Bokgeografi Kanada

Idag fortsätter den bokgeografiska resan enligt O och denna gång landar vi i Kanada:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Kanada eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En av mina absolut största läsupplevelser var Den engelske patienten av Michael Ondaatje och eftersom han kommer från Kanada får jag skriva om den här 🙂 Jag läste boken ungefär samtidigt som filmen kom (vilket resulterade i att mitt ex av boken pryds av ett sånt där förhatligt filmomslag…) och föll i handlös förälskelse med den. Filmen blev jag dock rejält besviken på när jag såg den, jag tyckte att den var seg där boken var trollbindande. Och då spelar ändå en av mina favoritskådisar – Ralph Fiennes huvudrollen… Undrar om jag skulle tycka lika idag?

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Kanada. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Alice Munro är ju en av de där författarna som ständigt nämns i nobellprisspekulationerna (och snart är det väl dags igen). Hon är föddes i Ontario 1931 och gav ut sin första bok 1968. Jag har enbart läst novellsamlingen Kärlek, vänskap, hat som jag upplevde som tät, krävande och intressant. Jag läser henne gärna igen i framtiden. För bara några veckor sedan kom hennes senaste bok på svenska – För mycket kärlek.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Kanada, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har ju ännu inte läst en enda bok av Margret Atwood men det är en brist som jag planerar att avhjälpa under hösten. Troligen kommer jag att ge mig på Oryx & Crake först. Sen är jag väldigt nyfiken på Kattöga också…

7 tankar på “Bokgeografi Kanada”

    • Ja, Atwood är spännande. Munro var en trevlig bekantskap även om jag hade lite svårt att komma in i hennes stil. Hennes noveller är så oerhört täta och när de tog slut ville jag ha mycket mer. Jag skulle gärna vilja att hon skrev en roman någon gång också även om hon förstås är mästerlig på novellerna också.

      Svara
  1. Smaken är förstås som den är, men jag skulle inte börja med Oryx&Crake… Eller, well, om framtidsdystopier är ens grej, snarare än barndomsskildringar som växer på en (kattöga) eller kanske rentav Rövarbruden, som jag läst ett par gånger och gillar varje gång. Ta det som tips! Högst subjektiva!

    Svara
    • Tack för tipset! Oryx och Crake har varit närmast till hands eftersom jag köpte den på en loppis i sommar men många har tipsat om Kattöga också. Och nu ändrar jag mig nog och plockar med mig ett ex av den från biblioteket nästa gång jag jobbar istället. Det känns lite viktigt hur man kommer in i ett författarskap och en dystopi kanske inte är bästa inkörsporten 😉

      Svara
      • Jag kan tänka mig att ämnena är vitt skilda i Atwoods boksskatt. Mitt första möte med Atwood på en engelsk litteraturkurs för många år sedan var The edible woman och den gav jag inte mycket för, medan älskade Oryx&Crake och därför tänker fortsätta beta av hennes titlar. Man får gå på magkänsla och dagsform helt enkelt!

        Svara
        • Ja, i slutändan brukar det nog vara dagsformen som avgör i sådana här frågor och det brukar ju bli bra tillslut 🙂

  2. Jag vill pusha lite för Atwoods “Tjänarinnans berättelse” också. Den ligger tillsammans med Kattöga och Oryx & Crake bland mina allra största Atwood-upplevelser.
    Det är iofs också en dystopi, så om du vill börja in en annan ände så tycker jag att Elins tips om Rövarbruden är väldigt bra.

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.