Blonde

Vad skriver man om en bok som är i det närmaste perfekt?

Joyce Carol Oates roman om Norma Jean Baker/Marilyn Monroe har länge stirrat uppfordrande på mig från bokhyllan. Den har ropat och jag har slagit dövörat till eftersom den är 800 sidor tjock och eftersom den är så oerhört hyllad av alla. Kan man bli annat än besviken på en sån bok? Jo, visar det sig, det kan man visst.

Blonde berättar hela Normas liv från uppväxten med den psykiskt sjuka modern via äktenskapen, Marilyns födelse, filmkarriären, sorgerna, personlighetsklyvningen och ända fram till det slut som känns mer eller mindre oundvikligt. Flera historiska personer nämns vid namn, andra är enbart bokstäver men i berättelsens centrum står hela tiden Norma.

Jag tycker om att Normas liv och Norma får vara precis så komplicerade som de måste ha varit. Oates förenklar inte. Vissa personer i berättelsen tycker jag instinktivt och starkt illa om (läs Kennedy) medan andra stannar kvar som varmare minnen (främst Henry Miller). Men närmast hjärtat bär jag ändå Norma genom vars ögon vi oftast ser skeendena – hon som minns fel, ändrar om, blandar ihop och flyter längre och längre in i dimman. Hennes sorg mot slutet är så påtaglig att det hugger i hjärtat.

Blonde är också en feministisk bok och en bok om klass. Det är en bok med miljoner tänkvärda rader och en bok som bara kommer att växa och betyda mer ju längre jag låter den sjunka in. Jag tror att det är  en sån bok jag kommer ”tvinga” mina barn att läsa och som jag själv återvänder till som pensionär. Jag är oerhört glad att jag äntligen tog mig tiden att ge den en ärlig chans.

~ Albert Bonniers Förlag, 2000~

12 svar på ”Blonde”

  1. Bokbabbel: Gör det! Jag vet hur jobbig den kan vara där i hyllan men om man bara ger den tid så blir den till en alldeles fantastisk läsupplevelse 🙂

    Svara
  2. Jag har ocksa sneglat pa den manga ganger, och hort att den ar fantastisk, och fatt lovprisningar fran alla hall.

    Men precis som du sa ar jag misstanksam – kan man bli annat an besviken? Men, nu belv jag lite intresserad, och fick upp hoppet om att man faktiskt inte behover bli det. Nasta gang jag har chansen sa skall jag ta den!

    Svara
  3. Sara BE: Jag älskar också, verkligen!

    Emmas Bokhylla: Jag känner verkligen igen mig i din beskrivning. Jag tycker du ska testa att läsa första kapitlet eller något för den är bra från början. Och det är en av de där få böckerna som är lika bra som ryktet säger.

    Michaela: Verkligen!

    Svara
  4. Helena, har du läst ”Älskade syster”? Jag läser den just nu och kan redan dra en del paralleller mellan Oates Norma Jean-karaktär och Bliss som ”Älskade syster” handlar om. Nu var det runt ett år sedan jag läste Blonde och jag äger inte ens den, men ska köpa så fort jag kan. Jag har alltid haft ett stort intresse för just Marilyn Monroe och äger ett antal biografier om henne. Oates måste ha gjort ett ordentligt research-arbete under arbetet med Blonde.
    Jag tyckte mycket om Blonde, den är storslagen. Nästan så storslagen att jag inte orkar skriva om den. Hur börjar man liksom?

    Förresten:
    http://vaxdukshaftet.blogspot.com/2010/07/alskade-syster.html

    Svara

Lämna ett svar till Emmas Bokhylla Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.