Bra och mindre bra

Häromdagen skrev jag, i samband med att jag recenserade Sofia Nordins senaste, att det finns väldigt många bra ungdomsböcker just nu. Som exempel, utöver Nordin, kan nämnas Johanna Thydells och Ulrika Lidbos nya böcker som kommit ut nyligen. Och förstås Rachel Cohns fantastiska Du vet var jag finns som jag precis läst ut (recension kommer). Idag är det dags för en liten samlingsrecension av två böcker som representerar en annan sorts ungdomsböcker. Nordin, Thydell, Lidbo och Cohn skriver alla realistiska böcker om starka ämnen som berör djupt och längst där inne också på vuxna läsare. De böcker jag nu ska diskutera är något mer fantastiska (och då inte enbart i positiv mening).

Ni som känner mig vet att jag gillar vampyrerna. Jag älskar Sookies vampyrer (utom möjligen Bill då…) och är helt ok kompis med Bella och hennes killar… Nu är ju inte Sookievärlden en ungdomsvärld varför den lämnas därhän idag och istället ska jag rikta in mig på undomsvampyrerna.*

Twilight-serien är som sagt ok, Vampire Diaries är bättre som tv-serie (nu ska erkännas att jag inte orkat läsa de två sista böckerna i originalbokserien än men det säger väl i sig själv en hel del då de står i bokhyllan och väntar sen rätt länge). Min favoritungdomsserie om vampyrer är istället Vampire Academy. Den enkla anledningen till det är att det finns ett djup i den som jag saknar på många andra vampyrbefolkade platser. I VA möter vi tjejer, tjejvampyrer som dessutom är starka, bemästrar sitt eget öde och utvecklas som “människor” under seriens gång. Den tredje boken i serien, Shadow Kiss, läste jag ut för någon månad sen men den var så oerhört tung mot slutet att jag fortfarande funderar lite hur det ska gå med Rose, hur hon ska klara det… Och ändå orkar jag inte ge mig på den fjärde boken än – oklart om det beror på att det kommer att bli ännu tyngre ju längre historien löper eller om det är för att del tre faktiskt bjöd lite motstånd under första halvan, innan all action slog till. Vampire Academy är bra men det är inte lättlästa slukarböcker på samma sätt som exempelvis Twilight, de kräver något av mig och jag tror inte jag orkar med såna vampyrer nu… Som julläsning kan det nog däremot vara perfekt och vid den tiden har dessutom den sjätte och sista delen i serien, Last Sacrifice, kommit ut vilket bådar gott för sträckläsning och upplösning. Jag begriper inte hur det skulle kunna sluta lyckligt bara…

Och så till något nästan helt annat – älvorna… Jag läste ju Mer än ögat ser av Melissa Marr i våras och var inte särskilt begeistrad. Trots det måste jag ju förstås läsa ännu en bok i serien för att se om det blir bättre… Men det blir det tyvärr inte. Berusad av evigt liv är lika rörig som sin föregångare och känns inte särskilt intressant. Det är liksom tomt och ödsligt trots alla dessa väsen. Det är inte jättedåligt men inte heller särskilt bra varför jag tycker att man, om man inte hyser ett specialintresse för älvor, ska strunta i den här serien. Och nu tänker även jag släppa den och inse att om jag vill ha övernaturligt får jag nöja mig med vampyrerna och möjligen någon ängel då och då. Jag har ju exempelvis Trussonis Angelology stående, väntade i hyllan…

* För er som vill ha recensioner så hänvisar jag till “recenserat” här ovan, leta reda på mina recensioner av författarna Harris, Meyer, Mead och Smith för fullständig ungdomsvampyruppdatering.

~Shadow Kiss, Razor bill, 2008. Berusad av evigt liv B. Wahlströms, 2010~

10 Replies on “Bra och mindre bra

  1. Jag får nog vänta lite med Hilary Mantels “Wolf Hall” då, eftersom jag känner att jag inte kan göra den rättvisa just nu. Jag behåller det tipset på min läslista till bättre tider!

    Men jag ska ta och läsa lite enklare böcker! 🙂

    1. Det finns en tid för allt och Wolf Hall är definitivt en bok som kräver sin tid och energi så lätt något annat tills du får lust att testa igen 🙂

  2. Kul, jag har också läst Vampire Academy och Melissa Marr och tyckte.. ok… Däremot reagerade jag lite på att Nordin skulle skriva realistiska böcker??=) Tja, för oss som bor i en värld befolkad av vampyrer, varulvar, spöken och häxor så jo, det gör han väl….;) Även om han skrivit ett par deckare också, hehe….:)

    1. Nja Magnus Nordin är ju lite svår att få in i den realistiska mallen men Sofia Nordin tänkte jag faktiskt på. Men M Nordin skriver ju också om mer realistiska saker ibland precis som du säger 🙂

  3. Jag var så sur och irriterad efter Wicked Lovely att jag aldrig skulle ge Melissa Marr en andra chans. Känns extra skönt att få bekräftat att det var rätt beslut! 🙂

    Ska bli kul att höra vad du tyckte om Blood Promise sen! Jag var ju inte så förtjust … Ska läsa näst sista delen snart och samrecensera med min 14-åriga kompis. 🙂

    1. Nej, det är nästan lite sjukt att ge Marr en andra chans och dessutom onödigt alltså. Vore trist att inte gilla fortsättningen av VA när nu inledningen varit såpass bra, den står i hyllan så vi får se om jag vill/orkar före jul eller inte…

  4. Jag blev inte heller så överförtjust i Melissa Marr.Vet inte om jag vill läsa “Berusad av evigt liv”.Håller mig till Vampire Academy istället och Sookie böckerna.:)

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.