Framtidens arab 3 av Riad Sattouf

Jag läser vidare om Riad. I tredje boken sätter mamman äntligen ner foten, jag låter det vara osagt om det blir som hon vill, men hon ryter ifrån i alla fall.

Det som är jobbigt med de här böckerna är att bara få se på, att det går så långsamt och att det troligen inte finns något uppror att förvänta sig. Det är en djupt anitisemitisk miljö Riad befinner sig i när han lever i ett muslimskt sammanhang, men det är också i den franska kontexten, hemma hos mormor, väldigt rasistiskt även om det är mer framviskat där. Det finns så mycket skit överallt och det är ju sorgligt nog så det var och så det är. Det känns som en verklig kulturgärning att så som Riad Sattouf få syn på och förmedla just det. Att låta oss betrakta utan att ge oss revolutionen. Den får vi nog skapa själva…

FRAMTIDENS ARAB 3. EN BARNDOM I MELLANÖSTERN (1985-1987)
Författare: Riad Sattouf
Förlag: Cobolt (2016)
Översättare: Björn Wahlberg, originaltitel: L’arabe du futur 3
Del 3 i en serie. Del 1 och 2 finns omskrivna här.
Köp den t.ex. här eller här.

Kulturkollos veckoutmaning – tre lättsamma saker

Veckans utmaning på Kulturkollo har jag själv satt ihop så det skulle väl vara skam om jag inte antog utmaningen också. Allt går ut på att tipsa om tre lättsmälta saker – en att läsa, en att se och en att lyssna till. Här är mina tips:

Läsa: Anna and the French kiss (jag älskar fortsättningen på serien, om Lola och Isla, också, men Annas berättelse är bäst). Det är underbar tonårsförälskelse med lagom många och välskrivna förvecklingar. Mer lättsmält än såhär blir det inte utan att tappa all form av substans. Jag älskar den här boken och ska nu alldeles strax leta upp den för en omläsning, men först…

Se: Här är det lite, lite svårt eftersom jag tenderar att se väldigt mycket mörkt, eller tenderade kanske jag ska säga, nu ser jag inte så särskilt mycket alls. Men jag säger Parks and recreation som jag haft som avkopplingstittning i mer än ett år nu, jag är snart igenom hela serien och då vet jag att jag kommer vilja börja från början igen. Det är en underbart fin (och rolig! Det finns en ond bibliotekarie!) serie som man mår bra av att försjunka i med jämna mellanrum.

Lyssna: Ja inte blir det en ljudbok i alla fall, där verkar jag aldrig vilja välja något lättlyssnat. Det får bli musik. Jag rekommenderar något bekant. Något som man lyssnat till tusen gånger, där texten är självklar och musiken sitter i kroppen. Något utan sorgligheter och dåliga kopplingar. För mig är det sånt som Kenny Rogers, Dolly Parton och Creedence Clearwater Revival. Sånt jag återvänder till och alltid mår bra av.

Fler tips om lättsmälta böcker kommer här och på Kulturkollo under veckan, håll också koll på utmaningen för fler tips.

Åter till arbetarlitteraturlistan

På Kulturkollo har vi gått in i en synnerligen befriande vecka då vi skriver om sånt vi inte begriper oss på tjusningen med. Jag har inget eget inlägg på temat, men känner mig trygg i att Lotta och Linda redan formulerat flera saker jag verkligen inte förstår mig på. Veckans utmaning går ut på att berätta om sånt andra verkar älska men som jag verkligen inte fattar. Jag hade tänkt hänga på den och ondgöra mig över radiohumor, Lena Anderssons texter och kanske avocado. Men sen hittade jag något som jag verkligen inte begriper mig på, som få andra begriper sig på heller och som således faller utanför utmaningen, men jag måste göra något med det. Så det blir inget lustigt inlägg som följer utmaningen här, det blir ett politiskt utbrott istället, i den lilla bokälskande skalan.

Det är första maj idag och det behövs tydligen folkbildning igen. Nazisterna har bestämt sig för att förfäkta uppfattningen att det här är deras dag att sprida sitt skitiga budskap. Och så såg jag att ett bibliotek gjort en tolkning helt i andra änden av spektrat där man medelst skyltning av böcker likställer arbetarrörelsen med kommunistiskt förtryck och gulagläger (ja, jag antar att det är någon sorts humor, men jag tycker inte att det är roligt att vara respektlös, historielös och att spela högerkrafterna som försöker skriva om historien i händerna, sån är jag). Nu vet (hoppas!) jag att inte så många nazister (eller arbetarrörelse=Gulag-folk) läser mig, men här kommer ändå min arbetarlitteraturlista i repris. För att vi som söker motargument ofta kan hitta dem i skildringar av människors villkor. Och kanske framförallt för att insikten att arbetarrörelsen alltid handlade om människor och deras kamp verkar falla i bakgrunden när bilden målas med större penseldrag, vi behöver uppenbarligen påminnas.

