Det börjar likna en trend det här. Alla dessa historiska romaner jag läser och älskar. Så särskilt märkligt är det väl inte för en historiker att fascineras av det historiska men jag har nog inte haft riktigt klart för mig hur mycket jag lockas av det. Det senaste halvåret har jag besökt Koltherjahns 1910-tal och 1890-tal, Kate Mortons 1920-tal, Kristina Sandbergs 1930-tal och det är slående hur jag älskat dem allihop. Det är naturligtvis inte den historiska tiden i sig som intresserar mig utan människorna i den och hur författaren kan gestalta dem där. I Jag vill inte tjäna skildrar Ola Larsmo på ett superbt sätt Uppsala under 1880-talet men skriver framförallt en fin och träffsäker berättelse om en man som mot sin vilja drabbas av empati.
Mannen är stadsläkarens extraordinarie assistent och arbetar med de veckovisa undersökningarna som stadens offentliga kvinnor tvingas underkasta sig. Han är hela tiden motvillig att fastna i denna uppgift men sakta väcks hans engagemang för kvinnorna och mot all den utsatthet som genomsyrar deras liv.
Skildringen av läkaren är oerhört fin då läsaren hela tiden möter en kantig man med växande moraliskt ställningstagande. Det fina är hur Larsmo låter hans växande empati stå okommenterad, den blir en del av en osynlig men tydlig personlighetsutveckling. Hade jag fått önska mig någonting mer av boken så är det en utveckling av Sara Kristinas historia som läsaren nu får skymta konturerna av men som i alla fall jag vill veta mer om. Hur var det egentligen där hon växte upp? Vad ledde henne dit där hon hamnade? Och, kanske framförallt, vad hände sen?
Språket kändes till en början något ansträngt i alla sina liknelser och utbroderingar men efter en stund när historien börjar veckla ut sig känns språket självklart och som en fungerande tidsmarkör. Det här är en bok att älska och en historia att förfäras över. De bilder som Larsmo ger oss från sjukhuset är vidriga men fungerar oerhört bra för att måla bilden av en tid och en allmän utsatthet. De prostituerade kvinnornas särskilda situation skildras ytterst empatiskt, naket och fint av Larsmo och hans läkare.
Alltså, om ni inte förstått det ännu så älskar jag den här boken. För det historiska men mest av allt för berättelsen och det mänskliga.
~Bonnier pocket, 2010~
Visst är det något speciellt med historiska böcker. Jag har också en förkärlek för denna genre.
Historiska romaner om det handlar om modern historia fungerar för mig, men blir det 1300-tal undviker jag definitivt. Får nog börja läsa alla böcker i inlägget!
Jag håller med dig där om att det är den moderna historian som lockar mest. Jag har hur många exempel som helst på älskansböcker i den ”genren” förutom de ovan nämnda så är ju Elin Boardys bok en pärla och så Stad-serien och böckerna om Nancy och allt av Hjalmar Söderberg (vilket ju förstås inte var historia när det skrevs men…). När det börjar gå riktigt långt tillbaka i tiden så krävs det dock mer för att jag ska fastna. Jag är med bak till 1700-talet ungefär men sen krävs det en extraordinär historia för att fånga mig 😉
Jag tyckte också väldigt bra om ”Jag vill inte tjäna”. Ola Larsmo har innan denna skrivit flera historiska romaner. På lite olika sätt.
Ja, jag är väldigt sugen på att läsa ”En glänta i skogen” härnäst. Den har ju dessutom anknytning till Värmland vilket naturligtvis är oemotståndligt för en värmlänning som jag 😉
Den här boken har faktiskt en bibliotekarie på jobbet rekommenderat, och jag följer ju alltid deras rekommendationer 🙂 Har boken på min önskelista. Hur är texten i pocketen, liten, mellan eller rätt så stor? Jag har ju lite svårt med synen och börjar tröttna på att köpa pocket jag inte kan läsa.
Man ska naturligtvis alltid lyssna och lita på sin bibliotekarie 🙂 När det gäller texten i pocketen så bedömer jag den som relativt stor. Jag jämförde med ”Himlen i Bay City” (som jag vet att du läst) och texten är ungefär lika stor i de båda böckerna så vet du på ett ungefär.
Pröva dig fram med olika läsplattor. Du kan ställa in ditt eget typsnitt. Själv har jag ”Letto” men det finns säkert andra som är bättre.
Tänk på skärmstorleken. Letto är behändig men för mig lite för liten.
Ps; ladda ned filerna (e-pub) till din dator från biblioteket,och överför sedan till läsplattan. Enklare än att ladda direkt till plattan, speciellt för oss synskadade.
Undvik pdf-filer Det är väldigt krångligt att navigera i pdf-filer.
Häls: Christer
Bra tips! När det gäller pdf så tycker jag att det funkar helt ok att läsa sådana i iPad på exempelvis iBooks.
Älskar historiska romaner!
Själv har jag plöjt igenom många böcker av den turkiska författaren Ayse Kulin som har skrivit otroligt bra böcker/romaner om ”historiska” personer i romanformat.
En del av hennes böcker finns på engelska:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ay%C5%9Fe_Kulin
Tipsar gärna om denna författare!
Spännande med en (för mig) helt ny författare. En snabbkoll visar att hennes böcker inte är helt lätta att få tag på men omöjligt ska det väl inte vara 😉 Tack för tipset!
Tackar, då får det nog bli en liten pocket.
Oooh, måste nästan önska mig i julklapp! Har varit sugen på ”Jag vill inte tjäna” sedan den kom ut, visste inte att den nu fanns i pocket. Eller hmm, jag kanske går ut och köper den själv… Delar ju din faiblesse för historiska romaner.
En historisk roman som delvis utspelar sig i sjukhusmiljö dessutom. Misär och utslagenhet och allmänt elände – sånt som jag vet att du (också) ”gillar” 😉 Köp eller låna den, jag kan (nästan) garantera att du kommer att tycka om den.
åh, detta lät ju väldigt lovande! om författaren kan sin konst så håller jag med om att historiska skildringar verkligen är härlig läsning och där hör just Kolterjahns Ut ur skuggan till mina favoriter. Så underbar bok.
Jag tycker väldigt mycket om Kolterjahns båda böcker (Ut ur skuggan och Nattfjäril) och jag tycker att Larsmo är en sådan författare som kan konsten att levandegöra historien. Så om du gillar Kolterjahn tror jag att du skulle gilla denna också.