Bra sak: Min sommarläsning

Jag hade tänkt skriva ett inlägg om sommarläsningshögen idag, för att jag trodde att jag skulle ha börjat pyssla med en sådan. Det har jag inte.

Jag vet att jag vill läsa Hilary Mantels The mirror and the light till slut (mer om det projektet på lördag) och jag tror att jag utöver det vill läsa massor av fluff. Som Jenny Colgan, Sarah Dessen, sånt som i och för sig kan få en att må lite dåligt efter vägen men som alltid landar bra (just nu läser jag Veronica Henrys Ciderträdgården som är utmärkt fluffig). Och så rent fluff som inte får en att må dåligt alls, välkänt, för mig är det Maria Lang och Margit Sandemo. Jag misstänker att den här sommaren kommer bli sådan.

Men sen vill jag förstås läsa Maggie O’Farrells Hamnet och någon av de där böckerna grundade i myter som jag samlat på mig, och kanske en riktigt bra deckare. Och visst är det dags för bok två om Kristin Lavransdotter? Jag tror inte att jag kommer lida brist på läsning även om jag inte kommit så långt som till att stapla en hög än.

Vad läser du i sommar?

Bra sak: mina tips inför sommarläsningen

Nu är det väl hög tid att planera sommarens läsning och jag vill förstås hjälpa dig på traven (hur jag tänker om min egen sommarläsning återkommer jag till om några dagar). Jag har dammsugit listan över första halvårets lästa böcker i jakt på guldkorn och här är de:

Jag vill varmt rekommendera en omläsning av Hilary Mantels Wolf hall och För in de döda. I augusti kommer den tredje och sista boken om Thomas Cromwell på svenska som Spegeln och ljuset. Det är bra att vara beredd och jag insåg återigen när jag läste om de två första böckerna i vintras hur oerhört bra de är.

Utöver dem vill jag mycket varmt rekommendera att göra plats för följande böcker i läshögen:

Skrivandets sinne av Elisabeth Rynell

Heimat av Nora Krug

Thornhill av Amy Smy

Spinning silver av Naomi Novik

Välj mig av Christina Lindström

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

Daisy Jones & The Six av Taylor Jenkins Read

Oro i Älvdalen av Annika Andebark

Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist

Fler bra saker från förr hittar du här, här, här, och här

Oväsen i Älvdalen av Annika Andebark

Tro mig när jag säger att jag vet hur svårt det är att göra liv av gamla rättegångsprotokoll. Jag ägnade år åt det när jag skrev min avhandling och beundrar verkligen hur Annika Andebark gör just det i Oväsen i Älvdalen. Särskilt mycket beundrar jag hur hon lyckas spränga in själva dokumenten utan att det bromsar upp berättelsen. Jag är också lite avundsjuk…

Oväsen i Älvdalen är väldigt välskriven och jag blir glad över att författaren valt att hålla nere sidantalet, hon hade kunnat bre ut sig flera hundra sidor till, men jag tror att det hade kunnat bli blekt och utspätt då. Nu är det ständigt intensivt och spänningen inom huvudpersonerna och runtomkring fångas mycket väl.

Användandet av domboksprotokollen ger en känsla av sanning, men jag tycker att den allra största behållningen är den trovärdiga skildringen av Marits och Annas inre upplevelse av skeendet. Som historiker får man tyvärr inte mycket utlopp för hur man lever sig in i människornas upplevelse av det som hänt, det är verkligen den historiska romanens fördel.

Det kommer fler böcker i denna serie och jag kommer absolut läsa vidare, men Oväsen i Älvdalen kan med fördel läsas redan nu, den är inte på något sätt beroende av någon fortsättning. Den står på egna ben.

OVÄSEN I ÄLVDALEN
Författare: Annika Andebark
Förlag: Hoi förlag (2020)
Första boken i trilogin Eldarna
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.

Skrivsöndag: kanske, kanske, kanske ändå…

En skrivsöndag, jag trodde inte att jag hade någon i mig i vår över huvud taget, men här är den. Jag vill inte jinxa något men jag har de senaste veckorna hittat tillbaka till en liten smula kreativitet och det ger hopp om så mycket mer än skrivandet.

