Tematrion (om ljudböcker) som blev en duo

Veckans tematrio ska handla om ljudböcker. Där uppstod ett litet problem eftersom jag enbart avlyssnat två stycken och inte ens det… Men här kommer min duo:

Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser (uppläsare Håkan Nesser). Det här var min billyssning i höstas. Lite för att jag ville kolla hur jag upplevde ljudböcker men främst för att jag ville läsa boken samtidigt som den var utlånad på biblioteket. Jag tyckte mycket om boken, vilket jag skrivit om här och Nesser läser den på ett fint sätt tycker jag. Det är återhållsamt men det känns att han kan sin historia och vet vad han vill ha sagt med den. Dessutom tycker jag om anstrykningen av närkedialekt som får honom att kännas verkligare och mer närvarande…

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist är också en författarinläsning som jag gillar. Jag har ännu inte lyssnat klart på boken men kan ändå konstatera att Ajvide är en otroligt suggestiv berättare (både som författare och uppläsare).

Jag måste nog ändå konstatera att ljudböcker inte är min grej. Jag har inte ro att sitta och lyssna, jag vill läsa i min takt och med min röst. Jag skumläser också ofta vissa avsnitt i böcker (exempelvis beskrivningar av karaktärernas utseende) och det är svårare att göra med en ljudbok – kan man “skumlyssna”? Jag kommer säkert lyssna på fler böcker men inte så ofta och då främst som ett substitut för en fysisk bok jag inte fått tag i.

2 Replies on “Tematrion (om ljudböcker) som blev en duo

  1. Jag tycker som du att skumläsning är en svårighet med ljudböcker. Den andra svårigheten är när man vill läsa om en passage, eller bläddra tillbaka till ett stycke för att kolla hur det var, eller vem nån var eller så. Det är inte all slags litteratur som passar för högläsning – det får varken vara för kompakt text (för då hänger man inte med) eller för luftig eller tuggummituggande (för då blir man uttråkad…). Och sen beror det på uppläsaren, och vad man försöker göra samtidigt…

    Nä, jag är inte heller riktigt nån ljudboksmänniska. Men jag gillar poddradio jättemycket. Det lyssnar jag mycket på.

  2. vixxtoria: Ja, det är rätt svårt att orientera sig i ljudböckerna. Och vissa partier vill man ju bara läsa om och om igen för att förstå eller för att de är fina på något sätt. Dessutom störs jag lite av att höra en annan röst än min egen läsa boken – jag vill uppleva den FÖRST om du förstår. När någon läser så gör de ju också en tolkning istället för att jag ska få tolka helt själv.

    Jag lyssnar också gärna på radio på det sättet men inte skönlitteratur än så länge. Möjligen i bilen men jag föredrar nog radio eller musik där också måste jag erkänna.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.