Jag jobbar dubbelpass idag – morgon och kväll och nu såhär i mellantid är jag hemma för att äta, maila, plugga och lite vad jag hinner. Allt stannade dock upp när jag i brevlådan hittade ett pocketkedjepaket innehållande två böcker jag länge velat läsa och dessutom lite bonusgodis… En av böckerna hade färdats ända från exlibriscia via Boktradition, Maritas bibliotek, Enligt O och Hanna. Tusen tack Hanna för månadens paket!
Archive for the 'Pocketkedjan' category
Anlända böcker
Så har jag utökat bokförrådet lite till då (och det utan att rensa ut en enda för tillfället 
). Idag kom julipaketet från pocketkedjan – tack Hanna för två spännande böcker – den ena (uppföljaren till en annan om du förstår vad jag menar…) kastar jag mig över direkt 
Och så råkade jag bara passera en liten bokrea inne i stan också. På något sätt lyckades Ellen Mattssons Glädjestranden och Sarah Waters Livstråden följa med hem. Och det utan att jag blev mer än 30 kronor fattigare. Höjdardag!
Förra veckan fick jag dessutom två bokåtervinningsböcker från Toffs som jag glömt rapportera här. Det var The Book of Evidence och Amongst Women som båda verkar väldigt intressanta.
Quernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap
Först måste vi prata lite om titeln. Jag tyckte att Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) var en tungvrickande titel men det här tillhör en högre skola… potatisskalspajssällskapet är ett ord man hoppas på att få in i alfapet – frågan är bara om det skulle godkännas…
Boken då, hur är den? Jag fick den från Hanna via pocketkedjan och kan ärligt säga att jag aldrig kommit på tanken att läsa den annars. Så jag är rätt glad att pocketkedjan finns. Quernsey… är en ypperlig sommarbok! Eftersom Marie nu ska läsa den vill jag inte berätta så mycket om handlingen men det handlar (bland annat) om en författare som finner en ny mening i tillvaron. Det är romantik, dramatik och efterkrigsverklighet. Det är lättsmält men inte lättviktigt och jag blir flera gånger väldigt gripen av männsikoödena som skildras. Främst fascineras jag av att jag tycker så mycket om alla.
En sak är jag ambivalent inför och det är formen. Brevromaner är alltid svåra tycker jag. Man kommer inte riktigt nära utan får nöja sig med det de fiktiva personerna och författaren vill berätta. Jag tycker att det är ett problem här också. Sen finns det ju fördelar också förstås och Shaffer använder formen väldigt effektivt. Jag är inte helt negativ men väldigt kluven som sagt. Det blir spännande att höra vad Marie tycker.
~Brombergs, 2009~
Paket
Igår kom ett nytt spännande pocketkedjepaket från Hanna. Som vanligt var det två intressanta böcker och som vanligt har jag inte läst någon av dem. Det kan nog bli spännande läsning båda två.
Pennskaftet
Det här är en bok som jag länge haft fördomar om men som jag efter ett inlägg hos vixxtoria bestämde mig för att jag ville läsa. Efter en tids tynande tillvaro i vill läsa- listan plockades den upp av Hanna och skickades till mig i ett pocketkedjepaket.
Pennskaftet är skriven 1910 och är i mycket en väldigt modig bok. Huvudkaraktärerna i boken är journalisten med smeknamnet (eller snarare öknamnet) Pennskaftet och Cecilia som båda är aktiva i kampen för kvinnlig rösträtt. De verkar i en brokig grupp av kvinnor med samma mål men vitt skilda motivationer.
Wägner visar effektivt att rösträttskämparna hade mycket mer än ett manligt motstånd att kämpa emot. Också den egna rörelsens kvinnonormer stod i vägen för framgången. Jag tycker att en av bokens största styrkor är just det, att den visar hur människors gemenskaper och relationer bjuder på både maktstrukturer och motstånd. En annan sak som blir tydlig för mig är hur lite som förändras. Folk förr var som folk är mest idag men med ett lite annorlunda ramverk. Det är fortfarande samma kamp som utkämpas…
Pennskaftet är ingen bok att forsa igenom utan den kräver sin lästid. I gengäld får man mycket tillbaka i form av känsla för karaktärerna och den tid de levde i. Jag tänkte flera gånger på Fogelström när jag läste även om han är mycket mer lättillgänglig. Det här är en bok för alla oss feminister som tror att vi vet något om hur det började. Och för alla dem som lever i villfarelsen att jämställdhetsivrare är av en annan sort än andra.
~Atlantis, 2007~
Dyngkåt och hur helig som helst
Det här är en bok som kom till mig från Hanna via bokkedjan och som jag skickat vidare till Marie. Egentligen skriker hela min kropp i protest mot att skiljas från den här boken men jag ser det lite som en plikt att missionera den vidare. Jag får väl köpa ett eget exemplar att ha i bokhyllan för inspirationsläsning.