Jag har mått helt ok under pandemi-krisen, men jag har också mått riktigt, riktigt dåligt. Och oavsett hur jag haft det med mig själv så har jag inte orkat ens tänka tanken på att skapa. Överlevnad först liksom. Men sen vaknade något till liv. Kanske när den värsta pollenallergin la sig, kanske när jag inte orkade inte orka mer, kanske för att jag läste Nedstörtad ängel. Jag vet inte varför eller hur, men något lossnade.

Så är det ju inte så att jag skriver och målar och skapar hej vilt, absolut inte. Herregud så mycket på sparlåga jag går och hur oerhört trött jag är hela tiden. Men jag fick en idé till romanmanuset och har börjat en ny genomskrivning och jag jobbar lite i smyg på ett nytt projekt som jag egentligen inte vill, men nog måste skriva.

Nu håller jag tummarna för att det här fortsätter kännas vilsamt och värdefullt och jättekul.

The world’s wife av Carol Ann Duffy

Man måste förstå att det är en alldeles särskild upplevelse att lyssna till Carol Ann Duffy egen röst när hon läser sina dikter. Hon är så vass och sövande på en och samma gång, som liksom arg och mild. Jag tycker så mycket om hennes diktning och hennes röst.

The world’s wife handlar, som titeln avslöjar om hustrur. Och det är hustrur till stora män. Hustrur till Freud, Kung Midas, till djävulen. Och de har inte haft det så jäkla lätt. Vare sig kvinnorna eller männen, men männen har ju i alla fall fått kredd för det de gjort. The world’s wife är en smocka rakt över patriarkatets ölrosiga näsa, eller ett knytnävsslag i magen. Det är argt och det är ohejdat roligt. Som Carol Ann Duffy är. Jag älskar henne!

THE WORLD’S WIFE
Författare: Carol Ann Duffy
Förlag: MacMillan digital audio (2017)
Inläsare: Carol Ann Duffy

Josas bok, min berättelse av Marie Nilsson Lind

Nu har jag läst Josas bok och jag vet knappt vad jag ska skriva om den. Mest av allt är den komplett mörker och ogenomtränglig sorglighet. Men den är styrka också och kampvilja, det är nog där jag måste gripa tag och hålla i för glatta livet.

Marie Nilsson Lind berättar om sin syster, om Josefin Nilsson som brann och slets sönder. Hon berättar den där historien vi hört och läst om, men hon ger den så mycket djup att det blir som till en annan historia. I Josas bok målas bilden av människor i familjerelationer, av generationers egenheter och sorg och bitterhet som känns igen. Här berättas om systrarnas föräldrar, om syskonen, om det där såriga som finns i alla relationer, och om det vackra.

Jag tycker att det starkaste är att få en förståelse för hur de här människorna hänger ihop. Hur Josefin är som hon är och utsätts för det hon utsätts för och hur Marie är som hon är och går igenom det hon går igenom. Det är ju skillnad, men det är lika också. Ångesten, självmordstankarna, depressionerna. Kampen. Jag vet inte vad jag ska säga om den här boken, men jag tror att den är viktig för att den aldrig väjer för mörkret. Det är så ogenomträngligt mörkt här. Det måste få vara så.

JOSAS BOK
Författare: Marie Nilsson Lind
Förlag: Kaunitz-Olsson (2020)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.

Gräddtårta och onda nunnor

Idag skriver jag på Kulturkollo om en serie full av onda nunnor, änglar, demoner och allehanda overkligheter. En serie perfekt för tider som dessa. Texten hittar du här.

Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba

Herrarna satte oss hit är en hjärtekrossande och tung bok om en fruktansvärd del av vår (när)historia. Att läsa om alla dessa människor som tvingades flytta, följa och anpassa bort det som var deras liv och historia är förfärligt. Man går sönder, det är något fel om man inte går sönder. Jag vet inte vad som är värst ens, de vuxnas oerhörda sorg eller barnen som skildes bort och tvingades leva med smärtan i generationer.

Jag lär mig mycket genom att läsa Herrarna satte oss hit. Naturligtvis lär jag mig om förflyttningarna, hur de motiverades och genomfördes. Jag, som gammal historiker tycker att upplägget där människorna själva får berätta är fantastiskt. Och så lär jag mig om jojk. Jag inser att jag aldrig riktigt förstått mig på jojk och vad den är, nu tror jag att jag anar konturerna. Hur man jojkar ett samtal med platsen, hur man jojkar känslornas historia, hur katastrofal en tystnad jojk är.

