Vi lämnar katastroferna för ett tag (förra veckan hade ju tematrion katastroftema och valet vet ju alla hur det gick…) och ägnar oss åt roligare saker. Veckans tematrio fokuserar kvinnor som fått ta plats i boktitlar. Mina favoriter är:
En dam som jag umgåtts med en ganska lång tid nu är Jane Eyre. Hon är ganska obstinat, rejält egensinnig och mer än villig att gå sin egen väg. Jag älskar henne gränslöst och förlänger därför bekantskapen i det längsta. Snart kommer det dock inte att gå längre utan jag måste nog om någon vecka släppa taget om henne och inse att boken tillslut blivit utläst…
Agnes Grey var min första av Brontë-systrarnas romaner. Agnes är stillsam och, till skillnad från Jane, stillatigande accepterande av sitt öde. När familjen hamnar på obestånd tar Agnens tjänst som guvernant vilket är allt annat än smärtfritt. Jag gillade den här boken och var särskilt förtjust i beskrivningarna av de satungar Agnes drabbas av.
Vi håller oss till de kvinnliga författarna och till den förgångna tiden för min tredje titelkvinna måste bara bli Jane Austens Emma. Emma är en bortskämd överklasskvinna som lever ett skyddat liv med sin far. Hon leker äktenskapsmäklare med de allra mest katastrofala följder. Emma är klart älskvärd i all sin irriterande självgodhet och resten av persongalleriet är också väldigt fint. Jag har hört* att nyöversättningen som kom i våras inte var helt lyckad så vill ni läsa Emma kanske ni bör låna en äldre upplaga på biblioteket eller försöka er på att läsa den på engelska.
En liten bubblare är Carmilla, men eftersom jag skrev om henne häromveckan så hamnar hon utanför trion den här gången.
* Var jag hört det är numera höljt i dunkel, jag trodde det var i DN men nu hittar jag inget om det. Se kommentaren från Vixxtoria här nedan och mitt svar för mer information (?). Kontentan är att jag inte alls vet om översättningen är bra eller dålig eller mitt emellan, upplysningar emottaget tacksamt 🙂
Hej vad kul att du läser och gillar Jane! Det är ju helt otroligt att du inte dejtat henne tidigare, men jag visste att det skulle vara nån du gillade!!
Agnes Grey måste jag i alla fall läsa om, för jag hörde den som engelsk ljudbok när jag gick på gymnasiet, och det var länge sen, och jag är inte helt säker på att jag begrep allt. (Eller fel – jag är rätt säker på att jag inte begrep allt.)
Men vem är det som sagt att nyöversättningen av Emma inte var bra? Jag har inte alls kollat in den själv, men jag var så glad att det kom i ny översättning, att någon brydde sig. Och man trodde ju inte att det skulle bli sämre?!
Ja, det är nästan på gränsen till osannolikt att hon och jag inte träffats tidigare men jag är väldigt glad att vi funnit varandra nu.
Det där med Emma har jag snappat från en recension någonstans från i våras när den kom. Men nu när jag söker efter den kan jag inte hitta den och upptäcker istället en massa recensioner som lovordar den så jag har väl drömt ihop det här med kritiken. Kan inte du läsa den i nyöversättning för att upplysa om den är bra eller inte?
Hur kunde jag missa Jane! Emma har jag, faktiskt, fortfarande inte läst. Ej heller Agnes Grey. Mycket att se fram emot alltså 🙂
Ja verkligen, de är båda fina på helt olika sätt. Emma är en stor favorit!
Jane och Emma får jag ta och skriva upp på listan.