är bra, trots att den inte hör till de där allra tidigaste böckerna med Puck och Eje (att de finns med i den senaste filmatiseringen är helt enkelt fusk). Men den är mer än så. Få andra böcker beskriver försommarens stämning såsom Kung liljekonvalje av dungen. Förhoppningarna, förväntningarna och det mörka, farliga som bubblar under ytan. Det kanske är det som gör den så perfekt för mig. Det skira ljuset framför det mörka mörka.

En annan förträfflig sak med boken är den första filmatiseringen, Ljuvlig är sommarnatten. Den gjordes 1961 men jag som närde ett ohälsosamt intresse för gamla filmer i barndomen, allt från Ingmar Bergman till Sickan Carlsson (visades det som eftermiddagsfilm på SVT så såg jag det!) älskade den. Och jag älskade Karl-Arne Holmstens Christer Wijk. Jag avskyr på intet sätt de nya filmatiseringarna, men Ola Rapace är verkligen inte Karl-Arne Holmsten, och hans lite småslemmiga Christer Wijk är inte riktigt min. Men filmerna är helt ok, även om jag måste säga att jag tycker att det var modigt att ta sig an just Kung liljekonvalje av dungen igen, mycket, mycket modigt.

Och Kung Liljekonvalje är förstås inte Maria Langs påhitt. Det är Gustaf Frödings. Ur samlingen Stänk och flikar, dikten Strövtåg i hembygden:

Kung Liljekonvalje av dungen,
kung Liljekonvalje är vit som snö,
nu sörjer unga kungen
prinsessan Liljekonvaljemö.

Kung Liljekonvalje han sänker
sitt sorgsna huvud så tungt och vekt,
och silverhjälmen blänker
i sommarskymningen blekt.

Kring bårens spindelvävar
från rökelsekaren med blomsterstoft
en virak sakta svävar,
all skogen är full av doft.

Från björkens gungande krona,
från vindens vaggande gröna hus
små sorgevisor tona,
all skogen är uppfylld av sus.

Det susar ett bud genom dälden
om kungssorg bland viskande blad,
i skogens vida välden
från liljekonvaljernas huvudstad.

Som sagt, det skira ljusa framför det mörkaste mörka. Hos Maria Lang. Hos Gustaf Fröding. Hos liljekonvaljekungen.

Inlägget publicerades första gången i juni 2015, du hittar det här. Via länken hittar du också alla länkar och andra inlägg på samma tema. 

Lite om längtan (och kungligheter)

Den här veckan skriver vi på Kulturkollo om sånt som är kungligt. Och ni kan ju gissa hur jag valt att vrida på det, historiskt förstås, Henrik VIII förstås, Hilary Mantels roman om Cromwell-längt förstås. Den som orkar hänga med ett varv till hittar texten här.

Ut i världen?

Den här veckan heter temat på Kulturkollo ”Vi ser oss om i världen”. Utmaningen lyder: “Det är semesterplaneringstider för många av oss och veckans utmaning handlar helt enkelt om huruvida ni förbereder er resa genom att nosa lite extra på kultur från resmålet.”

Om ni läser mitt inlägg på Kulturkollo, det jag döpt till ”Jag stannar hellre här” så förstår ni att jag har lite svårt att delta i utmaningen. Men visst är det så att om jag mot förmodan går med på att företa en resa (det finns ju familjemedlemmar som gillar det där betydligt mer än jag…) så förbereder jag mig med guideböcker och väldigt gärna skönlitteratur också. I sommar till exempel så bär det av till Skagen och det vill jag förstås förbereda litterärt, har ni några tips till mig om hur?

Missa inte den mastodontlånga intervjun med Jack Werner!

Jag har precis publicerat en intervju med Jack Werner som jag fått äran att göra för Kulturkollos räkning. Vill du lära dig mer om viralgranskning, myter och hur vi ska överleva valåret rekommenderar jag vidare läsning här.

Lite passande påskläsning

Den här påsken läser jag Judas av Amos Oz och Christine Falkenlands senaste roman, Själasörjaren. Jag känner att det nog inte kan bli så mycket mer optimalt i stilla veckan- religiösa grubblerier för hela slanten. Vill du läsa lite om de tankar som Judas väcker i mig hittar du en text idag på Kulturkollo.

