Nobeldags!

Den stora dagen! I år kommer jag sitta hemma ensam (eller i alla fall ensam intresserad, katten sover troligen) när jag får besked om vem som får nobelpriset i litteratur, det betyder minsann inte att jag är mindre pirrig för det. Det är så galet spännande, en liten stund till är det galet spännande och sen hoppas jag att det är roligt, intressant eller i alla fall ok… Såhär har jag tippat på Kulturkollo, läs hela inlägget här och se vad mina kollo-kollegor tycker och tror:

Jag gissade ju faktiskt rätt förra året så jag borde egentligen dra mig tillbaka nu och njuta av det istället för att göra bort mig och gissa fel. Men så kan vi förstås inte ha det. Jag följer Annas exempel och säger Ngugi Wa Thiong’o kanske? Honom gillar jag utifrån det lilla jag läst. Margaret Atwood vore ju en dröm, men det tror jag inte är möjligt efter Alice Munro, men som sagt en riktigt drömmig dröm vore det. Annars kommer jag för evigt hålla tummarna för Colm Toibin också, så gudabenådat fantastisk som han är! Men jag utgår ändå från att det blir någon jag inte känner till så väl i år, hoppas gör jag mest på att det ska bli någon jag kan tänkas vilja bekanta mig med vad det lider.

Lite besviken är jag allt…

Det var en säregen upplevelse att sådär vanligt nervös invänta att dörren skulle öppnas, i tron att jag i alla fall skulle känna igen namnet i år, att det kanske till och med skulle bli någon jag verkligen gillar, som Svetlana Aleksijevitj eller Assia Djebar. Och så öppnar Peter Englund munnen och säger att priset tilldelats ”den franske författaren” och då liksom dog spänningen litegrann redan där (missförstå mig rätt, jag älskar fransk litteratur men jag önskade mig verkligen ett öga lyft mot en annan horisont i år). Sen sa han ett namn jag aldrig hört förut och när jag gick för att kolla om vi hade någon bok på biblioteket av honom så insåg jag att jag nog inte ens lyckats höra hans namn korrekt. Sen skrev jag in Modiano och insåg att jag läst en bok av honom. Ytterst säreget. För den boken tyckte jag om men den lämnade ungefär noll i bestående intryck. Jag har länge planerat att läsa hans senaste bok, Dora Bruder, och nu kommer jag också vara med och bokcirkla den med Kulturkollo.

Jag har inget emot Patrick Modiano, han är säkert en bra författare men jag är ändå väldigt besviken på valet. Det hade ju kunnat vara så mycket mer spännande. Det hade kunnat betyda någonting. På riktigt. Nästa år kanske…

 

Vem tar priset?

Det är den absolut viktigaste frågan i den litterära världen just nu. Vems namn ska uttalas av Peter Englund på torsdag klockan 13? Jag har redan spekulerat, imorgon diskuterar vi lite på Kulturkollo och det är också på Kulturkollo du just nu kan rösta på din favorit – vem hoppas du tilldelas Nobelpriset i litteratur 2014. Rösta här!

Mina nobelspekulationer

Nu är det väl ändå dags att säga något om Nobelpriset i litteratur. Vad jag tror och så. Jag antar att det inte kommer bli en författare jag läst (två år på rad med favoritförfattare måste vara nog), men det är bara om dem jag kan tycka något så såhär säger jag om mina favoriter:

Svetlana Aleksijevitj
Jag läser just nu hennes Kriget har inget kvinnligt ansikte och den är smått fantastisk. Språket, innehållet, sättet den sätter igång mina tankar…

Colm Toibín
Det här är också en för mig ny författare i år. Jag har läst Marias testamente och läser just nu Mästaren och han är verkligen en sådan, mästare.

Assia Djebar
För att hon är feminist, förklarar en värld jag inte känner så att jag förstår och dessutom skriver fantastisk prosa. (Jag har läst hennes Ingenstans i min fars hus)

Margaret Atwood
Jag vet att hon likt Alice Munro är från Kanada och därför nu inte kommer hinna få nobelpriset, men jag skulle på riktigt gråta av lycka om hennes namn ropades ut på torsdag. Hon är fantastisk. På alla sätt.

På ett sätt skulle jag vilja lyfta Cormac McCarthy också, för Vägen, men jag tyckte verkligen att Blodets meridian var så sjukt seg att jag inte riktigt kan med det. En annan som alltid finns högt upp på oddslistorna är Murakami och av honom gillade jag förvisso Fågeln som vrider upp världenmen gubbsjukan har väl ändå fått nog många nobelpris nu va?

