The zig zag girl av Elly Griffiths

Jag vet inte vad det var som gjorde det, men The zig zag girl är den första bok av Elly Griffiths som jag känner mig lite besviken på. Jag kopplade inte riktigt an till någon av huvudpersonerna och jag brydde mig inte så mycket om vare sig gåta eller lösning. Och då är det ändå en historisk deckare och jag älskar historiska romaner…

Det här är första boken i en serie som ännu inte översatts till svenska, kanske ger jag bok två en chans om de kommer ut här, kanske struntar jag i det. Det är inte det att det är dåligt, det är mest bara lite långtråkigt och så är jag inte van att ha det med Griffiths.

Miljöerna är dock fina, Brighton år 1950 känns och kommissarie Stephens och magikern Mephistos relation är intressant, karaktärerna kan nog växa om man lär känna dem närmare. Men lite svårt har jag ändå för omgivningarna – varieté ligger för nära cirkus som är den miljö jag har allra svårast för i fiktion (och verklighet). Kanske är det rent av det som står mellan mig och den förväntade Griffiths-upplevelsen? Hur som helst så tänker jag inte börja gnälla nu, en missräkning bland sexton lästa böcker är långt över godkänt-nivån.

THE ZIG ZAG GIRL
Författare: Elly Griffiths
Förlag: Cuercus (2014)
Första delen i en serie
Andra som skrivit om boken: Enligt O

Postsanning av Matthis Kempe-Bergman

Då och då får jag förfrågan från poeter om att läsa deras debuter och det är jag väldigt glad över eftersom poesivärlden är lite svår att hålla sig à jour inom (eller inte svår kanske, men ovan). Nu har jag läst Postsanning som är Matthis Kempe-Bergmans debut.

Som titeln antyder är Postsanning till viss del akademisk till sin karaktär, den utforskar begrepp och tankar som vi slänger oss med i det akademiska (jag räknar mig märkligt nog fortfarande dit trots att det snart är 10 år sen jag disputerade). Det är inte märkligt eftersom Matthis Kempe-Bergman är doktor och forskare. Jag tycker att de delarna är intressanta främst för att jag aldrig tänkt att man kan göra poesi av det, men det kan man ju uppenbarligen.

Allra bäst tycker jag dock om de korta passagerna som får mig att tänka till och så de kursiva dikterna/verserna/vad jag nu ska kalla dem där rytmen tar över och gör något förunderligt med såväl ord som mig.

Postsanning är experimentell på flera sätt i såväl form som ordval och bildspråk. Det är inte helt lätt att ta till sig allt, men det som talar till mig bränner till på riktigt.

POSTSANNING
Författare: Matthis Kempe-Bergman
Förlag: Ekström & Garay (2021)

Någon som du av Marc Levy

Det är något visst med de där böckerna som får en att känna sig död inuti, som ett känslokallt freak som inte alls reagerar som man ska. Någon som du är en sådan bok för mig. Jag var misstänksam innan eftersom så många beskrivit den som så mysig och må bra-ig, jag är alltid skeptisk till sånt. Men så behövde jag en feelgood-bok till min bokcirkel efter några riktigt tunga böcker och jag bedömde att Sambo på försök inte skulle funka… Innan jag gnäller allt för mycket får jag förstås lov att säga att Någon som du är en jättebra bokcirkelbok, men jag måste inte gilla den för det…

Det finns många huvudpersoner här (huset med hissen är nog den mesta huvudpersonen), men Deepak, hisskötaren är en. Sen sker det en olycka och hans frus brorsson kommer in i bilden. Och så har vi Chloe som bor i huset förstås, hon är viktig. På det hela taget är det förstås en fin berättelse om vardag, kärlek och människor som ställer upp för varandra. Det jag har svårast för är något så subtilt som en distans jag tycker mig känna från författaren. Jag får aldrig gå på djupet riktigt, jag känner inte med de här människorna och är inte riktigt säker på att de känner heller. Det kan vara något med det franska sättet att skriva nu när jag tänker efter, jag har gillat det i annat, men inte när det är en bok om känslor…

Nåja, det är många andra som har älskat den här boken och de har naturligtvis inte fel. Jag tycker att den är helt ok, men hade det inte varit för det där med bokcirkeln så hade jag nog inte läst ut den. Så får det också vara, allt är inte för alla (och det vill jag att du tänker på innan du dömer mig allt för hårt).

