Vad är väl en dag på Nora marknad…

Vad finns det att säga om lördagen när Helena redan berättat hur det var och alla naturligtvis begriper hur trevligt vi hade? Trevligt sällskap, vacker stad, (fantastiskt) god glass och förstås Maria Langnörderi på hög nivå i form av besök, samtal och inköp i Ove Hoffners (systerson till Maria Lang och även gammal bekanting från Docka vit, docka röd) tågvagn nere vid Norasjön. Dessutom hann vi med ett besök i Magdalena Perssons Maria Lang-stugor (som är belägna på hennes tomt och dessutom, fick vi veta, bor granne med det hus där Hylandmordet i Staden sover förövades…) och en tur längs strandpromenaden där vi såg flera miljöer från romanerna och dessutom mötte självaste Maria Lang, om än i statyform.

Jag som tyvärr lider av guldfiskminne (vilket jag skyller mina barn för eftersom jag skulle kategorisera mitt komihåg pre föräldraskap som fenomenalt bra, men det kan ju naturligtvis också vara som jag missminner mig…) imponerades av Helenas knivskarpa minne vad gäller Maria Langs karaktärer, med vindens hastighet lyckades hon lista ut ur vilka romaner vissa citat var plockade enbart genom att koppla dem till namnen. Där är jag inte riktigt än, måste läsa om lite till tror jag och fortsätta i mitt livsprojekt att köpa på mig hela utgivningen 🙂

Inköpsmässigt höll jag mig ganska lugn men Ove Hoffner lyckades i alla fall locka mig till köp av en mycket fin utgåva av Se döden på dig väntar. Jag planerar definitivt att återse Nora inom en inte allt för avlägsen framtid, inte omöjligtvis för att bevista någon av de mordiska vandringar som erbjuds i Maria Langs fotspår. Nästa sommar kanske? Jag har redan inlett min övertalningsoffensiv på flera av mina närstående med glassen och de vackra omgivningarna som främsta argument. Att Lang-faktorn inte har lika stor dragningskraft på alla får man nog acceptera…

Tack Helena för trevligt sällskap och fint guidande bland mordplatser och marknadsstånd!

3 Replies on “Vad är väl en dag på Nora marknad…

  1. Tack själv – det var, som redan konstaterat, hur trevligt som helst! Och ja, mitt minne… ibland undrar jag om jag har någon synnerligen social variant på Aspergers. 😀 Lite nördig känner man sig ju, men det var roligt att det imponerar på någon. Det märkliga är att mitt sjukliga minne mest begränsar sig till litteratur och allsköns fiktiviteter; när det gäller att komma ihåg om vi har mjölk i kylskåpet eller ej är det inte riktigt lika knivskarpt… Konstigt, det där.

    Mordvandring nästa sommar, kanske? Och så måste vi ju “Röda kattorna”-turista i Värmland också!

    1. Det är spännande det där med selektivt superminne som vad jag vet aldrig hamnar på det praktiska och användbara, men jag blev iaf klart imponerad 🙂 Mordvandring nästa sommar definitivt, och jag ska ägna vintern åt att läsa De röda kattorna och planera en detaljerad resa genom Värmland i dess fotspår 😉

    2. Jag är avundsjuk på ditt referensminne, skulle också vilja kunna kasta ur mig lämpliga litterära citat och “Jamen det här är ju precis som i den boken/tv-serien!”-kommentarer! Själv försöker jag vara duktig på att skriva upp fina och/eller klockrena citat i ett Moleskine-häfte (såklart), det är underbart att bläddra i med jämna mellanrum och påminnas om de fina böcker man läst!

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.