Om jag måste välja en enda favorit så säger jag Svetlana Aleksijevitj. Vem hoppas du på?

Vem det än blir som tilldelas priset så hoppas jag mest av allt på att det är en författare jag kan tänka mig att läsa, en författare som kan vidga mina vyer och som berättar verklighet och fiktion på ett intressant sätt.

Älskade Alice

Jag misstänker att allt redan har skrivits om det fenomenala i att Alice Munro tilldelas årets nobelpris i litteratur. Jag nöjer mig att länka till min recension av Kärlek, vänskap, hat och meddela att jag tyckte ännu bättre om För mycket lycka och att båda har växt efter läsningen. Alice Munro och Margaret Atwood har länge varit mina drömpristagare men jag har aldrig vågat tro att de verkligen skulle kunna få det. Nu rustar jag för en ny kanadensisk vinnare om säg tio år 🙂

På tal om snille och smak…

…vem får priset tror ni? Ja, nobelpriset alltså, som tillkännages på torsdag (den enda dagen bibliotekarier står i lånedisken blickstilla med surfplattor och datorer kopplade till svenska akademiens direktsändning för att kort efter klockan ett springa ut i magasinet och hämta fram de två solkiga, av ålder inte användning, böcker som finns av pristagaren). Behöver jag säga att jag hoppas på en kvinna från utomeuropa, någon bra som jag faktiskt lockas att läsa. Assia Djebar är cool, Nawal el-Saadawi också och henne vill jag gärna inspireras att läsa. Och orkar de inte röra sig så långt ut i det okända litteraturvärlden vill jag ha en gigant från Kanada – Atwood eller Munro spelar ingen roll… Tack!

Nobelspekulationer hittar du överallt i bloggosfären just nu, jag vill särskilt tipsa om Nobelprisprojektet som ställt frågor till en hel bunt bokälskare (inklusive undertecknad) om deras tips och önskningar. 

Lite rörd

Inte bara tilldelades nobelpriset i litteratur en författare som jag hört talas om, kan uttala namnet på och har läst. Tomas Tranströmer är dessutom en författare som jag länge tyckt mycket, mycket om och som betytt någonting för mig under lång tid…

Jag och min kollega stod klockan ett vid lånedisken och motade undan låntagare som ville låna och lämna tillbaka och sånt (vi måste ju för guds skull ha tillgång till dator och svenska akademiens hemsida!). När pressmeddelandet dök upp stod vi andäktigt tysta och läsande en sekund innan vi ropade föga djuplodande saker som ”oj” och ”nämen vad roligt” och sen var det nästan, nästan så att vi fällde några tårar också. Därefter var det bara att spurta upp för trapporna till lyrikavdelningen och hämta de åtta böcker vi har om och av Tranströmer. När jag gick hem vid fyra hade en blivit utlånad av en liten tant…

Tranströmers enda fel är att han, precis som så många av sina föregångare är en man, men det må väl vara hänt en dag som denna. De närmsta tio, femton åren kommer väl priset gå till idel kvinnor kan jag tänka…

Nedräkning

Nu är det bara några timmar kvar tills en av årets stora litteraturhändelser och ingen intresserad lär väl ha missat det. Själv befinner jag mig på jobbet (biblioteket) när den där dörren öppnas och största utmaningen blir troligen att leta fram de fattiga exemplar vi har av årets nobelpristagares verk. Det ska bli väldigt spännande att se när den första frågan kommer, det första utlånet, den första reservationen. Jag har bara bibblojobbat en nobeltillkännagivandedag tidigare och då var det minsann inte en själ som var intresserad av Herta Müller eller hennes böcker (vilket var väldigt synd eftersom vi hade en hel hög av dem). Jag har dock större förhoppningar på detta bibliotek och ser fram emot att få tillgodose bokbehovet hos våra nobelbevandrade låntagare.

Vill du läsa in dig på nobelpriset – tidigare vinnare och spekulationer och dessutom lyssna live på tillkännagivandet klockan 13 så rekommenderar jag Kulturnytt på SR, de brukar också vara bland de första att intervjua pristagaren.