Listan innehåller sånt jag läst och kan rekommendera (fetmarkerat), tillsammans med sådant jag snappat upp och vill läsa. Titta på kommentarerna till listan om du vill vara säker på att få med alla tips (jag har säkert missat att uppdatera med alla titlar):

Yarden av Kristian Lundberg
Kvinnor och äppelträd av Moa Martinsson
Mor gifter sig av Moa Martinson
Nickel and dimed/Barskrapad av Barbara Ehrenreich
Barn-serien (vävarnas barn osv) av Per Anders Fogelström
Stad-serien (Mina drömmars stad osv) av Per Anders Fogelström
Serien om Bricken (Sågverksungen osv) av Vibeke Olsson
Mig äger ingen av Åsa Linderborg
Klass av Anneli Jordahl
Svinalängorna av Susanna Alakoski
Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson
Berättelsen om Nancy (Glasfåglarna osv) av Elsie Johansson
Mäster av Alexandra Coelho Ahndoril
Allt som återstår av Elin Boardy
Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson
När man skjuter arbetare av Kerstin Thorwall
Trilogin om Lars Hård (Jag, Lars Hård osv) av Jan Fridegård
Hjärtblad av Aino Trosell
Socialsvängen av Aino Trosell
Stål av Silvia Avalone
Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf
Piga bland pigor av Ester Blenda Nordström
Romanen om Olof (Nu var det 1914 osv) av Eyvind Johnson
Nässlorna blommar av Harry Martinsson
Tåbb med manifestet av Lars Ahlin
Mitt förnamn är Ronny av Ronny Ambjörnson
Katrineholmssviten/Kvinnorna och staden (Häxringarna osv) av Kerstin Ekman
Huset vid Flon av Kjell Johansson
Godnatt, jord av Ivar Lo Johansson
Jernbaneeposet (Din tjänare hör osv, Lifsens rot ) av Sara Lidman
Underdog av Torbjörn Flygt
Sonja Åkessons samlade dikter
Förlossningen av Måns Wadensjö
Efter arbetsschema av Johan Jönsson
Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer
Andra klassens människa av Maria Edgren
Gårdarnas krig, Fångarna på Fattigmannagatan och De rödas uppror av Harry Kullman
Stridshästen av Harry Kullman
Bilder som inte angår mig av Felicia Stenroth

Den här listan är väldigt gammal och skulle behöva fyllas på med mer aktuella böcker, tipsa gärna i kommentarerna om sånt som borde vara med. Och oavsett om de som behöver upplysas låter sig upplysas eller inte så blev i alla fall jag sugen på att läsa lite mer arbetarlitteratur igen, det finns en hel del på den här listan som lockar mig. Och det är ju alltid något…

Ut i världen?

Den här veckan heter temat på Kulturkollo ”Vi ser oss om i världen”. Utmaningen lyder: “Det är semesterplaneringstider för många av oss och veckans utmaning handlar helt enkelt om huruvida ni förbereder er resa genom att nosa lite extra på kultur från resmålet.”

Om ni läser mitt inlägg på Kulturkollo, det jag döpt till ”Jag stannar hellre här” så förstår ni att jag har lite svårt att delta i utmaningen. Men visst är det så att om jag mot förmodan går med på att företa en resa (det finns ju familjemedlemmar som gillar det där betydligt mer än jag…) så förbereder jag mig med guideböcker och väldigt gärna skönlitteratur också. I sommar till exempel så bär det av till Skagen och det vill jag förstås förbereda litterärt, har ni några tips till mig om hur?

Två sanningar och ett ljug

Veckans tema på Kulturkollo har vi döpt till Är det sant? och kretsar kring sanningar, lögner och källkritik. Veckoutmaningen följer förstås i dessa spår och det är dags att berätta tre (av någon anledning matrelaterade) saker om mig själv, två är sanna, ett är rena påhittet. Kan du gissa vilket som är vilket? Spekulera i kommentarerna, rätt svar kommer finnas här på söndag.

Påstående 1: Jag är rätt restriktiv med att testa ny mat, kör gärna på sånt jag vet att jag kommer gilla på restaurang. Jag var också över 20 år innan jag testade och tyckte om tacos, köppizza, indisk mat och typ allt med vitlök…
Påstående 2: …men min favoriträtt idag är ändå sushi
Påstående 3: I den där barndomen när jag inte åt alla de där sakerna som andra ungar gillar idag så var favoriträtten ärtsoppa, gärna kall direkt ur en burk. En gång fick jag det till och med i julklapp och höll det som årets bästa klapp.

