Snart – idag eller imorgon – kommer jag att läsa ut mastodontboken jag hållit på med sen innan jul. Ni som läst här har kunnat följa följetongen… Nu är jag i det där småjobbiga men underbara stadiet när jag snart får komma till slutet av en jättebra bok. Jag får veta var den landar men efter det är det liksom slut. Slut. Tur att pocketkedjan drar igång så att jag får nya utmaningar att sätta tänderna i – risken för posttegelstensdepression skulle annars vara överhängande.
hejsan!
En blogg med drag i verkar du ha! bra och trevlig läsning.
Du verkar vara en aktiv bloggerska och vill därmed bjuda in dig på vårt nyöppnade bloggforum
http://www.bloggium.com sidan är ett forum för folk med bloggar som vill öka sitt läsarantal samt
lära sig att tjäna bra med pengar på sin blogg.
Välkommen in!
Bloggium: Tackar, ska göra mig ett besök in i forumet och bilda mig en uppfattning.
Postetegelstensdepression – vilket underbart ord! Och vad jag känner igen mig i det! 🙂
Anna : 🙂 Man lägger ju ner en hel del energi och passion i de där tjocka och underbara böckerna och så tar de helt plötsligt bara slut… Tur att det går att hitta nya (även om fullträffarna inte står i kö och väntar).