Anita Blake

Åh, dessa älskade vårkurser som sätter mig på spåret mot ändlösa nya vampyrserier… Den här gången handlar det om Anita Blake-böckerna som jag tror att det finns kanske 18 av. Jag läste den första, Guilty Pleasures och insåg att den var bra nog för att läsa del två. För att avgöra om den var bra nog för att läsa del tre och så vidare. Ni fattar…

I första boken slängs läsaren ganska mycket in i handlingen när Anita tvingas utföra spaningsarbete för en synnerligen bitchig vampyrledare. Det handlar om att avslöja en ovanligt målmedveten vampyrmördare och Anita är lämplig för jobbet eftersom hon själv har gjort sig ett rykte som synnerligen effektiv vampyrdödare, hon besitter dessutom vissa övernaturliga gåvor. Guilty Pleasures är på intet sätt en fantastisk bok men vis av erfarenheten med relativt trista Dead Until Dark som senare ledde vidare till en smått fantastisk fortsättning på Sookie Stackhouse-serien så ger jag ju inte upp så lätt. Vidare till bok nummer två alltså.

Och denna del två, The Laughing Corpse, håller vad den första boken lovar. Det är fortfarande inte fantastiskt men ändå ganska oslagbar nöjesläsning om man vill koppla bort den verkliga världen en stund. Det är fortfarande vampyrer och (väldigt många) zombies och det är fortfarande tuffa repliker och den där självdistansen som jag gillar med bra vampyrböcker. Jag tycker också om att Anita Blake är tuff på riktigt, hon behöver verkligen inte bli räddad av någon (inte ens någon mörk, mystisk vampyr!). Hon får en hel del stryk men reser sig alltid på egen hand med en sarkastisk replik. Naturligtvis finns där ett romantiskt inslag men jag älskar hur Hamilton liksom portionerar ut det teskedsvis genom serien (så här långt i alla fall). Det enda som verkligen stör mig med The Laughing Corpse är det vidrigt blodiga när zombien börjar äta små barn. Där någonstans går min gräns men jag blundar lite på ena ögat och hoppar framåt till nästa sida, nu har jag nästan förträngt att det ens ”hände”.

Så sammanfattningsvis. Anita Blake-serien är en trevlig ny bekantskap och vi kommer nog kunna bli goda och långvariga vänner. Det handlar inte om den där okritiska och hängivna kärleken som jag har med Sookie men det är helt klart något som kan få mig genom de här långa månadernas väntan på nästa bok i den serien.

Är det någon av er som läst vidare i serien och kan säga något om hur långt den håller?

19 tankar på “Anita Blake”

  1. håller o håller.. den spårar ju ut till alldeles för mkt sexskildringar en bit in i serien. Jag brukar bläddra förbi och läsa resten för jag gillar Anita.
    Hade du läst Patricia Briggs shapshifterserie som börjar med Moon called?

    Svara
    • Ha, ha, ja det kunde man ju kanske misstänka att det skulle spåra ur lite där. Anita som karaktär känns ju ändå såpass spännande att man kan stå ut med en del men en av fördelarna med de första delarna är att det är ganska lugnt på sexfronten (i relation till hur det kan vara…). Jag har inte läst Briggs, är de bra eller?

      Svara
  2. Jag råkade börja på del fem så då blev skillnaden rätt tydlig. *s*

    Briggs är klara favoriter. Rekomenderas starkt. Gillar även Carrie Vaughns varulvsserie

    Svara
    • Jag har egentligen lite svårt för varulvsböcker (det blir ofta så trist när de springer omkring och är vargar och leker i skogen…) men jag har läst Kelley Armstrongs ”Bitten” den senaste veckan och gillat, Maggie Stiefvaters ”Shiver” var ju också en favorit så jag kanske skulle våga ge mig på andra formskiftare också 😉

      Svara
  3. Hehe, jag har också hört att de spårar ur ganska så galet mycket. Som jag har uppfattat det så är det i bok tio som det verkligen blir ren porr av det hela, men det är möjligt att eskaleringen sker ännu tidigare. 🙂 Du får väl vara vår försökskanin, läsa på och se hur länge du står ut! 😉