NÅGON SOM DU
Författare: Marc Levy
Förlag: [sekwa] (2020)
Översättare: Ulla Linton, originaltitel: Une fille con elle
Andra som skrivit om boken: Enligt O (Som gillar den mycket mer än vad jag gör).

In an absent dream av Seanan McGuire

Seanan McGuires serie om ”The wayward children” – de borttappade, förtvivlade barnen, de som söker dörrar som öppnar sig eller stänger sig för dem – är möjligen lite ojämn men när böckerna är bra är de riktigt magiska. In an absent dream, seriens fjärde bok, är riktigt bra.

Vi träffar Katherine, som vi tidigare mött som Lundy i skolan där barnen samlas. Det här är hennes historia, den om hur hon hittar till en värld av regler och rättvis handel som talar till hennes innersta. Det är fascinerande och förkrossande rakt igenom.

Jag skulle nog säga att den här boken, liksom sina föregångare, utforskar kärleken mellan vänner och syskon. Jag tycker särskilt mycket om att boken är så tunn när berättelsen är vindlande och stor. Det är så mycket vi inte får vara med om, så mycket som hänt och händer mellan sidorna som är skrivna för oss. Det känns inte hackigt eller fuskigt, det känns bara så som det borde vara. Det är rättvist.

IN AN ABSENT DREAM
Författare: Seanan McGuire
Förlag: Tor (2019)
Fjärde delen i serien om The Wayward children, tidigare delar: Every heart a doorway, Down among the sticks and bones och Beneath the sugar sky

Just nu i juni 2021

Jag älskar försommar och liljekonvaljer och småfåglar och allt det som är runt oss just nu. Det här är min allra bästa tid, allt som är bra är här eller ligger framför. Det är nästan fascinerande hur någon som inte får gå på sommarlov kan älska skolavslutningstider så mycket…

Just nu…
… läser jag: lite mindre efter en närmast manisk läsmånad i maj. Jag läste väldigt mycket jättebra då, men jag la också väldigt många timmar på det och det blev lite mycket. Nu är jag lite mer lugn i läsandet och hoppas att jag ska njuta mer av det jag faktiskt läser. I läshögen just nu ligger En evighet från dig av Jenny Colgan och En vacker dag av Tomas Bennerhed.
… ser jag på: ingenting, men om bara någon liten vecka gör jag inte annat än tittar – på fotbolls-EM. Fotbollsturneringar brukar funka som finfina nervarvare inför semestern för mig och i år planerar jag att njuta rejält. Planen är att se varenda match som inte spelas när jag behöver jobba.
… lyssnar jag på: Mest småfåglar, och så grannar som lägger all sin tid på att reparera och testköra gräsklippare (= den sortens grannar jag inte önskar någon).
… längtar jag efter: ingenting. Jag har till och med kommit över min första liter svenska jordgubbar (svindyra, men jag är rätt billig i drift i övrigt) så jag är nöjd. Min bästa tid är nu och så vidare.

Svara gärna du också och titta in hos Anna och Linda och och se vad de gör just nu.

Second first impressions av Sally Thorne

Jag tyckte, som vi alla vet, mycket om En allvarsam lek (som bär den mycket bättre engelska titeln The hating game) och därefter ville jag förstås läsa mer av Sally Thorne. Det vara bara det att hennes andra bok, 99 procent min, inte fick så lysande utlåtanden (jag försökte förstås läsa den ändå, men efter några kapitel gav jag upp eftersom utlåtande verkade stämma). Därför kastade jag mig över hennes nya när den kom nu i maj istället, där riskerade jag varken för höga eller för låga förväntningar. Och den var riktigt fin, inte En allvarsam lek-bra, men det har jag kommit att inse att väldigt få böcker är.

Second first impressions presenterar oss för Ruthie som jobbar (hängivet!) på ett äldreboende där hon också bor och har en sorts dygnet runt-jour. Det står ganska snart klart att Ruthie har haft det svårt och att hon har svårigheter med att ta sig ut i samhället utanför boendets trygghet. En kväll när hon ändå tvingas till det möter hon Teddy och deras möte går verkligen inte bra.

Dagen därpå dyker Teddy oförhappandes upp på äldreboendet, hans pappa äger stället och blir hastigt och inte alls särskilt lustigt såväl granne som kollega till Ruthie.

