The Passage

Redan omslaget grep och hemsökte mig ett tag innan jag verkligen fick tid att läsa boken. The Passage var från allra första början en av de där fåtaliga böckerna jag visste att jag skulle komma att tycka mycket om.

Sen var det inledningsmeningen som sög in mig i boken på riktigt:

Before she became the Girl from Nowhere – the One Who Walked In, the First and Last and Only, who lived a thousand years – she was just a little girl in Iowa, named Amy.

Och sen hela det andlösa första kapitlet… Och så resten av boken…

Justin Cronin har skrivit en riktig tegelsten som med sina 760 ganska tätskrivna sidor ger en hel del action och information. Till en början upplevde jag att jag nästan var tvungen att närläsa texten för att inte missa något viktigt vilket först ledde till viss frustration eftersom jag helst av allt ville snabbsluka hela boken. Vare sig Cronin eller barnen gick med på det dock 😉 En av de fina sakerna med The Passage är att när man väl ger sig tid att ge den tid så får man lära känna ett människomyller och alla börjar betyda något för en. Det börjar ganska snart spela roll hur det går för dem alla.

Handlingen är lite svår att beskriva utan att avslöja för mycket men huvuddelen av boken utspelar sig efter en ojämförbar katastrof. Det är postapokalyps och ständig kamp för att överleva och mitt i den där kampen är det som om människor glömmer det där med att bygga något nytt.

Jag tycker att bokens största fördel är att den, trots sitt omfång och alla ord man serveras, ändå säger mest mellan raderna. Den lämnar mig med tusen tankar om innebörden av att vara människa, hur vi lever tillsammans, hur ett samhälle byggs upp, raseras och byggs upp igen. Vad kan vi egentligen göra med oss själva och varandra utan att det slutar vara ok? The Passage är långt från en själlös skildring av vampyrer och äckelblodiga nattliga angrepp. Det viktiga är istället hur de här människorna fungerar och tvingas eller väljer att agera. Det är också en bok om de smittade, de utstötta, de som inte längre får vara mänskliga och som drömmer om att veta vilka de verkligen är, vilken deras plats i det hela är. Efteråt.

~Orion Books, 2010~

24 svar på ”The Passage”

  1. Den har lat helt otroligt spannande, helt i min smak! Jag har redan varit inne pa Adlibris och lagt den till min lista, men ocksa skrivit ner den sa att jag kan leta pa lokala bokhandlar!

    Svara
  2. Vill läsa! Och den står skyltad i skräckhyllan här på jobbet… Men jag har förbjudit mig själv att låna den innan jag har läst de miljoner biblioteksböcker jag redan har hemma. 😛

    Svara
    • Jag försöker också begränsa mig lite med lånen men det går ju sådär. Fördelen är ju att den i alla fall finns där så att du kan få tag i den när du får tid 🙂

      Svara
  3. Och jag som redan var så sugen på boken! Argh! Var inne på SF-bokhandeln men den fanns bara i inbundet … Har beställt i storpocket … (Inbundet är så tungt att släpa med sig …)

    Svara
      • Jo, det framgick men bara lite 😉 Den inbundna måste ju vara tung som ett mordredskap med tanke på att min storpocket är rätt rejäl… Och den som väntar på något gott och allt det där 😉

        Svara
        • 😀 Jo, jag fick mordredskapskänslan helt klart. Försöker tänka på det där med gott och väntan men har inte blivit övertygad än. 😉

  4. ah, skall upp på läsalistan då! Fingrade på den på SF-bokhandeln sist men det föll på att jag inte villa bära så tungt under turistandet.

    Svara
  5. Jag håller på med den just nu, den hade legat länge på min vill läsa-lista och sen fanns den i BTJ-häftet nån gång när jag gjorde praktik så jag fick biblioteket att köpa in den bara så att jag skulle få läsa den. 😉 De hade nog inte köpt den annars.

    Svara

Lämna ett svar till Anna S (Bokstävlarna) Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.