HERRARNA SATTE OSS HIT. OM TVÅNGSFÖRFLYTTNINGARNA I SVERIGE
Författare: Elin Anna Labba
Förlag: Norstedts (2020)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.

Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist

När jag insåg att jag inte läst något av Per Olov Enquist (en märklighet som jag skriver mer om på Kulturkollo idag) bestämde jag mig för att ta tag i saken. Jag ville läsa något bra och något ganska kort (inte bara av lathet utan också för att jag älskar kortromaner och bara mästerliga författare mäktar med att skriva dem bra). Jag såg att många lovordade (till och med författaren själv framhöll den som sin främsta) Nedstörtad ängel och när jag läste beskrivningen av den kunde jag inte begripa vad det var för en sorts roman, sånt lockar mig alltid och därför valde jag just den.

Först sidantalet (ca 150 sidor, kortroman som sagt). Jag kan nu i efterhand inte begripa eller över huvud taget ta in att det inte är en tegelsten jag läst. Så mycket som den innehåller och översköljer mig med, kan det verkligen ha hänt på den här korta tiden? Jag är helt överväldigad av Nedstörtad ängel! Den är verkligen allt.

Nedstörtad ängel får mig att vilja skriva. Riktigt bra böcker brukar annars snarare stänga in min egen lust att skapa i en tvångströja av prestationsångest. Här överräcks lusten att hitta på, att hitta.

Den får mig att förundras över hur fantastiskt väl formulerad och genomtänkt den känns. Den får mig att tycka mig förstå allt om världen och varat samtidigt som jag inte begriper ett dugg om vad den handlar om. Annat än hur det är att vara människa. Att få syn på sig själv och att leva med det, eller inte.

Jag är helt överväldigad av den här boken, jag håller den idag som en av mina största läsupplevelser. Samtidigt vet jag att min känsla för den kommer växa med tiden som den får finnas i mig och med alla omläsningar jag kommer göra.

Jag vet ännu inte om jag gjorde rätt som började här, möjligen kan jag nu bara bli besviken, men det spelar ingen större roll, jag kommer aldrig ångra den här boken.

NEDSTÖRTAD ÄNGEL
Författare: Per Olof Enquist
Förlag: Norstedts (1985)
Boken finns att låna på ditt bibliotek.

En bra sak: The Good Place

Något riktigt bra och något riktigt dåligt (nåja, men jag gläds faktiskt över hur jag upprörs över denna triviala missräkning, det ger hopp om en tid där oro och upprördhet kan komma ur mindre livshotande saker än de vanligtvis gör nu) har hänt mig på sistone. Det bra är att jag började titta på The Good place. Det dåliga är att Netflix bara har halva serien än så länge och jag hade inte koll på det så helt plötsligt tog det bara stopp.

Jag ser inte tv-serier nästan alls längre, det blir någon enstaka som jag ser med maken i mycket maklig takt, något avsnitt Sanditon här, ett Good Omens där och kanske ett ur Big Bang theorys sista säsong som vi segat på i månader. Den senaste veckan har jag dock hittat The Good place och de första två säsongerna har hållit mig sällskap några kvällar och helgdagar när jag inte orkat läsa eller oroas, helt enkelt som avkoppling.

I första säsongen får vi lära känna Eleanor (Kirsten Bell!) som dör och kommer till det goda stället. Hon inser rätt snart att hon inte hör hemma där och att hennes närvaro istället orsakar en hel massa, katastrofala, problem. På plats finns också en filosofilärare, en skrytsam festfixare, en märklig munk, en fixarrobot som inte är en robot och så Michael (Ted Danson!) som planerat och leder verksamheten på den goda platsen. Alla visar sig naturligtvis vara mycket mer än sina epitet och masker, på gott och ont. Det jag tycker allra, allra mest om med The Good place är att jag på ett rätt skruvat sätt får syn på hur fantastisk mänskligheten ändå är. Det finns verklig värme i den här serien, vänskap och samhörighet som känns på riktigt och är det något jag behöver just nu så är det just det.

Så mitt mycket entusiastiska tips på en bra sak att göra är att se The Good Place. Men anse dig varnad om att du bara kommer halvvägs om du inte köper dvd:erna (vilket jag säkert gör om en liten stund, man måste ju stötta handeln också, visst?)

Fler bra saker från förr hittar du här, här, här, och här