Jag har ju tidigare bekänt min och barnens kärlek för Stina Wirséns småböcker om nallen, fågeln och alla de andra. Nu kommer två nya böcker i serien som inte direkt tar upp småfrågor.
Vems kompis? behandlar frågor om kompisskap och svartsjuka när en ny blå katt ansluter sig till gänget. Nalle vill förstås att katten bara ska 
leka med honom/henne och bara låna den hink nalle erbjuder för utlån. Men katten vill leka med alla och det leder förstås till konflikter och överloppshandlingar. Allt slutar sen lyckligt när alla leker tillsammans och katten leker med nalles hink men vägen dit är inte alltid lika vuxentillrättalagd. Och jag gillar hur Wirsén som alltid lyckas fånga den barnsliga verkligheten så på pricken som jag som utanförstående (förälder) i alla fall upplever den.
Den andra boken i denna utgivning är Vem är död? Där berättas om hur fågels farfar dött och vad som händer. Det blir tårar, begravning och många funderingar men (tack och lov) inga klara svar. Det är en fin och luftig berättelse som lämnar många funderingar att diskutera kring. Min treåring gillar den som alla Wirsén-böckerna men snartfemåringen fastnar för den på ett djupare sätt och vi har haft utförliga diskussioner med avstamp i den här boken (som hon för övrigt tror heter Vem är döden vilket jag tycker vore ett coolt uppslag för en ny bok i serien 😉 )
Två finfina böcker till i Wirsén-biblioteket helt enkelt.
~Bonnier Carlsen, 2010~
Kanske kan de ändå passa mina grabbar som helt plötsligt blivit väldigt stora tycker de och bara ska läsa kapitelböcker. Jag älskar nämligen Wirséns böcker och skulle gärna läs dem själv.
Jag tycker att de är så fina de här böckerna för att de flesta faktiskt kan passa också för äldre barn åtminstone som utgångspunkt för ett samtal så jag tycker nog att du kan testa dem på dem när de minst anar det 😉
Älskar deras böcker!
Jag också, allt!
Älskar dem också:
http://lillabokhyllan.wordpress.com/2010/08/09/vems-kompis-och-vem-ar-dod/
Jag tycker också lite som O här ovan att de är jättebra, men att dottern börjar bli lite för stor. Hon skulle nog i och för sig ha stort utbyte av dem, men så står man där med begränsad plats och kanske trots allt inte hur stort bokkonto som helst, och ska välja mellan en sån här liten godbit, och en större, tjockare med mycket mer text, som kanske är billigare till och med.
Annars tycker jag att den handfull Vem-böcker jag har läst har varit väldigt fina, med avstamp i verkligheten och bra utgångspunkt för vidare funderingar tillsammans med barnet.
(Tyvärr har inte vårt bibliotek så många Vem-böcker, eller så är de alltid utlånade (?) annars kunde det ju enkelt lösa mitt problem med att inte köpa böcker som dottern nästan vuxit ifrån…)
Begränsat bokkonto vet jag ju vad det är men begränsad plats? För böcker? Mina barn får minska lite på lekytan så att mamma får plats med alla böcker hon tycker att de ska gilla. Gör inte alla så? Men skämt å sido så förstår jag förstås vad du menar och jag är klart tacksam att treåringen fortfarande befinner sig i åldersgruppen som dessa är bäst lämpade för. 5-åringen börjar ju växa ifrån dem (även om Vem är död? passar henne perfekt just nu). Jag väljer nog vanligen de mer textfyllda bilderböckerna numera och det finns ju en hel del Wirsénfavoriter bland dem också. Men det är svårt att skilja på vilka böcker jag vill ha och vilka barnen vill läsa ibland…
Dåligt av biblioteket förresten, på vårt är de iofs ofta utlånade (till mig 🙂 ) men de har så gott som hela uppsättningen så någon/några brukar alltid finnas tillgängliga.
Tja dottern är ju knappt tre och ett halvt, så helt urvuxen är hon ju inte som sagt. Men så bokälskare jag är så bär det mig faktiskt emot att köpa en ny bokhylla till till ungen. Hon fick en hel Expedit häromåret, haha.
Ha, ha, ja det kanske borde räcka ett tag till 😉