Hjälp till min hemliga bokvän

Jag är med i En bok om dagens lyxiga bokbyte och vill nu hälsa min hemliga bokvän välkommen till bloggen. Titta gärna runt lite så får du nog ganska snabbt grepp om mig – missa inte mina sidor med lästa och recenserade böcker för tips om vad jag brukar läsa och vad jag redan läst. Som en extra hjälp på traven återanvänder jag  (och uppdaterar) en del frågor och svar från tidigare byten.

* Vilken genre håller du dig helst till då du läser? Det varierar verkligen, jag läser det mesta – allt från skräck till Jane Austen. Det blir inte särskilt många deckare längre dock. Det finns väl en genre som jag oftare återvänder till och det är vampyrböcker av alla de slag – men det kanske inte är en genre? Jag läser också en hel del facklitteratur och då gärna med historisk anknytning (helst inte skildringar av krig och fältslag utan av människor).

* Favoritförfattare? (Har du alla titlar eller har du läst alla titlar; alltså, är det idé att skicka något av just den författaren..?) John Ajvide Lindqvist och Jane Austen (vilket par!) är båda exempel på favoritförfattare men eftersom jag äger alla deras böcker redan så var det ju inte så hjälpsamt… Jag har nog inte så många egentliga favoritförfattare utan är ganska ”otrogen” i min läsning, precis som när det gäller genre. En författare som jag älskar men inte äger allt av är Margaret Atwood av vilken jag har Kattöga, Oryx & Crake, Alias Grace och Rövarbruden men saknar resten av hennes verk.

* Läser du på andra språk än svenska? Vilka? Jag läser gärna på engelska men längre än så sträcker sig inte mina förmågor (norska och danska skulle gå om jag måste men helst inte – har närmast traumatiska minnen från vissa kurser där litteraturen varit på dessa språk 😉 )

* Lyssnar du på böcker? Vilket format, i så fall? Jag har lyssnat på en cd-bok men det är inte något för mig eftersom jag inte har ro för det.

* Samlar du på böcker av någon särskild författare? Nej, jag samlar på böcker helt enkelt – allt och av alla…

* Har du någonstans publicerat en lista över böcker som du har läst eller som du äger? I så fall, var? Jag har en lista här på bloggen som samlar alla böcker jag läst sedan 2009 och en lista över alla böcker jag recenserat, kanske kan de vara till hjälp.

* Vad är du ute efter, då du läser? (Bildning, äventyr, romantik, hjärngymnastik, nya erfarenheter..? Försök att berätta!) Framförallt är jag nog ute efter levnadsberättelser (helst uppdiktade), efter att få kontemplera lite över hur livet kan se så olika ut men hur vi ändå hör ihop och har liknande erfarenheter. Jag vill gärna läsa en bok som jag kan tänka på efter att den är utläst. Den ska liksom fortsätta… Men jag läser ju också gärna ren avslappningslitteratur (typ Sookie Stackhouse-serien av Charlaine Harris som jag läser slaviskt) och tycker mycket om det också.

* Finns det någon genre eller författare som du undviker? Vilken? Det blir som sagt inte så mycket deckare längre. Jag tror att anledningen är att jag blev mätt efter en väldigt deckartät period. Sen finns det så mycket dåliga deckare också med övermått av blod och elände. Jag blev extrakänslig när jag fick barn (vilket tydligen inte påverkade min förmåga att läsa blodiga vampyrböcker eller hemska Ajvide-Lindqvist-romaner…)

* Finns det några särskilda titlar som du letar efter och som du skulle bli riktigt glad över att få? Nej, ingenting särskilt. Jag blir gärna överraskad och utmanad.

* Vad gör du helst på fritiden? Läser, promenerar i skogen med barnen, kollar dvd-boxar.

* Samlar du på något? Nej.

* Favoritfärg? Turkos.

