Endless night

Om den här boken tänker jag inte säga särskilt mycket eftersom spoilerrisken är överhängande och jag tror på riktigt att det skulle förminska läsupplevelsen att veta vad som ska hända (och jag är inte själv särskilt spoilerkänslig annars). Men jag kan säga att det är sista delen av boken som gör hela skillnaden, sista 45 minuterna i ljudboken (jag har läst lite i boken på bilden, men främst lyssnat). Före tänkte jag att det nog var en rätt blek bok, en liten besvikelse med tanke på mina högt ställda förväntningar. Efter det där sista är jag nog böjd att tänka att det är något av ett mästerverk.

Boken känns på det stora hela modig och modern (boken kom 1967), inte minst i upplägget. Det känns också som en unik bok i Agatha Christies oerhört stora produktion, jag har läst annat (inte mycket dock) och det är ju pusseldeckare av en helt annan stil. Jag gillar det andra, och älskar det här.

Och så måste jag säga att känslan inför det där huset och platsen påminner mig väldigt mycket om känslan jag hade när jag läste Wylding Hall. Det är över huvud taget mer stämning (olycksbådande och sorgsen) än handling, men det balanseras en del i den där avslutningen. Väldigt, väldigt bra helt enkelt. Och en fin inledning på hyllvärmarläsningen 2017.

ENDLESS NIGHT
Författare: Agatha Christie
Förlag: Harper Collins UK (2007)
Inläsare: Hugh Fraser

De där hyllvärmarna…

Ja, det var ju så att jag skulle läsa hyllvärmare i år. Dra titlar ur en burk och införskaffa betydligt färre böcker än jag hyllvärmarläste. Hur har det gått? Det ärliga svaret är sådär. Ett lite luttrat ”sådär”, inte ett helt uppgivet.

Jag har läst 6 hyllvärmare (= böcker som stått i min bokhylla sen i alla fall i somras, vanligen längre), nämligen dessa:

The silent land av Graham Joyce

Blackout av Connie Willis

Orlando av Virginia Woolf

Everything, everything av Nicola Yoon

Komma och gå av Taye Selasi

Nowhere but here av Katie McGarry (recension kommer imorgon)

Ingen hissnande mängd kanske, men ändå en bit på väg. Det där med att införskaffa max en bok per var tredje läst hyllvärmare går väl inte så särskilt bra. Även om jag räknar bort reaböckerna (Jandy Nelsons båda) eftersom jag redan läst dem och köpte dem pga bäst i världen och måste stå i min hylla så gjorde jag i helgen en beställning på fyra böcker (Mhairi McFarlanes nya krävde sällskap faktiskt). Men det är väl hanterbart ändå… Och så kan jag konstatera att majoriteten av de lästa hyllvärmarna (4 av 6) var riktigt, riktigt bra. Jag läser vidare i mina oändliga läshögar…

Ingen utmaning, men nästan

Jag sitter varje kväll vid den här bokhyllan. Fint kan tyckas och det är det naturligtvis men också lite stressande eftersom den här hyllan är den hylla där väldigt många av mina olästa böcker samlas. Det är köpta böcker, fådda böcker, biblioteksböcker – en hel massa olästa böcker helt enkelt. Ni kanske tycker att det ser mycket ut? Då kan jag meddela att två hyllplan inte ens fick plats på bilden…

Jag tänker göra en deal med mig själv om att inte köpa några fler böcker på ett tag nu. Observera att detta inte är ett köpstopp för sådana får jag allergiska utslag och upprorsmakaraktig trotskänsla inför så det går aldrig. Men jag ska ta det lite lugnt, skriva en pågående önskelista och kanske unna mig att köpa något när jag läst undan lite… Målet är att läsa i alla fall ett av hyllplanen innan jag ger mig på att fylla på igen. Vad kan det ta? Ett halvår? Jag kör på helt enkelt och rapporterar om ett halvår igen så får vi se hur det har gått. Och så kommer det nog börja dyka upp sådana där bokhögar som ni får hjälpa mig att välja i igen.

Hur går det för er med era hyllvärmare?

Hyllvärmare för april

Dags att planera aprilläsningen och jag hoppas att ni vill fortsätta hjälpa mig. Förra månaden var ju förträfflig då jag läste tre av fyra böcker och de ni valde var fenomenala. Månadens hög består av böcker som stått mer eller mindre länge i min hylla men som jag nu vill få lite ytterligare inspiration att ta tag i. Omröstningen stänger på onsdag, det går bra att rösta där eller i kommentarerna. Tack för hjälpen!