Boken är en samling av Mia Skäringers krönikor från tidningen Mama och inlägg från den blogg hon skrev på tidningens sida. Jag har läst rubbet tidigare – bloggen var en avgörande anledning till att jag ”blev kär” i Mia från första början. Något så äkta, naket och skitigt har jag sällan läst av en ung kvinna tidigare. Om att vara just kvinna, mamma, sexuell varelse och komplicerad. Det där modet hon har som gör att hon vågar visa sig själv med hjärtat i handen – vågar vara fel med miljoner brister, precis som alla oss andra som inte vågar erkänna det. Är det inte sjukt att hon är så unik?
Jag får såna mängder styrka av den här boken att jag bestämmer mig, igen, för att inte bry mig så mycket längre. För att bottna där jag är och i den jag är och inse att det är djävligt bra. Jag behöver inte ens ursäkta att jag svor där nyss eller att jag använde ett förbjudet ord i rubriken…
Dyngkåt och hur helig som helst är utgiven av Månpocket. Utgivningsår: 2010. Gavs också ut av Frank förlag 2009.
Paketfest
Igår när jag kom hem från jobbet låg inte mindre än två spännande bokpaket i brevlådan och väntade på mig. Det ena var ett recensionsexemplar av Stephen Kings senaste novellsamling Strax efter gryningen från Bra böcker. Det andra var en sån där spännande grön tingest som jag nu blivit van att febrigt förvänta mig varje månad – ett härligt pocketkedjepaket med andra ord. Den här gången låg där en bok som jag velat läsa ett tag nu och som jag nog hugger in på direkt och en annan som jag hört mycket gott om men inte varit säker på om jag orkar låna eller inte – men nu blir läsningen av i alla fall. Tack Hanna! Till denna bokskörd kan man också lägga det traderafynd som anlände tidigare i veckan – en novellsamling av Hilary Mantel á nio kronor. En framgångsrik vecka om målet är att fylla på läshögen alltså – och det är det väl
Sommarboken
Den här lilla boken kom till mig i Hannas förra pocketkedjepaket.
Den här boken lockade mig till sig så snart jag öppnade paketet och jag slängde mig in i läsningen samma dag jag fick den. Troligen var det omslaget som tilltalade mig med sin enkelhet. Dessutom är boken skriven i korta kapitel som kan läsas ett och ett eller i en lång följd. Kapitlen presenteras inte i kronologisk ordning utan känns mer som små sagor i sig – ofta krumeluriga och underfundiga, alltid kärleksfulla. Att boken dessutom är rikt och vackert illustrerad av Tove Jansson själv gör den helt oemotståndlig.
Tove Jansson berättar en historia eller visar oss snarare ett utsnitt ur tre människors liv. Där finns pappan som någon gång förlorat sin fru och som nu bor på ön med sin mor och sin dotter. Där finns flickan som förlorat sin mamma men som finner sig väl tillrätta med farmor, katter och vardagsmysterier. Där finns farmorn som är gammal, har ont, inte orkar men som fortfarande kan fantisera och leka. Och det är om flickan och farmor det handlar framförallt.
De är inte alltid vänner de där två – vissa gånger drabbar de samman så stickor och strån ryker. Men så enas de om att tycka olika och kommer överens om något av de livets under de talar om – döden, katter, gud, maskar… Boken är en fin och underfundig skildring av en djup vänskap som tål och uppmuntrar all egenhet.
Det här är definitivt en bok jag kommer att återvända till – till vissa kapitel, till hela boken. Allra mest tycker jag om avslutningen där farmor välkomnar ännu en augusti och allt det mörker hösten för med sig över ö och liv. Farmorn delar min kärlek till det melankoliska och höstiga. Vilket inte på något sätt gör sommaren och ljuset mindre välkommet.
Pocketpaket on the way
Nu ligger senaste pocketkedjepaketet på lådan för resa vidare till Marie. Naturligtvis skickar jag alltid böcker jag tycker om men den här gången är det ändå lite extra. Den bok jag skickar vidare är helt fantastisk och den jag valt tillhör mina absoluta favoriter så jag är väldigt spänd på att höra hur de gillas.
Till mig!
Igår innan jag slängde mig iväg på kvällsjobb firade jag minsann julafton här hemma. Inte bara hade jag fått ett efterlängtat recensionsexemplar utan i lådan låg också ett nytt pocketkedjepaket från Hanna och väntade på mig. Böckerna är ju än så länge superduperhemliga men en av dem har jag velat läsa länge och ser mycket fram emot att få slänga mig in i nu. Den andra visste jag inte att jag ville läsa förrän jag fick den men den verkar också jättefin
