16 april 2024

Det där med att skriva

Jag är så djupt imponerad av alla författare som faktiskt lyckas tråckla ihop en bok. Att skriva och skriva och skriva – följa någon form av röd tråd, kombinera karaktärer med varandra och få historien att hänga ihop. Och så att få det att fungera – att knyta ihop säcken – helt enkelt sätta den där sista punkten och inse att ”ja, det här är ju faktiskt en bok”. Imponerad! Ni som följer mig på twitter vet att jag själv brottas med ett manus och att det verkligen är brottning jag håller på med. För texten är inte direkt någon formlig massa i min hand. Jag har alltid älskat att skriva – uppsatser, dikter, noveller – you name it! Allt har jag skrivit och älskat. Avhandlingen hatar jag.

Det har inte alltid varit så – hatet sammanfaller i tid med den punkt i skapandeprocessen då det sattes ett slutdatum inte allt för långt fram när allt faktiskt skulle få sitt slut. När jag insåg att det inte var något livsprojekt och när jag dessutom redan läst texten en sisådär 52 gånger. Jag känner varje språklig egenhet, varje olämpligt favoritord, varje skrymsle och varje ställe där jag försöker gömma mig bakom orden för att resultat och vetenskaplighet inte riktigt räcker hela vägen fram. Och jag tror att alla andra också ser och kommer att avslöja mig. Som en bluff naturligtvis.

Men jag kämpar vidare. Det ska bli en avhandling och den ska vara färdig i början av sommaren och jag ska disputera i höst. Och den behöver inte vara briljant, det räcker fint med ok. Faktiskt- så långt har jag i alla fall kommit.

9 tankar på “Det där med att skriva

  1. Jag var beredd att hoppa ut genom fönstret bara jag slapp skriva när vi avslutade magisteruppsatsen. Sålunda är jag djupt imponerad av dit slit. Heja på!

  2. Håll ut! Jag minns hur segt och pressande det var när jag skrev min magisteruppsats – (psykologi). Hur förfärligt utled man var vid varje ord man nagelfarit 300 gånger. Men sedan – lättnaden och stoltheten över att ha nått i mål. Och du har ju ett ännu större projekt, en avhandling. Min största beundran för dig! Kan du inte berätta vad din avhandling heter så att man kan låna via biblioteket, eller om den publiceras som pdf vid universitetet kanske man ladda hem den?

  3. Lucy: Jag minns den där känslan av lättnad från när uppsatserna skrivits färdig och det är den jag jobbar mot nu också, längtar! Bara det att jag börjar se slutet nu gör faktiskt luften lite lättare att andas. Jag kan berätta vad avhandlingen heter och var den kan läsas i fulltext så snart den är färdig för den som är intresserad. Skulle tro att det blir disputation och publicering i oktober någon gång 🙂

  4. Jag blir också grymt imponerad över författare som verkar kunna skriva hur många berättelser som helst. Till synes utan problem dessutom! Det sistnämnda kan jag ju i och för sig inte vara helt säker på, men de flesta kommer ju ut med ca en bok/år och det tyder i alla fall för mig att de minsann inte lider brist på skrivkramp.

    Jag älskar också att skriva, men det knyter sig rätt ordentligt när jag skriver på mitt manus. Uppsatser har jag däremot sällan problem med. Förutom att begränsa mig då … 🙂

    Vad skriver du en avhandling i för ämne? Biblioteksvetenskap?

  5. Annika: Uppsatser har inte varit några större problem för mig heller men avhandlingen är ju en rätt omfattande bok som helst ska hänga ihop från början till slut…

    Jag skriver avhandling i historia – den handlar om kvinnors inomkönsliga relationer under 1700- och 1800-tal.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.