Det här är inte fantastiskt, men det är gulligt och tänkvärt och stärkande och allt det en bra feelgood ska vara. Det jag framförallt tycker om i Sally Thornes skrivande är hur känslig hon är, sårbarheten sitter i varenda karaktär och de är inte rädda för den. Hon är också bra på att skriva roligt, både Ruthie och Teddy är genuint kul att umgås med, men priset tas ändå av de äldre damer Teddy tvingas bli assistent åt. De är ljuvliga och det är nog deras glöd jag kommer bära med mig och göra till någon sorts målbild inför ålderdomen. Jag ser fram emot att bli en ondskefull tant med hjärta av guld.

SECOND FIRST IMPRESSION
Författare: Sally Thorne
Förlag: Harper Collins audio (2021)
Inläsare: Jennifer Jill Araya

Hon kallades hemmasittare av Nadja Yllner

Hemmasittare (vilket är ett förfärligt ord för en företeelse som innehåller så mycket mer och annat än själva ordet antyder, men jag håller med Nadja Yllner om att det kan användas, i brist på bättre). Det gör ont i mig bara av att tänka på att läsa den här boken, att faktiskt ta in den är riktigt tungt. Men också stärkande.

Lova får svårare och svårare att närma sig skolan under mellanstadiet och till slut kan hon inte alls. Ångest och panik sätter stopp, som en osynlig bur hon inte kan ta sig ut ur. Boken handlar om hennes, men framförallt hennes föräldrars kamp att få ut henne ur buren och för att hitta ett förhållningssätt till en vardag som blev en annan än man tänkt sig.

Den verklighet Lova och hennes familj lever är inte den jag och min familj finns i, men där finns beröringspunkter. Den där balansgången när ett barn inte förmår finnas i skolmiljön all den tid som förväntas den har vi gått i många år.

Det märkligaste för mig var den form av igenkänning den här boken väckte. Jag känner som sagt igen en del i vår verklighet nu, men framförallt känner jag igen den lilla flicka som var jag i Lova. Jag har minnen av att sitta i en bil utanför min högstadieskola utan att kunna förmå mig att kliva ur eller förklara varför. Jag minns en ångest så stark att den fick mig att tillbringa hela lunchrasten på bibliotekstoaletten när jag gick på gymnasiet (när jag alls tog mig hemifrån alltså). Boken väckte tankar som fick mig att ta den stackars 13-åringen, 15-åringen och 17-åringen som var jag i hand och släpa henne ut från det där ensamma rummet som blivit hennes plats. Jag tror på att man kan läka sig själv i efterhand.

Berättelsen om Lova har gett mig exempel och bilder att ta med mig in i mitt vardagsliv idag, men det har också påmint mig om hur det kändes och det är minst lika viktigt. Min huvudsakliga utmaning just nu är att hålla isär det som var jag och det som är nu på ett konstruktivt sätt, men det ska nog också gå. Det är det som är grejen med allt det här, det går alltid att ta sig igenom, på något sätt.

HON KALLADES HEMMASITTARE. OM SKOLAN, TÅRARNA OCH KAMPEN I HALLEN
Författare: Nadja Yllner
Förlag: Forum (2021)
Andra som skrivit om boken: Enligt O

Tips inför lässommaren (mina bästa böcker hittills i år)!

Sommaren är snart över oss med all lästid och läslust vi drömt om (hoppas jag)! Jag har gått igenom min läsning från första delen av 2021, plockat russinen ur kakan (egentligen hatar jag russin och önskar att jag hade en bättre metafor att komma med, jag kanske har plockat ut guldkornen istället…) och levererar dem härmed som mina bästa tips till dig i planeringen av stundande sommarläsning.

Deckare

The nature of the beast av Louise Penny
Supersorglig och bra bok i serien om kommissarie Gamache i Three pines.

The night hawks av Elly Griffiths
Senaste delen i serien om Ruth Galloway, riktigt bra.

Black summer av M. W. Craven
Oerhört obehaglig (på ett bra sätt) deckare, andra boken om Washington Poe och Tilly Bradshaw.

Dagen är kommen av Ninni Schulman
Sjunde och avslutande deckaren i Hagfors-serien.

Konferensen av Mats Strandberg
Undvik bara om du planerar semester i stugby i sommar.

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson
Förstklassig deckare och relationsroman.

Feelgood och feelbad

Sambo på försök av Beth O’Leary
Gullig och fin feelgood.

En allvarsam lek av Sally Sharpe
Ljuvlig komedi om hatkärlek på förlag.

I går av Agota Kristof
Långsam och grå vardagsskildring som inte släpper taget.

Last night av Mhairi McFarlane
Må bra-bok på det nattsvarta sättet.