* Teve-serier som du uppskattar? Buffy the vampire slayer och Battlestar Galactica. Dessutom Dollhouse och alla Jane Austen-filmatiseringar man kan hitta. Tyckte mycket om första säsongen av In treatment liksom Generation Kill. Kanske finns det en röd tråd?

* Favoritfilm? Eller: vilken slags film gillar du bäst? Som sagt – Jane Austen-filmatiseringar går alltid hem och liknande filmer som utspelar sig på den tiden.

* Föredrar du te eller kaffe? Vilken smak? Jag dricker gärna såväl te som kaffe numera. Mitt favoritte är ett rött te med smak av lingon och blåbär men jag är ganska mycket allätare. Gillar inte pepparmintsmak dock.

* Vilket slags godis tycker du bäst om? Choklad! Gärna mörk eller med minstsmak (mint är alltså ok i allt utom te 🙂 ).

* Stjärntecken? Jungfru eller lejon – är född den 23 augusti och hamnar precis i skarven. Är en sällsam blandning kanske 🙂

* Eventuella allergier eller födoämnesval (vegan, t.ex.)? Ingenting.

Jag hoppas att mina svar kan hjälpa min hemlige bokvän lite på traven även om jag känner att jag är lite svävande. Det positiva med det är att jag faktiskt är så öppen för det mesta i läsväg som det verkar 🙂

Så här långt

Jag har ju några listor och utmaningar som jag försöker använda för att locka mig själv till läslust. Det är dels den dammiga listan med böcker som står i min hylla och samlar damm och som jag önskar att jag gav lite mer uppmärksamhet. Ur den har jag plockat två titlar än så länge (Dark Places och Kattöga) men fler lär det bli längre fram (när kurslitteraturen släpper greppet om mig). Jag måste dock erkänna att några av böckerna tappat lite i lyskraft sen jag förde in dem på listan så de blir nog inte lästa i år heller.

Sen har vi ju den tyska listan också, den som ska förbereda mig inför höstens bokmässa. Med den går det inte alls kan jag säga och jag är osäker på hur tyskt beläst jag egentligen kommer vara i september. Men det går nog bra det också, det lär ju finnas saker att göra i alla fall 😉

Sist men inte minst jobbar jag ju förstås också med min ultimata lista där två böcker varje månad tar sig till final respektive andra chansen för att i slutet av året tävla om åtråvärda platser på min best of 2011-lista. Den här månaden är det svårare än på länge att plocka ut guldkornen. Just nu tävlar Cirkeln, Different Seasons och I det förflutna om aprilplatserna, ännu svårare blir det troligen om jag hinner läsa ut Vägen före söndag…

Längtar frihet!

Jag vet att jag skrev igår om hur förträffliga mina kurser är och hur trevligt det är att få vidga sin läshorisont men idag är det dags att längta lite. Jag har förvisso älskat att få böcker pådyvlade mig under hela våren och att få ägna tid åt läsningen på ett legitimt sätt. Nu börjar jag dock uppnå en viss mättnad och jag längtar efter sommaren och tiden efter de stora tentorna. Att få läsa vad jag vill, att få lägga undan de detaljerade veckoläslistorna (med planerat sidantal per dag) och att få bära hem enbart självvald litteratur från biblioteket. Jag blir förvisso arbetslös från och med den 12:e juni men jag får i alla fall mer tid för Stephen King, Margareth Atwood och alla de andra som jag längtar efter så det är inte bara negativt med framtid just nu. Och någon gång ska jag väl lyckas få till det på jobbfronten också…

En kurs

Just nu försöker jag balansera två biblioteksjobb, ett universitetsjobb och tre högskolekurser. Det är lite mycket och resultatet blir allt som oftast tokstress men jag försöker förhålla mig så lugn jag kan inför alla dessa tentor och uppgifter och möten och deadlines… En strategi som jag försöker anamma är att fokusera det positiva och en sådan sak är all den varierande läsningen. Dels läser jag en kurs om romantik och skräck vilket naturligtvis är en självklar hit. Sen läser jag en kurs om barn- och ungdomslitteratur (oerhört intressant och allmänbildande!) och så läser jag en kurs om angloamerikansk populärfiktion. I den sistnämnda kursen har jag verkligen fått läsa böcker jag aldrig skulle ha kommit på tanken att låna hem annars. Det var den kursen som till slut fick mig att läsa Harry Potter till exempel.

