Det här är ingen politisk blogg. Jag som driver bloggen är dock en människa boende i det här landet vi kallar Sverige. Just nu är jag dessutom en människa med oerhört många politiska tankar och känslor som inte riktigt vill lämna mig tillbaka till vardagen. Till en början var jag mest chockarg men sen dess har jag gått in i en djup ledsenhet över att vi har hamnat här, igen…
Dessutom tycker jag faktiskt att det är rätt pinsamt att vi har ett högerextremt parti i vårt parlament nu, det går inte annat än att skämmas. Det är väl bara att bita ihop antar jag, att anstränga sig lite hårdare för att skapa ett drägligare, varmare och mer omfamnande samhälle.
Som ni märker är jag en aning uppgiven och kan inte inte riktigt formulera mig men det kan Hynek Pallas – läs!
Ja, alla jag pratar med sitter med samma klump i magen, besvikelse, skam och ilska över svarta söndagen, men likväl har det ju hänt. Kan inte påstå att jag uppskattade Luuks glättiga röda mattan prat när jag satt kallsvettig och hoppades, hoppades att de sista distrikten radikalt skulle ändra staplarna på skärmen.
Själv var jag i ett tillstånd av superilska och ledsenhet under valvakan och uppskattade varken Luuk eller Bert Karlsson (ska han vara där bör han ju tvingas prata politik på riktigt).