Syskontrio

Veckans tematrio handlar om syskon och syskonskildringar i böcker. Urvalet är förstås oändligt och särskilt om man går tillbaka till barn- och ungdomslitteraturen så dräller det av syskon. Just nu läser jag (bland annat) Stephen Frys Moab is my washpot där han skeppas iväg till internatskola med sin bror. Jag är osäker på hur mycket det kommer att bli en syskonskildring men att det är en bra och fantastiskt rolig bok står i alla fall redan klart. Lite mer säker är jag på att följande tre böcker verkligen handlar om syskon och syskonskap:

Bröderna Lejonhjärta, förstås! Det här är en av mina stora favoriter och jag kan inte ens försöka gissa hur många gånger jag läst den. Minst 30 i alla fall… Och som jag önskade mig en bror som Jonathan, jag var rätt bitter på mina föräldrar ett tag över att de vägrade ge mig en storebror 😉 Nu var det länge sen jag läste den men längtan efter att mina barn ska komma upp i rätt ålder är väldigt stark.

I Selma Mahlknechts Ingen fara (som jag recenserade igår) står syskonskapet i centrum på flera sätt. Närheten finns där men också svårigheten att nå den som står en allra närmast. Skildringen av syskonskapet hör till bokens absolut starkaste sidor.

I Själens osaliga längtan berättar Audrey Niffenegger om systerskapets för- och nackdelar. Där finns tvillingskapets egenheter i fokus och vi får uppleva både djup närhet och oändligt svek. Jag gillar boken skarpt men jag vet att det finns väldigt delade meningar om den där ute…

2 tankar på “Syskontrio”

  1. Vad roligt att du läser Moab is my washpot. Jag köpte hans nyutkomna biografi på mässan, men har inte hunnit till den än. Funderade på om jag skulle beställa hem Moab is my washpot också. Har nog läst alla hans andra böcker. Fatta att vara så begåvad!? Både briljant skådespelare, underhållare och författare. Orättvist!

    Svara
    • Jag älskar Fry som underhållare och skådespelare men det är först nu som jag stiftat bekantskap med honom i rollen som författare. Och förstås är han genialisk som det också. Sådär underbart brittiskt torr och sarkastisk men samtidigt varm. Det är omöjligt att inte älska. Och visst är det orättvist, han hade gärna fått dela med sig lite av sin förträfflighet till mig 🙂

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.