Fantasy

Drowned country av Emily Tesh
Förunderligt vilsam ljudbok.

The wicked king och The Queen of nothing av Holly Black
Fe-fantasi av mästaren själv.

Fakta och biografi

Fem kvinnor. Den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold
Socialhistoria när den är som allra bäst.

Nästan bra på livet av Conny Palmkvist
Vacker igenkänning om livet till ett autistiskt barn.

Säg inget av Patrick Radden Keefe
Totalt uppslukande och upplysande om Nordirland-konflikten.

Serier

Nikki av Malin Skogberg Nord
Stärkande uppväxtskildring i serieform

Bild från Pixabay

Last night av Mhairi McFarlane

Mhairi McFarlane skriver feelgood som gör så ont att jag måste djupandas en bra stund efter att jag läst dem. Last night är värst hittills och alltså också bäst. Jag tycker om mitt fluff med en rejäl dos svärta.

Vi möter Eve den sista kvällen i det gamla livet, hon vet inte, vi vet inte, men snart ska något hända som vänder upp och ner på allt. Jag vill inte avslöja för mycket, men någon dör och sedan handlar allt om att leva med sorgen. Jag har en gång befunnit mig i en verklighet där ett sånt där telefonsamtal slog sönder min värld eftersom det berättade att en älskad och viktig människa bara dött sådär poff. Jag tycker att Mhairi fångar den upplevelsen på pricken. Det är så smärtsamt att läsa att jag inte ens gråter, det är en annan sorts sorg (som jag redan gråtit över) på något sätt. Det är så välskrivet, så försiktigt och så förfärligt som det är. Jag älskar att hon vågat skriva den här boken på precis det här sättet.

Last night handlar också om att Eve sedan alltid varit förälskad i Ed, en av hennes bästa vänner. De har en historia och en gång blev det kanske för sent för dem även om Eve aldrig riktigt velat acceptera det. Så händer det som händer och allting ställs på sin spets. Det här är en romantisk berättelse, men som vanligt med Mhairi McFarlane så blir det inte som man förväntat sig. Det blir så mycket bättre.

Det jag får med mig från läsningen är att livet är svårt. Livet är komplicerat och svårmanövrerat för det mesta, men det är alltid värt att kämpa. Ljusglimtarna är så mycket ljusare än mörkret är svart och också i det svåra finns skönhet. Precis som den här boken får mig att skratta rakt ut i avgrunden. Jag älskar det.

LAST NIGHT
Författare: Mhairi McFarlane
Förlag: Harper Collins (2021)
Andra som skrivit om boken: Enligt O, Hyllan.

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson

Brinn mig en sol är en förunderligt starkt lysande stjärna till bok. Jag vet inte när jag läste en såhär bra deckare senast, om någonsin. Det som främst drar in mig kan vara språket och hur det får berättelsen att vindla runt i alla dessa olika riktningar. Alla trådar som kan dras i, allt man tror sig ana som visar sig fel (eller rätt, jag gissar gärningsmannen men det spelar ingen roll för det är inte det som är poängen).

Kvällen den 28 februari 1986, samtidigt som nyheten om skotten på Sveavägen rapporteras ut över landet hittar polisen Sven Jörgensen en våldtagen och misshandlad flicka i en bil, hon dör och natten blir hans stora trauma att bära genom livet. Han söker en gärningsman tills han inte längre kan, hans son söker en gärningsman, så mycket går förlorat för så många den där natten. Något är trasigt och i grunden förändrat.

Det allra bästa med den här boken är hur liten roll brotten spelar samtidigt som de förstås är i centrum. De är drivkrafter och nav, men huvudfokus är hela tiden människorna i skeendet. Det är så väldigt lugnt och vardagligt, det är skoningslöst förjävligt såsom sådana här saker är.

Jag kommer att bära med mig den här berättelsen och jag kommer att tänka mycket på det han gör mot honom när han tror och vad som är rätt och fel och tänk om han visste och herregud hur ska någon av dem kunna leva med det. Ja ni förstår ju, jag vill inte spoila något, men det finns saker här som behöver processas. Jag älskar det, böcker som växer vidare efter att man är klar med dem, sådana man aldrig blir klar med.

BRINN MIG EN SOL
Författare: Christoffer Carlsson
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021)
Andra delen i Hallandssviten, den första delen, Järtecken har jag ännu inte läst.
Andra som skrivit om boken: Enligt O, Och dagarna går…, Feministbiblioteket