Och så har vi läst chic- och lad lit i form av Bridget Jones dagbok och High Fidelity. Där var det väl inga överraskningar direkt. Bridget var sådär ”å jag måste bara läsa några sidor till innan jag går och lägger mig trots att jag irriterar mig över att jag vill läsa vidare”-aktig medan Hornbys bok var mer engelsk socialrealism som jag skrattade rått åt. Hornbys språkekvilibrism imponerade liksom Fieldings pricksäkerhet. High Fidelity gav mig mer än vad Bridget Jones gjorde men jag kan ändå inte påstå att jag brinner av längtan att läsa vidare i hans författarskap. Möjligen med undantag för att Om en pojke som lockar litegrann. Men inte nu på stört. Det jag gillar med båda böckerna är förstås London, och humorn och upphöjandet av det imperfekta. Och att Hornby lyckats skriva någon form av romantisk komedi med en underdos romantik…

Sen läste vi Val McDermids The Mermaids Singing som jag inte var så förtjust i. Jag och deckare vi går inte så bra ihop helt enkelt. Det kan vara mörkt och tätt (som Dark Places) eller läskigt (som Susan Hill eller Stephen King) och det kan vara mysrysligt (se Maria Lang) men det kan tydligen inte vara en vanlig seriemördardeckare som tar sig själv på allvar… Det jag inte gillade med boken var synen på det som avviker från (här den sexuella) normen och hur det gjordes till något totalt avvikande och näst intill ickemänskligt. Ett annat stort problem för mig var skildringen av Tony Hill, profilern kring vilket det mesta kretsar. Hans arbetsmetoder framstår som rätt parodiska vid fler än ett tillfälle och jag kan inte tro på honom riktigt. Jag har förstått att många gillat den här boken så jag litar inte riktigt på min egen upplevelse utan konkluderar med att det säkert är en bra bok i sin genre men jag gillar den inte nämnvärt. Jag vill dock inte överdriva min kritik för det var samtidigt en bok som jag drevs framåt i och där jag kände en tvångsmässig lust att nå fram till slutet så välskriven på det sättet är den definitivt. Och som diskussionsbok på en kurs är den ypperlig. De flesta andra i kursen gillade den förresten, mycket…

Förra veckan läste vi Neuromancer av William Gibson och det var en väldigt speciell bok kan man säga. Jag gillade den inte alls. Den var svår att hänga med i och begripa och karaktärerna var avstängda och kalla. Ingen favorit direkt men samtidigt är jag glad att ha läst den eftersom den är en av klassikerna. Boken som uppfann cyberspace och the matrix måste man ju förr eller senare läsa om man vill förstå världen (jag försöker i alla fall intala mig det 😉 )… Neuromancer symboliserar allt det som är bra med såna här kurser – jag tvingas läsa böcker jag aldrig skulle ha läst annars och de ger mig nya upplevelser och nya referensramar. Utan pressen från kursen hade jag släppt Neuromancer efter ett kapitel och det hade varit synd. Faktiskt.

Cirkeln

Cirkeln är en bok som jag verkligen, verkligen, verkligen ville tycka om. Dels för att jag läst Saras blogg så länge och följt arbetet med boken där, dels för att jag verkligen tycker att det behövs riktigt bra fantastikromaner för ungdomar, något som är mer och bättre än twilight-kopiorna som regnar över världen. Det kändes lite viktigt att önskan om en ny riktigt bra ungdomsbok att rekommendera för de twilight-frälsta tonåringarna på biblioteket skulle slå in. Så jag hoppades och väntade mig att gilla och det hela var förstås upplagt för stor besvikelse. Lägg dessutom till att jag hyser en viss skepsis gentemot häxor (jag har till och med lite svårt för dem i Sookie-böckerna…) så förstår ni min skräckblandade förtjusning.