Gamla demoner

Idag är det min tur att skriva på temat Divor och dämoner på Kulturkollo, och jag kan förstås inte låta bli att titta tillbaka lite på min barndoms kärlek till Ingmar Bergman och en annan demonmästare – Edith Södergran. Texten hittar du här.

Snacka utmaning!

Den här veckan skriver vi om Korea på Kulturkollo. Och det har visat sig vara en sann utmaning för mig i alla fall eftersom jag tydligen inte kan något alls om vare sig Sydkorea eller Nordkorea. Inte bortom politik och nyhetsrapportering i alla fall. Så i veckans utmaning på Kulturkollo ber jag helt enkelt alla läsare att tipsa mig om sina bästa kulturupplevelser från Korea.

Jag är tack och lov lite mer bevandrad i det kulturella nu än jag var för några veckor sen ändå. Jag har läst Hönan som drömde om att flyga och är just nu djupt involverad i en bokcirkel om den på Kulturkollo läser. Har du också läst den så hoppas jag att du vill vara med och samtala kring den där. Hönan som drömde om att flyga kommer att få sin recension senare i veckan liksom en annan bok jag läst inför temaveckan. Så helt obildad är jag inte längre, men jag hoppas att ni tipsar mig i utmaningen för jag behöver få mycket bättre koll!

De fyra elementen och lite magi

Den här veckan ägnar vi åt de fyra elementen på Kulturkollo. Jag inleder med en text kring magi och trolldom i litteraturen. En hel massa lästips får du här.

Kolla baksidestexten!

Dagens text på Kulturkollo är min och handlar om baksidestexter. Du hittar den här.

Mannen i svart

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that’s real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar’s chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Jag lämnar den här texten (av Trent Reznor) här. Jag vet inte i vilken ordning ni vill ta det, men först kanske det kan passa att reflektera över hur sjukt januari den här låttexten känns. Djupt inne i det själsliga mörkret… Sen kan ni klicka på den här länken och höra Johnny Cash sjunga orden. Sen kan ni klicka på den här länken och läsa vidare i dagens Kulturkollo-text om min djupa kärlek till The man in black, hans musik och hans sökande.

Boktips inför vårläsningen

Vill du ha hjälp att plocka russinen ur vårutgivningskakan så har några av oss bokbloggare tagit på oss uppgiften att tipsa. Klicka in på Selma Stories och läs om våra största längtobjekt! Man fick bara välja tre så jag är grymt tacksam att mina medbloggare också är med så att fler av mina favoriter finns på listan. Läs och inspireras!

31 bra saker: En katt

Den här veckan handlar om katter på Kulturkollo. Jag har inget inlägg i ämnet utan lutar mig tillbaka och njuter av vad mina medskribenter skriver, i trygg förvissning om att jag redan skrivit det ultimata kattinlägget för egen del. Så för att än en gång hylla och tillbe min bästis Buffy hänvisar jag till detta kärleksinlägg från i våras: Åtta sätt på vilket katten kan förbättra ditt kulturella liv.

Och för att besvara utmaningsfrågan på Kulturkollo idag – ja, katten är det perfekta boksällskapet, det perfekta allroundsällskapet helt enkelt.

Buffy är förstås ingen sak, men hon får ändå bli en av de där 31, äras den som äras bör helt enkelt… Alla bra saker hittar du här.

Skåda framtiden på Kulturkollo

Den här veckan blickar vi mot framtiden på Kulturkollo. Jag skriver lite om hur svårt det är att hitta framtidsskildringar som är annat än nattsvarta. Läs mer här.

Tillbaka till något helt nytt (och idag är jag inte alls bitter)

Jag jobbar heltid igen nu och tror att jag överlevt den värsta zombietröttman som följde på den förändringen. Jag balanserar förstås hela tiden på gränsen till vad jag klarar av, men det känns som att jag blir bättre och bättre på att hålla mig på rätt sida. Och jag har till och med stunder nu när jag nästan känner mig som vanligt, vad nu det är…

När det gäller det där med läsning så går det hackigt. På vardagarna läser jag inte så mycket, i början av veckan orkar jag möjligen ljudbok eller något kapitel i en pappersbok, men sen är det kört. Helgerna däremot, då har jag ”gräva ner mig i sängen och läsa”-tid i massor

Idag skriver jag lite på Kulturkollo om en sak som irriterar mig storligen med hela den här utmattningsgrejen. Jag är ju egentligen väldigt tacksam över hur det var för mig, allt stöd jag fått och så, men när det kommer till samhälleliga aspekter är det ibland svårt att hålla bitterheten borta. Läs mer om det här.