20130331-172151.jpg

Vad ska jag läsa i april?

View Results

Loading ... Loading ...

Uppdatering Nu är omröstningen avslutad och Amatka vann storstilat. Jag kastar mig över den omgående. Tack för hjälpen, ni är bäst!

Mississippi

mississippiDet är bara att konstatera att ni har god smak hörrni, och att jag har en hel del riktigt bra böcker hemma i bokhyllan. Efter mars månads hyllvärmaromröstning som var historiskt jämn blev jag inte bara taggad att läsa vinnaren utan också den goda tvåan, Mississippi av Hillary Jordan. Tur det!

Mississippi beskriver det lilla livet, det vardagliga, sköra och obegripligt skitiga livet i det nyblivna efterkrigstidens amerikanska söder. Det känns som om det fortfarande var 1800-tal. Jag mår illa rätt ofta när jag läser den här och jag får en förståelse för förtrycket av svarta och kvinnor som jag nog inte riktigt haft tidigare även om jag trott det. Jordan blottlägger mekanismer som idag är begravda om än inte så djupt i jorden som vi gärna vill tro.

Kriget har gjort saker med de här människorna oavsett om de deltagit eller inte och samtidigt har ingenting hänt. De som kommer tillbaka kommer tillbaka till en plats där alla förväntar sig att det normala ska bestå. Den svarta soldaten ska återgå till sin slavposition, även om slaveriet motvilligt upplösts. och den vite krigaren ska glömma det hemska han gjort och vara så glad som alltid, och dessutom glömma att han stridit med den svarta soldaten för sitt land. Det är hjärtskärande rakt igenom. Och Laura som tvingas ut i skiten utan att kunna protestera, för det gör inte kvinnor. Barnen som dör och hostar och leker. Karlarna som hittar på sina egna lagar för att döva den där ångesten som måste vara total, att inte duga, att inte vara bra nog att tillfredsställa ens sig själva. Herregud vad synd det är om allihop eller inte… Jag har några invändningar nämligen. Pappi är exempelvis en så genom hela märgen vedervärdig figur att jag inte tror på honom eller hans existens (jag vet att det finns hemska människor men de genomruttna varianterna är så ofantligt sällsynta att de inte funkar i litteraturen för mig). Det finns inte ett förmildrande drag hos honom och det gör honom helt obegripligt och ogripbar. En annan sak jag inte gillar är de där framåtblickarna – det var sista gången jag hörde hans röst, i och med att vi gjorde så beseglades hans öde, kanske var det när vi gjorde så som allt började. Jag fattar ändå att vi är på väg mot crescendot, en plantering räcker bra för mig, femtio gör det hela mindre spännande eftersom jag vet att det som händer aldrig kan leva upp till det som byggs upp. Sen, om vi ska avsluta gnälldelen av detta, så har jag svårt för titeln också… Där Mississippi är väldigt allmänt så berättar originalet  Mudbound väldigt mycket – gården som nav, leran, det instängt klaustrofobiska.

Men förutom de små invändningarna så älskar jag den här boken väldigt mycket. Karaktärerna fungerar (förutom Pappi då men jag fattar varför han finns där, om han ändå fått klappa en sondotter på håret eller något…), omgivningen är så misserabelt trovärdig att jag vill gråta och förtrycket skildras på ett sätt som går rakt in i hjärtat på mig.

Många andra har också skrivit om boken, bland andra: Eli läser och skriver, Enligt O, Och dagarna går, Bokmilaskogen, Böcker böcker, böcker.

Mississippi av Hillary Jordan. Historiska media.

Faithful place

Nu har jag gjort det! Jag har läst Tana French på engelska och möjligen är det därför som Faithful place är min favorit i serien såhär långt.


20130303-103407.jpg

Till skogs gillade jag men förvirrades också lite av, Okänt offer tyckte jag ännu mer om men intrigen kändes samtidigt lite långsökt. Hon är duktig på att skriva kraktärer French och i varje bok saknar jag den förra huvudpersonen så hjärtat blöder. Frank Mackey som är huvudperson i Faithful place var min favorit redan i förra boken. Och jag älskar honom nu också.