Cirkeln handlar om sex tonåringar som plötsligt och ofrivilligt kallas till ett stort uppdrag. De upptäcker att de har olika magiska krafter som de måste lära sig att hantera samtidigt som de står inför en dödlig fara om de avslöjar sig. Lilla Engelsfors blir sig aldrig mer likt efter natten då allt uppenbaras för flickorna.

Jag är mycket glad att kunna säga att jag älskar det här. Det är inte alls som Twilight men de som gillade de böckerna kommer att älska det här. Jag vet att både Mats och Sara gillar Buffy the Vampire Slayer och jag kan se kopplingarna dit, framförallt i hur vänskapsbanden utvecklas mellan de utvalda. Jag köper häxerierna rakt av och jag gillar dessutom alla tjejerna (en del gillar jag mest att tycka illa om men det är en annan historia). Mitt enda problem med boken är att det finns en karaktär som heter Ariana Lopez vilket är ett sånt där namn som känns lite sökt och som jag lätt hakar upp mig på. Men för att vara det enda problem jag har så är det ju en rätt mild kritik 😉

Allra mest tycker jag om hur författarna ägnat sig åt detaljerna. Karaktärerna byggs upp kring vad de säger och gör men också vad de äter, hur deras rum ser ut och så vidare. Varje detalj känns genomtänkt och ger djup åt berättelsen. Jag är särskilt förtjust i skildringen av Vanessas hemmaliv – styvpappan som hon hatar bryr jag mig inte så mycket om men lillebror Melvin är en bikaraktär som jag inte kommer glömma i första taget. Tjejerna är förstås väldigt olika och framskrivna så att det ska finnas någon att identifiera sig med för alla och dessutom kan de alla kännas igen från ens egen klass eller krets. Jag identifierar mig starkt med två av karaktärerna (Minoo och Anna-Karin) och känner igen de andra väldigt väl. Jag älskar att så gott som alla karaktärer i boken är tjejer med styrkor, fel och brister och att de får ta ordentlig plats i såväl boken som det fiktiva Engelsfors.

Jag önskar verkligen att jag kunde beskriva hur bra jag tycker att det här är. Jag önskar att jag hade förmågan att recensera böcker som tagit mig med storm men det är väl bara att acceptera att man inte kan kunna allt 😉 Min klatchiga slutpoäng får bli: Cirkeln är bra, läs den!

~Rabén & Sjögren, 2011 / Recensionsexemplar~

Andra som skrivit om Cirkeln: Jonas Thente i DN, Ett hem utan böcker och några andra

Läsglädje!

Idag firar jag påsk med min familj och Världsbokdagen med min bloggfamilj. Enligt O administrerar en bloggstafett om läsning och läsglädje idag och det här är mitt bidrag.

Så här är det – jag lärde mig läsa i någon av de första klasserna, snarare senare än före alla andra. Efter den dagen när jag knäckte koden levde jag mitt liv med böcker. Det fanns alltid en bok till hands och när jag nu minns min barndom gör jag det ofta i relation till böcker jag läste.