Uppdatering och avslöjande: Det är såklart (som många av er gissade) påstående 2 som är påhittet. Det är ju som Robert W skriver i kommentarerna, jag gillar inte alls rå fisk med sjögräs och kallt ris, vem gör det liksom 😉 Tack för att ni var med och gissade!

Best of första kvartalet 2018

Jag har som vanligt läst mycket bra de senaste månaderna. Här är de allra bästa, lite eftertänksamt, lite rymdaction, lite uppväxtångest. Titlar som jag hunnit recensera får en länk och stackars Dahmer får än så länge nöja sig med en minibeskrivning (en riktig text kommer vad det lider):

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey

Om tyranni av Timothy Snyder

Thin air av Michelle Paver

Norra latin av Sara Bergmark Elfgren

Vi är en av Sarah Crossan

Gemina av Amie Kaufman & Jay Kristoff

Lögnernas träd av Frances Hardinge

En ny tid av Ida Jessen

Min vän Dahmer av Derf Backderf – supersorglig och skrämmande berättelse om hur en särling blev till något obegripligt mycket värre.

Själasörjaren av Christine Falkenland – religiösa grubblerier när de är som allra bäst, och värst.

Varsågod för lästips! Vilka är dina bästa hittills?

Fem snabba om påsken

Påskvecka och dags att hänga med på Kulturkollos veckoutmaning:

långfredagslugn eller påskaftonsfest – jag svarar som jag tror att de flesta introverta bokälskare skulle svarat. Påskaftonsfest är också helt ok så länge jag får styra över den själv, vilket jag får för det mesta pga inga påsktraditioner alls. Men det är något visst med långfredagens kontemplativa lugn ändå.

dragé-ägg eller mandelägg – inget kan någonsin mäta sig med dragé-ägg, utom möjligen choklad då

påskhare eller påskkärring – påskharen kommer med godiset va? Och påskkärringen är den där som knackar på dörren och tar mitt godis.

picka ägg eller rulla ägg – ingen aning, jag vet pinsamt nog inte vad någon av alternativen innebär (eller jag vet ju vad rulla och ägg betyder var för sig, men jag antar att det innebär något annat som aktivitet?)

påskmust eller påsköl – öl är ju objektivt sett rätt otäckt och must är gott så svaret är väldigt givet.

I utmaningen ingår också att tipsa om lämplig påskläsning eller berätta vad man läser just nu. Jag tänker göra både ock imorgon så ni får helt enkelt ge er till tåls.

Månadens nya författare – Kazuo Ishiguro

Jag har som ambition att bekanta mig med lite nya författarskap. Jag har samtidigt som ambition att fördjupa mig i sådana som jag redan älskar och att läsa om gamla favoriter då och då. Men det behöver ju inte krocka eller så, det kan vara långsiktiga, långsamma ambitioner.

Jag har en tanke om att läsa minst en ny författare varje månad och att presentera hen här på bloggen i förväg för att kanske få tips om vad jag bör börja med och så. Som startskott i detta gör jag lite tvärtom och tänker att Kazuo Ishiguro kommer bli februaris nya bekantskap. Men jag vill absolut inte höra att jag borde börja någon annanstans än med Never let me go. Den är nämligen nästa bok- och filmcirkelbok på jobbet, så det måste helt enkelt bli den. Jag tänker mig att jag ska läsa och lyssna parallellt. Och sen blir det som sagt filmen också efter läsningen. Det känns bra såhär innan. Vänligen delge mig era mest entusiastiska tankar om att just Never let me go är allra bästa att börja med 😉

31 bra saker: Nystart

Nyår är min bästa högtid. För att den ger möjlighet till att börja om, men först efter eftertanke. Nyår är vemod (min bästa känsla!) för mig, att minnas det dåliga, dra lärdomar och lägga undan. Att minnas det bra, dra lärdomar och bära vidare.

I år har det hänt en del bra, i världen (jo, men faktiskt, men det är faller lätt i skugga) och i mig. Det har också varit allt det andra – sorgligt och kämpigt. Det dubbla, som det brukar vara. 2018 blir väl lika på det sättet kan jag tänka. Jag hoppas på noll besökta begravningskapell och hälsa bortom små oförargliga förkylningar. Sen är jag nöjd. Nyår är också tiden då jag mitt i allt det där reflekterandet blir medveten om vad som är viktigast för mig. Får vi bara vara friska orkar vi slåss mot allt det andra.

