How I live now

how i live nowDet kändes lite som när jag tippade/önskade rätt inför Nobelpriset i höstas när jag läste Meg Rosoff samtidigt som hon tilldelades ALMA-priset. Lite coolt att vara lite med i svängarna för en gångs skull, men framförallt för att jag kan veta att det är värdiga pristagare. Och Meg Rosoff är, baserat på denna enda läsupplevelse, väl värd att uppmärksammas.

How I live now är en dystopi. I en nära framtid förmörkas horisonten av orosmoln och ett stundande krig. Daisy skickas till sina engelska släktingar för att pappa i Amerika har nog med nya familjen och inte orkar hantera en ätstörd, surmulen tonåring. Hos kusinerna hittar hon hem. När kriget verkligen bryter ut är det först väldigt avlägset, kusinerna lever sitt långsamma bohemliv i skymundan av allt. Och Daisy och Edmund hittar varandra. Sen kommer kriget närmare. Och sen blir det outhärdligt.

Den här boken fick mig att gråta på en tågstation och på ett tåg. Det är så hemskt alltihop. Det här är en bok om krig och vad en människa är, hur lätt hon trasas sönder och hur mycket styrka det finns innanför skalet. Det är vackert men det är också väldigt smärtsamt att stirra döden (vilket är vad kriget är och vill) i vitögat i tider som dessa.

HOW I LIVE NOW
Författare: Meg Rosoff
Förlag: Penguin UK (2013)
Inläsare: Amber Sealey