Under vissa perioder av mitt liv har läsningen varit ett tvång, ibland ett lustfyllt tvång med tidspress att läsa intressanta böcker men också kravfyllt mellan varven. Det kan kopplas till alla mina år med olika kurser och utbildningar, alla år med avhandlingsskrivande och den inläsning det kräver. Under väldigt läspressade perioder, som när jag läste litteraturvetenskap och tvingades läsa Don Quijote och annat jag avskydde rätt ordentligt, har jag undvikit fritidsläsningen helt och hållet. Jag har haft perioder av poesiläsning såväl som pjäsläsning för att det ibland känts mindre kravfyllt än romanläseriet. De senaste åren, när inläsningen av avhandlingslitteratur varit avklarad och jag varit arbetslös student med extrajobb på bibliotek så har romanläsandet nått nya och oerhörda höjder. Jag har läst och läst och läst och upptäckt böcker och författare som jag bara hört talas om innan. För varje bok jag läst har jag ökat mitt lässjälvförtroende och hittat nya böcker som jag vill och måste ge mig på. Mängdläsandet har gett mig känslan av att jag faktiskt kan klara att läsa allt, inga böcker är för svåra och begriper jag inte så behöver det inte nödvändigtvis bero på att jag är för dum.

För att exemplifiera hur mycket läsandet betytt och betyder för mig och den jag blivit vill jag visa er några bilder som ofta kommer för mig när jag tänker på hur mitt liv sett ut såhär långt, vem jag varit och vem jag är.

Bild 1: Är jag kanske 11 år? Jag läser i alla fall Kittyböcker, hela tiden. Det är Kittyböcker i soffan, sängen, matbordet, i badrummet, i solstolen under äppelträdet, på toa – hela tiden Kittyböcker. Jag har också den stora lyckan att ha ärvt kartongvis av dem vilket gör att jag kan läsa, läsa, läsa utan att vara rädd att de tar slut. Och när de slutligen gör det är det bara att börja om. Äskar, älskar Kitty!

Bild 2: Det är något av de där jobbiga åren mellan 15 och 17. Biblioteket känns som den enda tillflyktsorten där jag ägnar varenda rast åt att skriva depressiva dikter och läsa obskyr litteratur från biografihyllan eller om paranormala fenomen. Det är en vidrig tid men samtidigt en tid då jag börjar hitta fram till min egen vilja och min egen röst. Till slut reser jag mig faktiskt också från det där undanskymda bordet längst in i biblioteket, går ut, hoppar av gymnasiet och tar ansvar för mig själv och min framtid.

Bild 3: Maria Lang på trädäcket som ska bli mamma och pappas altan. Mars- eller aprilsol som värmer där jag sitter tryckt mot väggen med en filt om mig. Solen är det perfekta sällskapet vid läsning av blodiga mord och djävulska intriger, redan då var jag lättskrämd och mörkrädd… Jag tror att det är Siden, sammet.

Bild 4: 15 år? Sagan om Isfolket. Mamma får en bok i brevlådan varje månad, jag och syrran springer ikapp för att hinna först, hon vinner alltid. I smyg tycker jag att det är helt ok eftersom det betyder att jag får längta lite till efter boken och dessutom sträckläser hon en isfolket på två timmar… Sen är det min tur att kliva in i den ljuvliga Isfolksvärlden och trots att jag redan inser att de inte är så välskrivna så slukas jag upp helt och totalt och det är alldeles, alldeles underbart.

Bild 5: Ungefär i samma ålder, på mitt första sommarjobb på en idrottsplats. Redan första dagen, efter att vi suttit några timmar tillsammans och betraktat en vattenspridare på en fotbollsplan, uppmanade de mig att ta med en bok. Jag klämde i mig tre av Guillous Hamilton-romaner (älskade dem då) och otaliga Sandemoserieböcker på den där verandan med utsikt över planerna. Som jag minns det målade jag ett staket också…

Bild 6: Varje gång jag är aningens ur balans fixar jag med bokhyllan, kanske finns det någon sektion att bryta ut? Kanske ska jag bara gå och plocka ut en riktigt fin bok och hålla den en stund. Ofta står jag bara där och beundrar den samling jag och maken åstadkommit genom åren, alltid inser jag att de är mer än ting för mig och att jag faktiskt älskar dem eftersom var och en av de där böckerna jag samlat på mig bär ett minne och en betydelse i mitt liv.