När Frank tvingas återvända hem till sin familj och sitt förflutna i Faithful place vill jag egentligen inte följa med honom. Det står så oerhört klart redan från början att han gjorde rätt som stack, även om konsekvenserna, ska det visa sig, blev förfärliga. Frank är hård, hjärtlös, förstörd, kärleksfull och förhärdad. Det är omöjligt att inte heja på honom. Hans familj är förstås förfärlig men med vissa undantag kan det mesta förklaras och kanske förlåtas (men det är förstås inte min sak att göra just det). Mordgåtan är som vanligt underordnad i den här serien, den driver historien framåt men är egentligen en fond som relationsdramat utspelas framför.

Allra bäst tycker jag om Franks relation med Holly, dottern, det är hon som ställer alla de viktiga frågorna, hon som reagerar och får saker att hända. Och Frank menar verkligen allt han säger om att ljuga och skydda henne ända in i döden. Frank är helt enkelt en trovärdig karaktär som älskar och avskyr sin familj och som utan tvekan skulle offra allt för Holly. Som föräldrar gör, eller i alla fall bör göra.

Faithful place av Tana French. Hodder & Stoughton

Ett nytt hyllvärmarförsök

Usch vad dåligt det gått med hyllvärmarläsningen i år. Jag har fortfarande inte läst en enda bok ur januarihögen och i februari struntade jag ju till och med i att försöka… Igår läste jag i alla fall ut Faithful place av Tana French, en bok som fanns med i min första hyllvärmarhög i november (en hög som nu faktiskt är läst till fyra femtedelar…). Det känns som att jag är redo att ta nya tag och därför presenterar jag nu en ny bokhög och ber er hjälpa mig att bestämma – vad ska jag läsa? Den här gången testar jag en sån där tekniskt avancerad omröstning där man väljer och klickar och har sig. Skulle det inte funka och/eller vill ni gärna kommentera ert val (gör det!) så använd kommentarerna!

20130302-123612.jpg

Vad ska jag läsa?

View Results

Loading ... Loading ...

Uppdatering: Nu är omröstningen avslutad

Fruktade februari

Så går vi då in i den fasansfulla månaden. Fryskalla, fenomenalt förfärliga februari. När det gäller det verkliga livet handlar det mest om att överleva. Läslivet brukar också vara lite tungt i februari men det går ju alltid att hoppas på överraskningar…

Eftersom det gått fenomenalt dåligt med hyllvärmarläsningen den senaste månaden (trevligt nog på grund av allt annat fantastiskt jag valt att läsa i stället) så blir det ingen ny hög i februari. Jag kör ett uppsamlingsheat och försöker komma ikapp istället. Jag återkommer med bön om läsvalshjälp nästa månadsskifte.

Hur har ni det i vinterkylan? Är ni lika stelfrusna som jag eller har ni tips på hur vi vinterhatare kan hålla humöret uppe?

Cirkus alltså

Jag har faktiskt inte ens kontrollräknat era röster, ögonmåttet säger mig att ni med stor majoritet tycker att jag ska läsa The night cirkus i januari. Och det ska jag förstås göra. Med glädje. God tvåa verkar Jeanette Wintersons The Passion vara och det är nog troligt att jag hinner med den också, och kanske någon till.

Tack för hjälpen!

Hyllvärmarval januari

Ny månad, ny hyllvärmarhög. Förra gången bestämde ni att jag skulle läsa We have always lived in the castle av Shirley Jackson och för det kan jag bara säga: Tack! En recension kommer snart men ni har redan kunnat se att jag gillade den väldigt, väldigt mycket. Dessutom läste jag Kate Mortons Den glömda trädgården strax före jul, inte heller den har jag hunnit recensera men jag tyckte mycket om den också.

I 2013 års första hyllvärmarhög återfinns dessa böcker:

20130103-135347.jpg

The night cirkus av Erin Morgenstern / The passion av Jeanette Winterson / The poison eaters av Holly Black / Sister av Rosamunde Lupton / Rör mig inte av Tahere Mafi

Vilken ska jag läsa i januari?

Och ni bestämde…

att jag ska läsa We always lived in the castle av Shirley Jackson härnäst. Men den här månaden var det tätt mellan vinnaren, Den glömda trädgården och Artighetsreglerna. Eftersom det är en månad med ett antal lediga dagar finns dock chansen att jag hinner med dem alla tre. Tack för hjälpen!