Att fly med Emily

Det var en sån där förfärlig dag som många av oss upplever lite då och då, sjuka anhöriga och ansvar att ta hand om. Instängdhet och småpanik som kröp i kroppen. Tillslut lugnade det ner sig, alla sysslor utförda och alla mediciner distribuerade. Då laddade jag ner en ljudbok med Emily Dickinson-poesi och begav mig ut. Och herregud vilket kombination det är – höst och Emily Dickinson.

Det är döden och livet, levandet och döendet, den där vassa blicken och tungan, det vilsamma, det vackra och det avslöjade. Och höstblåsten genom hela kroppen. Alla färgerna. Hela världen som verkar lägga sig att dö inför vårens återuppstigande. Allt blir så oerhört kännbart och sorgligt och fantastiskt. Det blir liksom det starkaste av hösten, det jag älskar så mycket och det starkaste med poesi som jag också älskar högt. Det är en något utomkroppslig upplevelse.

Dikterna är mycket fint framförda, musiken som ligger i bakgrunden förhöjer, jag har bara kärleksfulla saker att säga och det är ju inte helt vanligt. Jag är nog typ pånyttfödd.

Läs mer om denna upplevelse på Kulturkollo från i torsdags.

FIFTY POEMS OF EMILY DICKINSON
Förlag: Blackstone Audio (2017)
Inläsare: Stephanie Beacham, Meryl Streep, Glenda Jackson, Sharon Stone

Vi bokcirklar Hägern!

Jag la någon söndagstimme på att läsa om Lise Tremblays lilla fina Hägern och hjälp vilken väl använd tid det var. Jag tyckte mycket om Hägern redan när jag läste den första gången, men frågan är om den inte växte lite till nu i andra läsningen. Anledningen till att jag gjorde det här smarta var att vi ska diskutera boken i Kulturkollo läser. Häng med du också, har du inte läst boken så hinner du – låna på biblioteket idag och läs den ikväll (den är inte ens 100 sidor lång)! Du kommer inte ångra dig.

Rymdens vemod

Idag skriver jag mitt rymdinlägg på Kulturkollo och det blev så att det kom att handla om vemod och hur vemodet gestaltar sig i rymdens oändlighet. Det låter mer pretentiöst än det är (hoppas jag) 😉 Texten hittar du här.

Ut i den oändliga rymden

Den här veckan skriver vi på tema Rymden på Kulturkollo och det är jag som håller i de tematiska rymdskeppsspakarna.

Veckans utmaning på Kulturkollo lyder:
Hur ser ditt förhållande till rymden ut och vilket är ditt bästa rymdäventyr? Har du kanske en favoritfilm eller en bok som fått dig att betrakta stjärnorna på ett nytt sätt. Kanske är det en tavla eller ett stycke musik. Kanske bryr du dig inte det minsta lilla om det som finns eller inte finns där ute. Berätta!

Jag kommer beröra det här i mitt Kulturkollo-inlägg på söndag, det ska bland annat handla om min mest älskade rymdbok. Men därutöver är Battlestar galactica (nyversionen) en serie jag tycker mycket om, jag såg precis om miniserien som inleder rebooten och den är verkligen fantastisk. Serien som helhet är riktigt bra, om än lite ojämn (eller för att vara ärlig, säsong 3 suger, resten är bra, de fristående filmerna kan man hoppa över).

Firefly och Serenity är fortsatt det bästa Joss Whedon gjort, kanske för att han inte fick tid att tappa tråden. Min kärlek till Mal, Zoe, Kaylee och de andra kan inte ordsättas.

Alien– filmerna är rymdskräck när det är som allra bäst. Jag älskar alla filmer utom Prometheus (den senaste har jag inte sett pga Prometheus).

Apollo 13 (som jag delvis såg om i helgen) har alltid varit en favoritfilm, kanske för att den visar att jag har rätt när jag är sådär himla rädd för rymden, kan det gå fel så går det fel. Mer om min rymdrädsla kan du läsa här.

På söndag skriver jag som sagt mer på Kulturkollo och då kommer jag avhandla min favoritrymdbok och lite mer film. Stay tuned.