Själv tänker jag som sagt lyssna, leta böcker, låna ut böcker och skicka böcker. Jag återkommer med egna reaktioner på valet så snart jag får tid och har något att säga…

Nobelförväntningar och förhoppningar

Imorgon är det alltså dags igen för det där underbara spektaklet. Som vanligt inbillar jag mig ganska länge att jag nog inte bryr mig om vem som får det och som vanligt börjar jag nu några dagar innan tillkännagivandet bli lite småpirrig och spekulationsintresserad. Jag utgår ifrån att pristagaren är någon för mig än så länge ganska obekant men kommer ändå med några förhoppningar om finfina författare som vore väl förtjänta av ett pris och lite extra uppmärksamhet. Utan inbördes ordning nominerar jag:

Gitta Sereny (jo då enligt o, jag fortsätter att tjata nu när jag nästan har fått dig att läsa 😉 ). En journalist som, mig veterligen inte skrivit en enda skönlitterär bok men som är makalöst skicklig på att uttrycka sig genom pennan och diskutera sig fram till politiska ställningstaganden. Jag har läst hennes böcker om Mary Bell men älskar henne främst och oreserverat för hennes ärliga, självutlämnande och fina bok om Albert Speer och sanningen.

Alice Munro. När jag i våras läste hennes Kärlek, vänskap, hat blev jag inte direkt blixtförälskad i hennes stil. Men efterhand har novellerna växt och jag kan fortfarande inte släppa vissa av berättelserna. Ett nobelpris skulle inspirera mig att genast läsa mer av Munro och det vore nog sannerligen min vinst.

Andra välförtjänta vinnare är exempelvis den evigt tippade Tomas Tranströmer och min alldeles speciella favorit Hilary Mantel (ok jag har bara läst en bok av henne men jag är fullkomligt övertygad om att allt hon någonsin skrivit måste vara lika briljant som Wolf Hall, så det så). Philip Roth eller Amon Oz kanske? Rent förnuftsmässigt begriper jag ju att ingen av dessa är troliga nobelpristagare och jag tycker att det är helt ok, kanske till och med bättre för mig om Peter Englund imorgon ropar ett namn som jag bara vagt känner igen men snabbt inser att jag är nyfiken på. Fler boktips till mig = bra prisutdelning 🙂

Vilka är era favoriter? Bryr ni er alls eller är nobelpriset en pseudohändelse i er litterära värld?

Det där med nobel…

Oj vad det (redan) bloggas om nobelpriset… Jag tänker minsann inte kopiera och fylla i någon sån där lista över de som är tippade att vinna och vilka jag har läst av dem. Det är en bister sanning att jag ytterst sällan hört talas om nobelpristagaren innan han/hon offentliggörs av Peter Englund (eller Horace eller Sture före honom) och det har aldrig hänt att jag har läst honom/henne i förväg. Detta tyder säkert på en oerhörd obildning men jag läser faktiskt mycket annat…

Jag ser alla dessa nobelprisdiskussioner och själva utnämnandet främst som ett sätt att få en oerhörd mängd tips på nya författarskap och böcker som förhoppningsvis är riktigt bra (vilket ju i och för sig inte är något jag behöver men som jag ändå tacksamt suger åt mig av). Philip Roth, Amon Oz och Alice Munro är exempel på författare som seglat upp på min horisont i samband med nobellsurret och som jag sedan läst med stor glädje. I år hoppas jag på nya tips. Sen ska jag ju inte sticka under stol med att jag när en hemlig dröm om att jag en dag faktiskt ska känna igen ett namn som utropas av Englund som mer än ett av alla förhandstips. Därför håller jag i år tummarna för Thomas Tranströmer och Gitta Sereny – igen.

Kandidaterna

envarJag har inte läst något av Herta Müller och är ju inte särskilt förvånad över det. Jag som annars inte brukar ha hört talas sånger av Mihyar från Damaskusom nobelpristagaren är glad att ha känt till namnet i alla fall. Sen ser jag nog priset lite mer som en inbjudan i ett författarskap än som en tävling där det gäller att ha koll. Men nu har jag tagit ett radikalt steg för framtida nobelpris. Jag är rätt trött på att inte ha läst någon av alla dem som återkommer på listan över kandidater år efter år så nu har jag bestämt mig för att göra något åt det. Så när alla andra lånade och köpte Herta Müller igår bar jag hem en bibliotekskasse med Amon Oz, Adonis och Philip Roth (och hemma ligger redan högoddsarna Joyce Carol Oates och Margret Atwood och väntar). Det ska bli spännande att få bekanta sig och kanske bilda en uppfattning inför nästa år. Jag återkommer med intryck och åsikter. Glad fredag!

Nobelfeber

Sällan har Nobelpriset varit så spännande som nu såhär en kvart innan det tillkännages. I år är inte frågan om jag hört talas om vinnaren eller kan uttala hans eller hennes namn. Nu gäller det om det ska bli någon som mitt lilla bibliotek äger någon bok av. Har kollat på de flesta expertfavoriterna och vi verkar ha lite av de flesta men det kan ju bli en överraskning också… Inte blir spänningen mindre av att vi saknar fungerande radio (och tv)  här nere i källaren heller…