Många av bilderna kommer från tonåren men det betyder inte att jag saknar mer sentida minnen av läsning. Vi har ju till exempel den där boken som fick mig att inse att vi måste flytta från Borås och till Värmland på vinst och förlust. Och alla fina bilderböcker som kommit med barnen – Benny, allt av Pija Lindenbaum, Knacka på – som lästs med en eller två vällingtrötta ungar i knät. Och så känslan av att få se någon av barnen på golvet, framför bokhyllan, i full färd med att ”läsa” en favoritbok…

Detta inlägg är en del av en bloggstafett för att fira Världsbokdagen.

Läs mer om stafetten hos följande bloggare:

och dagarna går…, Ariels Bokhylla, Eli läser och skriver, Can’t sleep, must read, Fiktiviteter, Böcker böcker böcker, Marias Bokblogg, the curious case of the books, Tidnings Ida, Talk nerdy to me, Bokform, Boklesebloggen min, Bokomaten, Två träd i en bokskog, Mimmimaries böcker och annat, Inreda med böcker, Havsdjupens sal, Ciccis Bokblogg, Böcker etc., Lingonhjärta, Lyrans Noblesser, Ord och inga visor, En full bokhylla är en rikedom, enligt O

Inför

Det är lite på g just nu… Dels är jag oerhört uppstressad över alla olika delar som är mitt abetsliv/studentliv just nu, dels är det en del kul på gång i bloggvärlden. Jag ska exempelvis vara med i ett pocketbyte som En bok om dagen ordnar. Det var ett tag sen och suget efter ett byte dök faktiskt upp bara någon dag innan jag såg att det var på g 🙂 En annan sak som jag filar på just nu är mitt bidrag till enligt o:s bloggstafett på världsbokdagen nu på lördag (den firades på många ställen redan förra veckan men jag tycker definitivt att det är på sin plats att uppmärksamma den också på ”den rätta” dagen även om de må vara påskafton). Mitt inlägg kommer att publiceras klockan 05:00 men jag kan avslöja redan nu att det kommer att vara tidsinställt 😉 Den fullständiga listan över stafettbloggare och tider ser ut såhär:

00.01 enligt O

01.00 och dagarna går…

02.00 Ariels Bokhylla

03.00 Eli läser och skriver

04.00 Can’t sleep, must read

05.00 Fiktiviteter

06.00 Böcker x 3

07.00 Marias Bokblogg

08.00 the curious case of the books

09.00 Tidnings Ida

10.00 Talk nerdy to me

11.00 Bokform

12.00 Boklesebloggen min

12.30 Bokomaten

13.00 Två träd i en bokskog

14.00 Mimmimaries böcker och annat

15.00 Inreda med böcker

16.00 Can’t sleep, must read

17.00 Cool like Plastic

18.00 Ciccis Bokblogg

19.00 Böcker etc.

20.00 Lingonhjärta

21.00 Lyrans Noblesser

22.00 Ord och inga visor

23.00 En full bokhylla är en rikedom

23.59 enligt O

Det ska bli spännande att se vad alla åstadkommer. Själv tänker jag skriva om läsglädje och stunder med böcker som betyder särskilt mycket för mig.

En tredje sak som jag filar på är min recension av Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Den har förvisso inte recensionsdatum förrän i början av maj men eftersom Sara ok:at en tidigare recension och eftersom Jonas Thente redan tokhyllat i DN så kan jag nog inte hålla mig särskilt mycket längre. Min recension kommer på påskdagen eller annandag påsk, vad passar bättre i påsk än häxor liksom… Så, nu vet ni vad ni ska göra i påsk 😉

Bara för att!

