Som Enligt O redan hunnit rapportera har vi varit en liten tapper skara (förutom Linda har också jag och Helena ingått – jag sa ju att den var liten…) läst En skugga blott av Maria Lang i någon sorts realtid. För Linda var det första mötet med Maria Lang, för mig och Helena var det inte riktigt det. Vi är båda Langnördar och omläsare av rang och jag har läst En skugga blott åtminstone 10 gånger, möjligtvis fler. I år var nog ändå första gången (vilket i sig naturligtvis är anmärkningsvärt) som jag visste från första sidan vem mördaren var och således kunde hålla uppsikt över honom/henne från första stund. Mycket intressant. Annars handlar ju omläsningsglädjen mest om igenkänning, trygghet och det underbara i att få befinna sig i en tid som stannat upp.
En skugga blott utspelar sig mellan den 5 november och den 13 december och det gav onekligen en extra krydda till upplevelsen att läsa boken under just den perioden. Ännu bättre blev det då boken till stora delar handlar om ett avhandlingsmanus och forskandets och disputerandets vedermödor, snacka bra tajming… I början av läsningen, alltså innan min egen disputation var det faktiskt rätt jobbigt att konfronteras med just avhandlingskrånglet (ett manus försvinner dagen innan det ska gå i tryck, the horror!) men efter den 19e har det gått som en dans 🙂
För er som inte riktigt förstått det där med Maria Lang så kan jag tipsa om några böcker att läsa i realtid så att ni kommer in i det (för det måste man bara göra). Om ni är riktigt snabba kan ni kanske haffa ett ex av Vitklädd med ljus i hår på närmsta bibliotek och läsa den idag, den utspelar sig som titeln antyder just under lucia. Orkar ni inte det så kanske ni kan ge er på en av mina favoriter, Tragedi på en lantkyrkogård, som utspelar sig och således med fördel kan läsas under en julhelg.
Har ni några omläsningsfavoriter eller för den delen tips på lämpliga realtidsläsningar?
Bokstavligt talat min första tanke imorse var ”undrar om jag ska ta med mig Vitklädd med ljus i hår på bussen?”. Synd bara att den är så pass sen, det hade varit roligt att ha med Puck på ett hörn. Faktum är att jag ALLTID glömmer bort vem mördaren är i den boken. Jag läser den så gott som varje år, alltid fast övertygad om att det är x som gjort det när det i själva verket är y. Någon sorts mental blockering, det där. Tragedi på en lantkyrkogård är en av mina absoluta Langfavoriter, men som kattälskare blir man ju lite bestört över att kattungen först isoleras och sedan SLÅS IN i paketet… Köpte en superfin originalutgåva från 1954 i Nora diversehandel i somras, den ska läsas dagarna före jul tänkte jag.
Ha, ha – ja, tanken har slagit mig också men jag får nog spara fortsatta Lang-omläsningar till lite senare eftersom jag har så många andra böcker som pockar på uppmärksamhet. Jag tror förresten också på mental blockering när det gäller det tvångsmässiga bortglömmandet av mördaren, man vill ju inte… När det gäller Tragedi på en lantkyrkogård så förstår och delar jag dina dubier angående katten men det är sånt man får anstränga sig för att överse med 😉 Min utgåva är tyvärr en ful pocket men den byts naturligtvis ut så snart jag dyker på ett finare exemplar. En originalutgåva inköpt i självaste Nora låter ju inte helt fel. Får nog försöka initiera en nördresa dit till sommaren 🙂
Ja! Vi kanske rentav skulle försöka sammanstråla i Nora i sommar? Jag har nämligen stuga några mil därifrån. Nördsammankomst med bokshopping och Noraglass!
Det låter som den fulländade utflykten tycker jag, vore väldigt kul! Vi får försöka styra upp det när soligare tider närmar sig 🙂 Oerhört många nördpoäng på att skaffa stuga just i Noratrakten förresten (för det var väl naturligtvis bara därför;) )
Haha, I wish! Nej, det är faktiskt så att stugan funnits i släkten i tre generationer. Snarare har nog mitt Langintresse väckts på grund av de geografiska omständigheterna.
Vi hörs om det där framåt våren (om det kommer någon vår, just nu känns det tveksamt).
Jag försöker ju fortfarande få sambon att förstå nyttan med att åka till Nora, var nära att lyckas i sommras så det kanske blir av om hundra år…
Kämpa på! Till slut måste han väl förstå att det är oundvikligt och fullständigt livsnödvändigt 🙂
Nej nej, kattungen slås inte in i paket – den har varit inlåst i fröken Holms rum. Ensam, ja, inpaketerad, nej.
Skönt! Själv minns jag inte riktigt omständigheterna (troligen samma mentala blockering som får mig att glömma mördarna mellan varje omläsning) men jag tycker det låter bättre så så jag litar på ditt minne 🙂
Jomen, visst är den stackars lilla kraken inslagen i paketet en stund i alla fall? Mellan inlåsningen på fröken Holms rum och presentutdelningen? Ett paket med röd rosett på som Puck och Eje donar med? Eller är det jag som minns fel? Jag får ta och kolla upp detta märker jag…
Nu har jag kollat upp detta och det verkar som att Martina (tack och lov) har rätt. Puck är i köket med Hjördis och ”sysslar” en stund med Lottas julklapp (vilket är katten), sen är hon på sitt rum och försöker slå in en boll till Lotta, därefter står det ”Lottas älsklingsjulklapp – den som hela dagen hade legat inlåst i fröken Holms rum […]”. Jag hittar ingenting som bevisar att den varit inslagen i paket, ingen uppackningsscen eller så. Å andra sidan kan jag ha missat något för jag har inte gått igenom hela boken och mitt minne är ju som bekant inte det bästa så kommer ihåg gör jag inte 😉
Tack för klargörandet! Vad skönt, då kan jag andas ut. Däremot får jag fortfarande lite ont i hjärtat av att stackars Pyret, fyra månader, lämnas ensam i huset när Puck och Meta går och badar i Mörkögda augustinatt. Men det hade varit värre med en inslagen katt.
Hu ja, Pyret… Där kan jag tyvärr inte komma med några lugnande klargöranden heller 😉
PS: På tal om utgåvor så har jag samma utgåva av Vitklädd med ljus i hår som du!
Hahaha, gissa vad jag tog med och läste på bussen i morse??:-D Jomenvisst, Vitklädd med ljus i hår. Dock en annan utgåva än den du har på bilden! För min del del var detflera år sedan jag läste den så jag minns ingenting. Fördelen med guldfiskminne!=)
Bra där! När det gäller Vitklädd med ljus i hår så var det faktiskt väldigt länge sen jag läste den så jag behöver inte ens skylla på vare sig guldfiskminne eller mental blockering för att förklara att jag glömt bort precis allt som står i boken. Helt klart dags för en omläsning!
Ännu fler böcker jag missat märker jag. Har som du en galen hög med väntande böcker, bland annat nästa deckartant Dorothy Sayers.
Ja, Sayers! Underbart! När min boksamling är i hyllorna igen ska jag läsa om hela bunten!
Sayers har jag faktiskt inte läst men det kanske får bli nästa projekt efter att jag samlat på mig alla Langböckerna. Och när det gäller Lang så finns det nästan alltid fler böcker att läsa eftersom hon producerade en per år från 50-talet fram till iaf 90-tal…