Lilla stjärna

Allra först måste jag få börja med att säga att jag inte kommer att vilja se filmen som troligen kommer att göras med den här boken som förlaga om något år. Borrmaskiner och blodig allsång och allt det där gör sig trots allt bättre i mitt huvud än påtagligt på vita duken…

Ett obehag infinner sig på första sidan av Lilla stjärna och den känslan växer sig allt starkare ju längre man läser. Den här gången har Ajvide lämnat det övernaturliga utanför men tro mig, det är lika otäckt ändå…

Lilla stjärna handlar främst om två flickor som på olika sätt hamnat utanför. Theres växer upp utanför mänsklighetens skyddsnät, ensam i en källare. Teresa växer upp i en familj men känner sig ändå annorlunda och utanför – sådär som de flesta av oss någon gång gjort. Och det är däri Ajvides storhet som författare ligger. För i Teresa kan jag känna igen mig – i ensamheten, utanförskapet, avståndstagandet. Men samtidigt är det hos Teresa som skevheten finns. För hon är som jag men ändå inte – i Teresa är något fruktansvärt fel (eller om det så småningom blir det).

De utanförstående flickorna finner varandra i en märklig, stark och djupt kärleksfull vänskap och de tar slutligen makten över sin egen maktlöshet – med fasansfulla konsekvenser.

Jag älskar Människohamn och betraktar den som en av mina största läsupplevelser. Lilla stjärna känns språkligt mer driven och ännu mer välskriven. I vissa stycken är texten så vacker (och klok) att jag vill bada i orden. Och jag vill verkligen läsa om den här boken för att fullt ut kunna njuta av den. Å andra sidan vill jag inte alls läsa den igen. För den går under skinnet på mig. Det är nu två veckor sen jag läste ut den och jag bär den fortfarande med mig. Främst tänker jag på Teresa och de likheter jag kände mellan henne och mig vilka tvingar mig att fundera över vari skillnaden ligger och vad jag skulle kunna vara kapabel att göra. Tunga och mörka saker som jag tror att vi alla behöver möta emellanåt.

Än en gång visar Ajvide en oerhörd respekt för dem som inte respekteras av andra. De som trampas på får resa sig. Jag upplever det här som en bok som väcker tankar kring vad vi gör med dem vi älskar och hur vi hanterar dem vi inte känner något för. Ingenting är utan konsekvenser och maktbalanser kan skifta.

Läs också vad andra skriver om Lilla stjärna: Bokhora, Bokbabbel, DN

Lilla stjärna är utgiven av Ordfront. Utgivningsår: 2010

11 Replies on “Lilla stjärna

  1. Nu är det jag som går och lånar mig en Ajvide Lindqvist – låter så spännande och jag är sugen på en nagelbitare!

  2. Bea: Är det nagelbitare du vill ha så finns det ingen bättre än Ajvide. Vill du helst ha något rent skräckbetonat tycker jag du ska ta Människohamn men vill du istället ha något att föra ändlösa diskussioner om samtiden utifrån så läs Lilla stjärna (båda är väldigt bra och välskrivna böcker).

    Hanna: Det är helt ok, jag har ju annat att läsa 😉 Men det är alltid lika spännande att se vilka böcker som dyker upp så jag längtar! Förra paketet var en riktig fullträff, recension av bok två, den jag skickade vidare kommer på fredag (och Sommarboken recenserade jag i måndags).

  3. Maria: Det har jag också – jag tycker det är en fin läsarservice för allt kan man ju inte ha koll på och musiken spelar ju ändå en stor roll. Sen finns det ju en del godingar som man glömt.

  4. Lotta: Det tror jag också och det är väl en av bokens styrkor – att låta läsaren känna igen sig i någon som gör så fasansfulla saker. Boken gnager fortfarande i mitt huvud men nu har min man läst klart den så jag har någon att diskutera med här hemma 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.