Septemberläsning

September har mest gått i avhandlingsmanusslutskrivandets tecken men några böcker, närmare bestämt tio, har jag ändå lyckats trycka in. Det handlar om självbevarelsedrift tror jag – att tvinga igenom att göra något annat, rensa huvudet och tänka bortom. Vad jag har läst? Jo, en ok deckare, två vampyrisar (och då inte vilka som helst utan själva urmodern och urfadern bland vampyrer – Carmilla och Dracula), två riktigt bra ungdomsböcker, två barn/ungdomsskildringar och lite annat blandat. På det hela taget har det varit en väldigt bra läsmånad och jag är väl egentligen bara besviken på Maria Svelands Att springa som inte riktigt levde upp till mina ganska högt ställda förväntningar.

Bäst i september var Nattfjäril som var en riktig älskansbok för mig, Fantomsmärtor som också berörde djupt och Ursäkta att man vill bli lite älskad som stack ut med en fin berättelse och ett naturligt språk. Och så en liten outsider som jag ska recensera på tisdag – Philip Pullmans oerhört intressanta Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren som jag fortfarande, efter en vecka, går och fnular på.

Oktober inleds med tre, troligen, utlästa böcker i helgen. Två av dem – Vass egg av Gillian Flynn och Kristina Sandbergs Att föda ett barn är oerhört bra på helt skilda sätt. Två rakt in i hjärtat-böcker jag kommer att sakna när jag slår igen dem…

Vilka var era bästa i september och hur inleder ni oktober för att få fart på läshösten ordentligt?

4 tankar på “Septemberläsning”

    • Jonas Karlsson-noveller finns med någonstans i min läshög också. Jag är ingen stor fan av noveller men om de är riktigt bra så gillar jag det ju och jag har hört att Jonas Karlsson ska vara riktigt bra. Ser fram emot en rapport från dig.

      Svara
  1. Philip Pullman kommer snart till Stockholm. Undrar om han behöver livvakter då – det har varit tumult på vissa ställen där han uppträtt med samtal om Jesusboken.
    Jag har recenserat boken i VästerbottensKuriren (kultur).
    Finns på nätet. Du kan ju läsa när du har skrivt din recension – så får vi jämföra…..

    lena kjersén edman

    Svara
    • Jag kan tänka mig att han behöver livvakter på sina ställen. Jag tror att den som är kristen och läser boken som en bokstavstroende kan bli rejält upprörd. Själv ser jag den främst som en bok om hur en berättelse skapas och omskapas och som sådan är den oerhört intressant. Min recension kommer på tisdag och då ska jag läsa din recension och jämföra våra upplevelser.

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.