    Svara
    • Om jag hade tid skulle jag naturligtvis utforma någon sorts linjärt bedömningssystem och läsa av bara sjutton för att se när mätaren går över från ”helt ok på alla plan (förutom de barnätande zombisarna)” till ”fortfarande hanterbart men lite porrigt” till ”mer än lovligt porrigt” och slutligen ”men usch det är ju ren porr”. Det finns ju dock en del andra böcker jag tänker mig att läsa också så det får nog bli en väldigt långsam serietestläsning 😉

      Svara
  4. Alltså, serien är ju riktigt bra fram till ungefär bok nummer fem/sex. Då börjar de spåra ut – efter alltför många nu-är-det-kört-och-det-finns-ingen-chans-till-att-de-tar-sig-levande-ur-det-här-scenarion som Anita Blake trots allt (surprise!) tar sig levande igenom så blir det hela entonigt och tråkigt. Och som någon redan skrivit: till slut så består böckerna till slut av enbart sex. Dessutom så började jag ganska snart att reta mig på att Hamilton alltid måste skriva exakt var Blake lyckas gömma alla sina vapen under sina kläder, trots det varma vädret och allt vad det är.

    Svara
    • Det där med vapnen och de stora t-shirtarna för att dölja dem irriterade mig redan i första boken 🙂 Och det fortsätter i tvåan och alltså vidare… Känns onödigt och inte så lite löjeväckande och irriterande. En annan sak som stör mig lite redan är pingvinerna som väl ska symbolisera Anitas mjukare sida, det fungerar inte riktigt för mig…

      Svara
  5. jag tyckte dock att bok elva innehöll ett visst hopp för att det skulle bli läsvärdare igen men det blir lite som att spola förbi sexscenerna i en p-rulle, inte så mkt handling kvar då 😉

    Armstrong gillar jag med, tycker verkligen att du ska pröva Briggs. Innehhåller även vampyrer! Hittade tipset om den hos Calliope från början.

    Svara
    • Men då får det nog bli en Briggs-test när köpstoppet är slut (för man ska nog inte hoppas på att de finns på biblioteket…)!

      Svara
  6. Jag fastnade redan efter första boken, det är det där med zombies som ställer till det för mig, jag tappar intresset när de kommer in. MEN jag har ändå köpt bok nr två som ligger och väntar på nån regnig dag när jag inte har något annat att läsa.

    För övrigt ser jag att andra rekommenderat Patricia Briggs böcker och jag kan bara hålla med dem i deras rekommendationer.

    Svara
    • Ja, det blir ju en hel del zombies men jag har inga större problem med dem även om jag kan tycka att det blir för mycket av dem ibland. Anita Blakeböckerna är själva definitionen av ”nån regnig dag”-läsning tycker jag 🙂

      Svara
  7. Jag hade tänkt att läsa Anita Blake men efter att ha kollat upp recensioner på Amazon blev jag lite avskräckt.De senare böckerna verkar ha blivit ren porr som andra har påpekat här.Frågan är om det ens är lönt att läsa de första böckerna när det ändå går utför tillslut.En bra handling är viktig för mig.Patricia briggs böcker vill jag däremot sätta tänderna i.:P Har dock inte hunnit läsa något av henne än.:(Får väl bli till sommaren.:)

    Svara
    • Jag tycker nog att de första böckerna i serien om Anita Blake är värda att läsa ändå. De är avslutade historier så det är helt ok om de inte håller hela vägen igenom de 17 böckerna eller vad det nu är. De evighetslånga serierna har ju en tendens att utvecklas på det sättet (även om inte alla blir porriga förstås 😉 ). Jag tycker faktiskt det är klart godkänt att hålla uppe en serie i säg 6 böcker (även om författaren kanske borde ha den goda smaken att sluta innan det går totalt över styr). Men vill man ha en lite mer beständig relation med en serie så bör man nog satsa på något med lite bättre recensioner för serien som helhet, som Briggs då 🙂

      Svara
      • Då kanske jag kan våga mig på att läsa de två första iallafall.:P
        Sookie böckerna tycker jag har klarat sig bra än så länge.:)Ser fram emot den nya.:)Längtar till sommaren nu med mycket läsning.

        Svara
        • Jag längtar också! Först och främst till maj när våren/sommaren bör ha kommit igång på riktigt och när nästa Sookie-bok kommer 🙂

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.