Läslusten dog i samband med förra veckans besked om att jag måste lämna mitt jobb (pga att kommunen bokstavligt talat håller på att gå under av sina dåliga finanser) när provanställningen är slut om två veckor. Beskedet var för mig helt oväntat och väldigt, väldigt jobbigt. All kraft sen dess har gått åt till att vara chockad, ledsen, stirrig, arg, förvirrad och allmänt livrädd.
Idag höll jag i en av mina sista sagostunder här och fick helt underbart fina lovord från förskolepersonalen när jag berättade att jag måste sluta. Det kändes som att de verkligen sett och uppskattat det jag försökt göra här på biblioteket. Jag har gjort skillnad! Det betyder något. Det är också det enda uppskattande någon på det här stället har sagt till mig. Över huvud taget. Jag ska bära det med mig till nästa plats där jag kan slå mig ner och fortsätta försöka göra skillnad.
Ikväll orkar jag kanske öppna en bok igen eftersom jag, med dessa uppmuntrande ord i kroppen, för första gången sen beskedet känner mig som en levande människa igen.
Nej, vad jättetråkigt för dig! Hoppas verkligen att du hittar något nytt. Och du, sig i dig berömmet!
Håller tummarna för dig!
Sug i dig ska det såklart vara!
Lilla O: Tack! Ja, tråkigt men förhoppningsvis dyker det upp något nytt att söka inom en inte allt för avlägsen framtid. Hoppas! Och suger i mig gör jag – tro mig 😉