Tusen tack för att ni läser och kommenterar här på bloggen, genom orkdippar och frenesi. Jag önskar er alla ett riktigt fantastiskt 2018, må det innehålla allt det ni önskar er!

Gott nytt år!

Det här, nystart och hopp om framtiden, är den allra sista av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker Best of 2017

Jag älskar årsbästalistor*, men egentligen mer andras än min egen. Det är alltid en viss beslutsångest förknippad med att sätta ihop en uppräkning av det bästa. Vad är bra? Är det en bra bok som ska lyftas fram eller en stor läsupplevelse? Det går faktiskt inte alltid hand i hand. I år har jag struntat i det där med att rangordna, visst har jag favoriter bland favoriterna men då handlar det ofta om en varm känsla förknippat med ett läsminne. De här 14 böckerna är mina bästa från läsåret 2017:

Tell me three things av Julie Buxbaum

Stoner av John Williams

Syndavittnet av Mattias Hagberg

Tiden är inte än av Elin Boardy

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

När pesten kom av Jill Paton Walsh

House of names av Colm Toibin

Domedagsboken av Connie Willis

Lida av Stephen King

My name is Lucy Barton av Elizabeth Strout

Den sista resan av Jenny Diski

Nya Norrland av Mats Jonsson

Juldagar av Jeanette Winterson 

Illuminae (The Illuminae files 01) av Amie Kaufman och Jay Kristoff (utläst så sent som igår, en rätt rejält förälskad recension kommer om någon vecka när jag vaknat ut lyckosvimningen)

Skönjs några mönster? Några gamla favoritförfattare som levererar, som Colm Toibin och Stephen King, väldigt mycket pest (borde ha sparat Kings Pestens tid till i år, men den hade nog tyvärr inte platsat på listan). Visst är det väl färre ungdomsromaner än det brukar vara? Och så är det nästan lika många män som kvinnor bland författarna, det är ovanligt.

* Vill du ha mer listat och munnet så hittar du min listsammanfattning av året på Kulturkollo.

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: Pyjamasdagar

De där dagarna som är som på bilden, men med betydligt tjockare sockor, mer ostädat hem och fler filtar. De dagarna… Guld!

Att jag om några timmars arbete går in i en över en vecka lång, kravfri tillvaro av pyjamasdagar är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker: Tv-serieåret 2017

Alla de där påbörjade serierna under 2017, var de livet?

Parks & Recreation började jag själv på för något år sen egentligen, sen tog jag och maken oss an serien på riktigt i somras och har sen långsamt betat oss framåt. Där är det inte frågan om att inte vilja se färdigt, vi har inte hunnit bara, för att vi också vill spara lite på det, Parks & Recreation är tyvärr en ändlig resurs…

Agents of S.H.I.E.L.D (säsong 3) inleddes med glatt humör, på grund av det oändliga älsk som omgav tittandet på förra säsongen. Men det kom aldrig riktigt igång och i och med avsnitt 5 hade de väckt en ilska hos mig (över karaktärsmisshandel) som ännu inte svalnat (jag såg det i september…).

Jag har också börjat på Doctor Whos 10e (nya) säsong. Där går det långsamt, men är riktigt bra. De första avsnitten lovar att bli Capaldis bästa säsong.

Margaret Atwood har utmanat mig i år. Tjänarinnans berättelse orkade jag helt enkelt inte se klart (men än finns det hopp). Alias Grace orkade jag nätt och jämt, men såg och älskade (usch vad bra den var!). Två riktigt fina filmatiseringar av två oerhört välskrivna böcker. Jag blir så glad bara av att tänka på det.

John Oliver har jag hängt en hel del med också. Jag skaffade HBO i början av året och hittade genast Last Week tonight. Sen såg jag alla avsnitt i de föregående säsongerna i snabb takt. Sen var jag rätt samhälleligt trött… 2017 års säsong avslutades i november och nu längtar jag till februari då programmet är tillbaka, jag vet inte hur jag ska härda ut i detta Trump-kaos utan att få hålla John Oliver i hand.

Det som var bra – Parks and Recreation, Doctor Who, Tjänarinnans berättelse, Alias Grace och Last week tonight – är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: Julen är över!

Alltså jag gillar ju pepparkakor och tindrande barnaögon, det gör jag verkligen. Men jag är ändå inte helt förtjust i julen numera, alla krav som uppenbarat sig sen jag blev vuxen, allt dåligt samvete… Därför känner jag en inte försumbar lättnad idag, trots att det är tillbaka till jobbet-läge. Min bästa helg, nyår, ligger framför mig liksom helgledighet om några dagar igen. Och dessutom har jag försvarliga mängder julgodis kvar i gömmorna…

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker: Att komma hem

I år har vi firat julen hos släkten annorstädes, men idag vänder vi kosan hemåt igen. I kvällningen landar vi på vår alldeles egna plats, det är lika skönt varje gång.

