Veckans tematrio handlar om hembygden och författare/böcker därifrån. Sånt är alltid roligt, inte minst för att man kan få lära känna varandras bakgrund lite bättre. Själv kommer jag från Värmland och tänker alltså berätta om tre texter/författare därifrån. Eftersom också Lyran kommer från detta undersköna landskap så har hon redan berättat om tre fina författare (Selma, Gustaf och Göran) därifrån och dessa kommer jag undvika av den anledningen och inte för att jag på något sätt skulle ogilla dem (tvärtom på dem alla faktiskt). Mina tre värmlandsfavoriter är:
Nils Ferlin är en författare som jag älskat reservationslöst sen jag först stiftade bekantskap med honom någon gång i skolan. Enkelheten och hans ibland nattsvarta svärta är i mina lyrikläsande ögon svåra att motstå. Redan för många, många år sen snördes mitt hjärta ihop en aning när jag läste Stjärnorna kvittar det lika* och så är det fortfarande.
En bok som inte alls är skriven av en värmlänning men som går an ändå är Maria Langs värmlandsutflykt De röda kattorna. Det mesta kretsar kring Mårbacka och Selma Lagerlöf-relaterade illdåd men den som är uppmärksam kan minsann läsa om min uppväxtort också och, om jag inte minns fel, ta in på det hotell som ligger nästan granne med mina föräldrars hus. Bara en sån sak.
Inger Sandberg får bli min sista värmlänning för den här gången. Labans, Tummens och Lilla Annas mamma älskas genom sina verk sönder och samman i det här huset. Det ska läsas, tittas på film och ägas paraplyer med både Anna och Laban. När man föds i Karlstad kommun (i alla fall var det så 2007) föräras man dessutom en Labandocka vilket säkert bidragit till att boosta barnens Sandbergälsk 🙂
*STJÄRNORNA KVITTAR DET LIKA (ur En döddansares visor (1930)
Man kan inte räkna dem alla
sägner och sånt man hör…
Det sägs att en stjärna skall falla
var gång när en människa dör –
Lyhörd i nätternas kyla
och vindarnas frusna musik
hundarna hörde jag yla,
som hundar yla för lik,
änkorna hörde jag skrika
och barnen snyfta för bröd –
– Stjärnorna kvittar det lika
om någon är född eller död.
Fler av Nils Ferlins dikter hittar ni här.
Vi har författare så det räcker till för måga 🙂
Ja, vi har definitivt valt det bästa landskapet iaf ur litterärt perspektiv 🙂
Älskar, älskar, älskar Nils Ferlin.
Hallå.
Jag är här och ströläser lite bakåt på din blogg & har egentligen inget vettigt att bidra med angående Ferlin förutom att han är en av mina absoluta favoriter.
Och Roffe Wikströms första platta med Ferlintolkningar sen… ojoj!
Hejdå!
Kul att du tittar runt lite 🙂 Ferlin har ett fint vemod som verkligen Wikström gjorde rättvisa åt. Hade glömt den skivan, dags för en omlyssning någon sommarkväll…