Ursäkta att man vill bli lite älskad

Jag är faktiskt helt tagen av den här boken – hur bra den är, hur stark, varm, autentisk och fenomenalt energisk den är. Johanna Thydells Ursäkta att man vill bli lite älskad är helt enkelt en oerhört inkännande skildring av hur djävligt och förvirrande det är att vara tonåring.

Nora ägnar hela sin tillvaro åt vänskapen med populära Lisa – fantastiska, snygga, larger than life Lisa- och så Jossan då som får hänga med på ett hörn. Tills allt går sönder efter en fest när något händer på en balkong. Lisa avskyr Nora efter det och Nora tvingas möta avskyn från både Lisa och sig själv. För en tjej som Nora med brist på självförtroende, självkänsla och egenvärde blir det något av en katastrof. Nora är en tjej som vill bli bekräftad, som inte anser sig vara värd det hon drömmer om utan det hon kan få.

Jag gillar att Nora vare sig är utstött eller superpoppis, hon befinner sig snarare mitt emellan ytterligheterna. Och hon är sådär ensam och totalt osäker som jag minns att jag själv var i den åldern. Nora är någon att känna igen sig i och identifiera sig med oavsett om man var/är en av de populära eller inte. Och Johanna Thydell är helt fenomenal på att göra en människa av kött och blod av Nora. Att läsa om henne är till slut som att sitta bredvid eller kanske till och med inuti henne. Och det är väldigt intensivt, mot slutet faktiskt så intensivt att jag håller andan. Hur ska det gå, ska Nora hitta sig själv, sin väg? Ska hon sluta nöja sig med det hon får eller ska hon börja kämpa för att komma på vad hon vill ha?

~Alfabeta, 2010~

9 tankar på “Ursäkta att man vill bli lite älskad”

  1. Hångleri, hånglera!
    För mig är detta årets hittills bästa ungdomsroman (i konkurrens med de nya u-böckerna av Jenny Jägerfeld, Mikael Niemi, Gunnar Ardelius och debutanten Carina Berg Johansson.)

    Jag tänker på Stig Dagermans ”Vårt behov av tröst” och de många ungdomsböckernas (lika mycket inom fantasy som inom reality) alltför vanliga ”Vårt behov av parkärlek” –

    och så kommer denna Johanna Thydells stilbriljanta bok med
    ”Vårt behov av bekräftelse”.
    Så originellt!
    Och – för ovanlighetetens skull – så kul berättat!
    Och – de nordiska ordspråken! Va!
    Ursäkta. men dett är Augustprisklass!

    lena kjersén edman

    Svara
    • Jag håller absolut med dig om briljansen. Boken känns otroligt väl genomarbetad och språket är oerhört fint och ”drivigt”, det bidrar starkt till den närhetskänsla man får med Nora. Jag tycker också om att lösningen för Nora varken är ett undergivet vänskapsförhållande eller ett parförhållande utan att det handlar om att hitta sig själv och att förstå att man inte behöver bli bekräftad hela tiden. Jag gillar också att Nora inte når fram dit under bokens gång utan att läsaren får hoppas att hon gör det under livets gång. Hela den här tematiken gör ”Ursäkta…” till en bok som kan ge mycket till såväl ungdomar som vuxna som ännu inte lärt sig…

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.