Cirkeln

Cirkeln är en bok som jag verkligen, verkligen, verkligen ville tycka om. Dels för att jag läst Saras blogg så länge och följt arbetet med boken där, dels för att jag verkligen tycker att det behövs riktigt bra fantastikromaner för ungdomar, något som är mer och bättre än twilight-kopiorna som regnar över världen. Det kändes lite viktigt att önskan om en ny riktigt bra ungdomsbok att rekommendera för de twilight-frälsta tonåringarna på biblioteket skulle slå in. Så jag hoppades och väntade mig att gilla och det hela var förstås upplagt för stor besvikelse. Lägg dessutom till att jag hyser en viss skepsis gentemot häxor (jag har till och med lite svårt för dem i Sookie-böckerna…) så förstår ni min skräckblandade förtjusning.

Cirkeln handlar om sex tonåringar som plötsligt och ofrivilligt kallas till ett stort uppdrag. De upptäcker att de har olika magiska krafter som de måste lära sig att hantera samtidigt som de står inför en dödlig fara om de avslöjar sig. Lilla Engelsfors blir sig aldrig mer likt efter natten då allt uppenbaras för flickorna.

Jag är mycket glad att kunna säga att jag älskar det här. Det är inte alls som Twilight men de som gillade de böckerna kommer att älska det här. Jag vet att både Mats och Sara gillar Buffy the Vampire Slayer och jag kan se kopplingarna dit, framförallt i hur vänskapsbanden utvecklas mellan de utvalda. Jag köper häxerierna rakt av och jag gillar dessutom alla tjejerna (en del gillar jag mest att tycka illa om men det är en annan historia). Mitt enda problem med boken är att det finns en karaktär som heter Ariana Lopez vilket är ett sånt där namn som känns lite sökt och som jag lätt hakar upp mig på. Men för att vara det enda problem jag har så är det ju en rätt mild kritik 😉

Allra mest tycker jag om hur författarna ägnat sig åt detaljerna. Karaktärerna byggs upp kring vad de säger och gör men också vad de äter, hur deras rum ser ut och så vidare. Varje detalj känns genomtänkt och ger djup åt berättelsen. Jag är särskilt förtjust i skildringen av Vanessas hemmaliv – styvpappan som hon hatar bryr jag mig inte så mycket om men lillebror Melvin är en bikaraktär som jag inte kommer glömma i första taget. Tjejerna är förstås väldigt olika och framskrivna så att det ska finnas någon att identifiera sig med för alla och dessutom kan de alla kännas igen från ens egen klass eller krets. Jag identifierar mig starkt med två av karaktärerna (Minoo och Anna-Karin) och känner igen de andra väldigt väl. Jag älskar att så gott som alla karaktärer i boken är tjejer med styrkor, fel och brister och att de får ta ordentlig plats i såväl boken som det fiktiva Engelsfors.

Jag önskar verkligen att jag kunde beskriva hur bra jag tycker att det här är. Jag önskar att jag hade förmågan att recensera böcker som tagit mig med storm men det är väl bara att acceptera att man inte kan kunna allt 😉 Min klatchiga slutpoäng får bli: Cirkeln är bra, läs den!

Andra som skrivit om Cirkeln: Jonas Thente i DN, Ett hem utan böcker och några andra