… är ju inte helt lätt. I tonåren läste jag så mycket poesi att det var ganska sjukt. Jag läste, skrev och levde poesi helt enkelt. Jag har ägnat terminer åt att försjunka i diktanalyser så djupa och snåriga att det varit svårt att hitta ut från dem.
Numera är diktsamlingarna ganska frånvarande i mitt liv. Det händer att jag tar ner en bok av Fröding eller Ferlin ur hyllan och återupplever de bekanta ordvändningarna men det är sällan jag försöker mig på något nytt. Men den senaste veckan har jag ändå tagit mod till mig (jo det behövs faktiskt lite mod för att våga igen) och öppnat mitt sinne för poesin igen. Först ut var Paul Austers samlade dikter (som jag ska skriva mer om nästa vecka) som väl inte direkt grep tag i mig mer än glimtvis. Jag måste säga att jag kände mig lite uppgiven där ett tag – rädd för att ha tappat förmågan att läsa poesi överhuvudtaget… Men så mötte jag Kristina.
Kristina Lugns Hundstunden visade sig vara något så fantastiskt som rolig, vacker och underfundig woman power i bokform. Jag älskar den och känner redan att jag nog måste läsa allt som Kristina Lugn någonsin skrivit. Och jag vill hitta allt annat som är lika briljant men på andra och alla möjliga och omöjliga spännande sätt. Så öppnade sig dörren till poesivärlden för mig – igen – och jag kan inte annat än förväntansfullt se fram emot vad som väntar mig därinne.
Kan ni hjälpa mig vidare? Vad är det bästa Kristina Lugn någonsin skrivit? Vilka andra poeter ska jag läsa? De uråldriga, de nya, de svenska, de engelskspråkiga – vilka, vad, varför?
Jag känner igen allt du säger om tonåren- läsning av massor av poesi och så egna försök (jättepinsamt att läsa några år senare)- men- poesi har jag aldrig lärt mig att leva utan- vissa tider i livet har det blivit väldigt mycket av varan- ibland har intresset mattats men… det har alltid varit där. Jag kan dåligt leva utan lyrik….
Det är så svårt att rekommendera. Det finns ju mängder av bra poesi- och smaken är så olika. Jag tycker om Neruda, Tagore, Gullberg, Anders Österling… och Carl Sandburg- och så alla de engelska romantikerna… och Walt Whitman…. En bok för alla gav ut flera väldigt fina diktsamlingar för ett antal år sedan på tema ”ordmusik” där finns mycket vackert och med väldigt fina analyser också. Och nu har jag pladdrat…..
Wendy Cope! Missa inte…
( Vasko Popa är jag lite nyfiken på med)
Själv har jag också kommit bort från poesin både att läsa och skriva. I stort sett känns det som lyriken får vänta tills jag lämnat småbarnsträsket och kaan läsa med nått slags koncentration igen.
Jag vill också läsa mer av Lugn! Har bara läst Hejdå, ha det så bra och den var riktigt, riktigt bra. Jag gillar Sara Hallström och faktiskt var Fredrik Lindströms Jag är en sån som bara vill ligga med dig fantastiskt söt!
Ingrid. Ja, de engelska romantikerna förstås! Dem läste jag mycket av när det begav sig och skulle jag också gärna återupptäcka. Neruda är en författare som jag bara läst ytterst lite av men som jag länge varit intresserad av att lära känna bättre.
MariaH: Wendy Cope har jag inte hört talas om men jag ska definitivt kolla upp! Jag håller med att det är svårt att få rum med poesin under småbarnsåren men det är just i och med den här mer eller mindre hysteriska vardagen som jag känner att jag måste få plats med det – som ett andningshål.
Lilla O: Jag har lånat Lindströms bok så den ska jag snart läsa. Hallström har jag inte alls koll på än och Hej då… ska jag definitivt läsa 🙂
Tack för alla tipsen!
Kjell Espmark! Han har av någon anledning rykte om sig att vara svårläst, vilket inte alls stämmer. Sveriges kanske finaste nu verksamma poet.
Johannes: Tack för tipset! Jag har aldrig läst något av honom men bär nog på den där fördomen om svårläst. Men fördomar är förstås till för att krossas.
Eva Ström, Tua Forsström, Marie Norin, Bei Dao, Werner Aspenström, Tomas Tranströmer, Ann Jäderlund, Nelly Sachs, Ingrid Kallenbäck, Aase Berg, Kerro Holmberg, Folke Isaksson, Katarina Kieri, Li Li, Kristian Lundberg, Olle Orrje, Tuija Nieminen Kristofersson (dikt i D:ets mage), Vladimir Majakovskij, Hanna Nordenhök, Bruno K Öijer, Sonja Åkesson, Adam Zagajewski, Peter Sandelin, Ulrika Revenäs Strollo. Min kortaste möjliga lista 🙂
Tekoppen: Miljoners tack! Härligt med tips från någon som uppenbarligen läser en hel del poesi 🙂 Tranströmer måste jag förstås återupptäcka – jag har älskat hand poesi tidigare! Några till i din lista har jag läst men de flesta är nya.