Något svenskt?

Jag är inte så mycket för att fira nationaldagen. Vi har ingen flagga och blågula ballonger ligger inte direkt i våra skåp och skräpar. Så vad gör man då med en nationaldag som denna?

Helst hänger jag mig nog åt det som är allra bäst med Sverige – som solen, jordgubbarna och gröngräset. Men det är ju inte särskilt unikt vare sig för mig eller för Sverige. Som den litteraturblogg detta är borde jag kanske hylla den svenska litteraturen idag. Så jag hurrar för Moberg och hans  Utvandrarsvit som jag aldrig läst men som jag tror skildrar ett viktigt skede i svensk historia, för Ferlin och Fröding som så vackert skrivit om kynnen och den svenska natur de upplevt och velat dela. Jag hurrar för Fogelström som jag läst om och om igen och som tänt en kärlek till Stockholm och en vilja att känna dessa människor som levde förr och som byggde den här världen som vi alla lever i. Jag hurrar för Lagerlöf som gav oss sagorna och kvinnorna och värmlandsskildringarna. Och för att det inte ska bli så gammalt alltihop så hurrar jag slutligen för Ajvide som skildrar ett Sverige som i dagsläget kanske inte är så vackert men som är vårt gemensamma ansvar. Hurra för er!

Hur firar ni nationaldagen? Firar ni alls eller förhåller ni er liksom jag ganska avvaktande men ändå öppna för jordgubbstårta om det bjuds (hoppas det bjuds!)? Vilka svenska författare eller skildringar av Sverige skulle ni vilja lyfta fram en dag som denna?

4 tankar på “Något svenskt?”

  1. Precis som du firar jag inte nationaldagen- det är inte riktigt ”min grej”. Här nere i södern strålar solen och det gäller att ta vara på de vackra försommardagarna. Det blir glass och kanelbullar (var för sig 🙂 Svenska författare? Jag väljer (igen precis som du) Vilhelm Moberg- för att hans romaner om Karl Oskar och Kritsina är de böcker jag garanterat har läst om flest gånger. Jag hyllar därmet också alla som vågade bryt a upp- de som vågade ta steget och lämna det kända och välbekanta för det helt nya. Hjalmar Gullberg och Anders Österling vill jag också föra fram- stora lyriker som har skildrat svensk natur som få ….

    Svara
    • Ingrid: Jag måste verkligen läsa Moberg, de står ju dessutom i bokhyllan här hemma och väntar… Gullberg och Österling är också bra namn att framhålla.

      Svara
  2. Jag förstår mej inte riktigt på nationaldagen och har fortfarande inte fattat varför den firas. Själv är jag svensk på papperet, men i själ och hjärta finsk :-).

    Svara
    • boksnoken: Själv känner jag mig mer värmländsk än svensk 🙂 . Det är ju lite problematiskt också att ingen verkar ha koll på varför vi firar (Gustav Vasa och lite annat som hänt den 6 juni som i och för sig är viktiga saker men utan att kunna förankra nationaldagen i folkdjupet uppenbarligen) vilket ju får det att kännas en aning påklistrat.

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.