Dags för hyllvärmaromröstning igen

November var den första månaden när jag bad er om hjälp med mina hyllärmare. Ni bestämde att jag skulle läsa Dark matter vilket förstås var ett ypperligt val av er. Jag har dessutom läst ut The poison tree men är väl inte helt imponerad… Och så håller jag precis som bäst på och läser slutet på Sunshine som Eli röstade på och påminde mig om varför jag borde läsa, och varför jag köpte. Så himla bra!

Första omgången betraktar jag således som en stor succé, dags för omgång två!

Den hemliga trädgården av Kate Morton / We have always lived in the castle av Shirley Jackson / The small hand av Susan Hill / Artighetsreglerna av Amor Towles / Black swan rising av Lee Caroll

Vilken av dessa lägger du din röst på? Svara i kommentarerna och hjälp mig en bit på väg!

Dark Matter

Michelle Paver avslutar sin bok Dark Matter med att i efterordet tipsa om att arktis och polarnatten är väl värda en resa och ett besök. Eh… Finns det en enda läsare av den här boken som ens vill tänka tanken? Själv vill jag aldrig mer åka till en enslig stuga (tack och lov att vi sålt vår!), ens på sommaren. Jag fruktar vintern när jag måste dra upp huvan och förlorar sikten åt sidan, mer än vanligt. Att åka och uppleva norrsken och evig natt känns alltså aningens avlägset. För även om jag ju inte på allvar tror att påtaglig ondska väntar där ute så är det väl inte orimligt att anta att totalt mörker och isolering gör saker med det mänskliga psyket. Mörkret sprider sig inåt… Och helt säker på hur det verkligen förhåller sig kan jag inte vara längre.

Och ändå förstår jag deras entusiasm när de ger sig av. Deras längtan efter att få andas med hela lungorna, få finnas i trakter där ingen människa levat, få se och uppleva det obeskrivligt vackra som ingen människa egentligen kan ta in. Allt det där förstår jag liksom svårigheterna de har att jämka ihop sig där i vildmarken. Och närheten som uppstår och kanske till och med förvandlas till något ännu större. De där veckorna med Jack på slutet är så vidriga att jag egentligen vill kasta undan boken, men jag kan ju inte. Jag måste få veta hur det år, hur det slutar, hur och när den ska visa sig…

Som hyllvärmarläsningsframröstad var den här boken en ypperlig start. Nu betar jag mig neråt i novemberhögen och återkommer om någon vecka med en ny omröstning inför december.

Novemberläsning utsedd

De fiktiva bloggbesökarna, ni, har talat! Den hyllvärmare jag ska läsa i november är: Dark matter

Röstsiffrorna ser ut såhär (efter att jag plockade bort vissa snälla men förvirrande personer som röstade på typ hela startfältet, ja Bokbabbel jag tittar på dig 😉 ):
Oryx & Crake: 5
Dark Matter: 8
Sunshine: 1
Faithful Place: 0
Poison Tree: 3

Mycket spännande således och det är inte alls omöjligt att fler än vinnaren blir läst inom en mycket snar framtid. Tusen tack för hjälpen allihop!

Hyllvärmarläsning

Nu får det vara nog! Jag vet att jag aldrig skulle klara ett köpstopp men någon sorts ordning får det nog faktiskt bli tal om nu. Jag gick igenom min lilla anteckningsbok och upptäckte att samlingen ökat med mer än hundra böcker i år (fådda, köpta, recensionsexemplar). Allt behåller jag förstås inte men väldigt många… Och så måste jag börja beta av de där böckerna jag har olästa sen mer eller mindre lång tid tillbaka. Det är bara att inse att jag behöver hjälp, av er.

Såhär tänker jag: varje månad väljer jag ut fem böcker bland de olästa och så bestämmer ni här på bloggen vilken bok som jag ska läsa av dem. Det finns förstås ingen bestämmelse som säger att jag inte också får plocka själv och läsa mer än en bok per månad. På det sättet hoppas jag komma igång i alla fall så att berget av olästa böcker kan minskas.

Första högen kommer här – vilken av dessa ska jag läsa i november? Svara i kommentarerna, ni har till på onsdag på er att bestämma mitt framtida läsöde! Och tack för hjälpen!

20121104-195818.jpg

Oryx & Crake Atwood, Dark Matter Paver, Sunshine McKinley, Faithful Place French, Poison Tree Kelly.

För egen hyllvärmarläsningsinspiration rekommenderas Ord och inga visor och Eli läser och skriver!