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker: Långsamhet

Den där stillheten, långsamheten som infinner sig när alla paket är öppnade och allt liksom landar. Jag älskar den! Idag tänker jag försöka gräva ner mig i den och andas djupt.

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

En fröjdefull och fridfull jul

I min värld är julen för det mesta bäst i minnet. Då när det alltid var lagom mycket snö, lagom kallt och när jag var barnsligt förväntansfull och inte riktigt kunde sova natten före julafton. Å andra sidan lider jag inte så mycket av lång och utdragen väntan idag.

Jag önskar er alla en fridfull och fin dag, oavsett hur ni än firar eller inte firar. Jag önskar er allt som är levande ljus-ljust och mysigt, vackert och varmt. Vi ses på andra sidan 😉

Julefrid är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: Julklappar!

Av säkerhetstekniska skäl yppar jag inte ett ord om årets julklappar i fiktiva hushållet. Men jag kan säga så mycket som att jag älskar julklappar rent generellt. Jag älskar allra mest att fundera ut vad jag ska ge andra, men är också rätt barnsligt förtjust i att få egna klappar. Det har blivit en del klappar under åren förstås och favoriterna är inte alltid det förväntade. Att förra årets överraskningsgåva från favoritförfattaren (på bilden ovan syns det fortfarande ouppackade trycket från Åsa Grennvall jag fick mig förärat förra året) var fantastisk är naturligtvis ingen chock, men det där året i barndomen när favoriten i julklappsskörden var ärtsoppa är kanske lite mer oväntat…

Julklappar här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker: Att planera helgläsningen

Bilden ovan ska inte missuppfattas på så sätt att ni tror att jag verkligen tror att jag kommer läsa alla de där böckerna. Helgläsningshögar är för mig mer av ett ymnighetshorn att ösa ur, när en bok är läst ska det finnas rätt många lika lockande kvar att välja bland. Så jag har plockat ihop en rätt rejäl hög av biblioteksböcker och annat jag samlat på mig under året. Lite rymdinvasion, skolmiljö, historiskt drama, vinterdeckare, vampyrer och efterlängtat från favoritförfattare. Något för varje läslängtkänsla helt enkelt. Jag tror inte jag kommer sitta boklös under helgerna.

Ser ni några favoriter bland mina utvalda, något som måste prioriteras?

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.  

31 bra saker: Att man inte måste ha julgardiner

För er är det säkert ingen nyhet, men jag lärde mig förra året att man faktiskt inte måste ha julgardiner. Det var väl så att gnällde lite för mina Kulturkollo-kompisar om att jag inte orkade någonting och att inte ens julgardinerna blev uppsatta på grund av den där jäkla utmattningen. Och de bara skrattade (på ett vänligt sätt förstås) åt mig och sa att julgardiner hade de minsann aldrig haft. Man lär så länge man lever…

I år orkar jag mer, men har ändå valt att skippa det där gardinbytet. Mitt fokus ligger på det som är viktigast, alltså det ätbara. Pepparkakor och lussekatter, schackrutor och nu i dagarna den oundgängliga Rocky roaden. Och så har jag tjatat mig till en gran i år trots att vi inte firar julafton på hemmaplan, för att jag älskar grandoften mer än rimligt mycket och har jag bara den så blir det jul oavsett.

Det här är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.

Hjärnan darrar av Klara Wiksten

Å vad jag tycker om den här boken. Om vardagsrebeller och de som gick under. Totala fantasier om nästanfrämlingar som känns så oerhört sanna. I vissa berättelser ser jag människor som stått mig nära, som jag tappat längs vägen och som jag inte vågar googla idag, för att jag är rädd att de var de som gick under till slut. Jag älskar att det finns en bok om dem och om oss, om det här som är så viktigt och stort och vanligt (trots att de vill få oss att tro att det avviker).

Jag skrev för några veckor sen om serier och hur de när de är riktigt bra når ända in till skrymslen som inte andra böcker gör. Hjärnan darrar är en sån bok. Den når…

Jag vet inte vad mer jag ska säga om Hjärnan darrar. Den är fenomenal. Läs den!

HJÄRNAN DARRAR
Författare: Klara Wiksten
Förlag: Syster förlag (2016)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Marcus på Bokhora

Hjärnan darrar är en av de 31 bra saker jag skriver om under december 2017. Alla bra saker hittar du här.