Dämpar den allmänna stressen med att förhandsbeställa den senaste Sookie Stackhouse – Dead Reckoning. Och så lite annat förstås (man kan faktiskt inte köpa bara en bok). Mitt enda problem är ett dilemma – ska jag beställa boken på en svensk näthandel och få hem den till utgivningsdatum eller ska jag köpa den billigare från utlandet och därigenom tvingas stå ut med att vänta någon extra vecka? Just nu lutar det nog ut snål och förväntansfull – jag har troligen ändå inte tid att läsa den på stört den 5 maj… Och dessutom öppnar ju sparalternativet möjligheten att slänga ner något extra i beställningen…

Different seasons

Ni som varit inne och läst här de senaste månaderna vet att jag drabbats av plötslig kärlek till den glasögonprydde skräckkungen från over there. Stephen King och jag är bästa kompisarna nu och så snart som den värsta kursboksläsningen är avklarad ska jag föra vårt förhållande till nästa nivå, mot Det… Idag ska vi prata lite om novellsamlingen Different Seasons och det kommer att bli en relativt reservationslös hyllning med bara ett undantag.

Different Seasons är alltså som helhet alldeles fantastiskt bra. Det enda lilla som drar ner upplevelsen är avslutningsnovellen som är rätt så ordinär och inte ger mig särskilt mycket. Extra poänglös känns den tyvärr efter att ha läst de tre första novellerna (eller vad man nu kallar texter som ligger på mellan 100 och 250 sidor…). The Breathing Method är inte värdelös men i relation till det andra i boken så är den högst ordinär.

Rita Hayworth and the Shawshank Redemption är en novell som blivit en film som blivit ett fenomen. Filmen är en av mina favoriter någonsin och det ställer sig litegrann i vägen för novellen, främst i början. Jag ser Tim Robins och Morgan Freeman framför mig när jag läser och jag hänger upp mig på att försöka minnas hur det är i filmen och så stör det lite att jag vet hur ”det går”. Det spelar dock ingen större roll när jag väl kommit in i texten. Redan några sidor in i den här, samlingens första, novellen börjar jag ana Kingens storhet.

En annan novell som blivit en synnerligen uppskattad film är The body (Stand by me). Den filmen är det väldigt länge sen jag såg så den ligger inte i vägen för min läsning alls. Jag minns blodiglarna men inte så mycket mer… Historien är spännande rakt igenom trots att det inte händer så mycket egentligen. Pojkarna går längs ett järnvägsspår och sen kommer de fram… Men allt som händer inom dem, runt omkring och i framtiden får mig att faktiskt andlöst vända sida efter sida efter sida.

Två riktigt bra noveller alltså, och ändå var nog Apt Pupil den av samlingens novellerna som grep hårdast tag i mig och sedan faktiskt vägrat att släppa taget. Historien om pojken som tvingar sig på den gamle mannen (med katastrofala följder) är en mycket gripande och otäck berättelse om två människor som är rätt så trasiga. Till en början var jag inte helt övertygad om den här novellen men ganska snart drogs jag in, mycket tack vare Kings förmåga att skriva fram det skeva i karaktärerna, man anar från början att något är lite fel men det är först mycket längre in i berättelsen som man får börja se i vilken fasansfull utsträckning det är fel. Slutet är alldeles förfärligt, helt utan omänskliga monster.

Sammanfattningsvis: jag är överväldigad, förälskad och i grunden förändrad – precis som man ska vara inför riktigt bra litteratur. Tack Helena för att du gav tips om att börja från det här hållet när det gäller Kings författarskap. Nu går jag (snart) vidare in i mörkret…

Ännu mer zombisar!

Som en oerhört passande avslutning på min improviserade zombievecka måste jag berätta att jag är rätt så peppad inför John Ajvide Lindqvists nya bok som kommer (enbart som e- och ljudbok) i maj. Den heter Tjärven, handlar om zombies och skrevs på 35 dagar. Det låter lovande och intressant på flera plan. Dags för ett första test av makens läsplatta kanske? Mer om boken får man veta från författaren här.