Whedonhelgen i åminnelse

Det är faktiskt fyra veckor sen vi firade Whedonhelg i bloggosfären. Själv befann jag mig djupt inne i feberdimmorna under nämnda helg (vi ska alla vara mycket tacksamma att jag skrivit mina inlägg i förväg…) men tyckte att det var synnerligen intressant att läsa alla roliga/initierade/nördiga och engagerade inlägg. Några hängde till och med på lite sådär spontant med väldigt fina inlägg. Jag utlovade en ordentlig sammanfattning och nu kommer den, försenad av allsköns sjukdomar och bokmässor, bättre sent än aldrig och så vidare. Och jag har läst alla inlägg igen eftersom jag inte litar riktigt på någonting jag upplevde den där helgen…

Redan på fredagen smög jag igång helgen med några tjuvstarter och jag fick dessutom sällskap av SF-bokhandeln som skrev ett såväl innehållsrikt som intressant inlägg.

Lördagen inleddes med att jag  bjöd på en liten Whedonguide för noviser som en lämplig ingång till nörderierna. Butter tar ordet skrev om två riktigt intressanta Buffyavsnitt och bjöd dessutom på länkar till sina många andra Buffyrelaterade inlägg (läs dem också!). Boktimmen skrev inte bara ett fint inlägg om sin relation till Whedon och alla hans verk utan bjöd mig också på den enda anledningen jag behöver för att se även Angel (som jag missat eller hållit mig borta från på grund av en djupt rotad aversion mot karaktären Angel) i form av detta klipp. Beroende av böcker skrev till min stora glädje ett inlägg om Fireflys kvinnor och trots att inlägget återigen väckte sorgilskekänslorna kring att serien lades ner för snabbt så var det väldigt intressant att läsa. Och så fick jag inspiration till att se Torchwood därifrån också. Kulturdelen skrev om dem som gör Buffy illa (och det är ju en del) och outade en särskild aversion mot den sk nördtrion som jag sen hyllade i lördagens sista inlägg om mina favoritwhedonskurkar… På lördagen hängde också Myskoteket på med ett inlägg fyllt av Whedoncitat och info. Särskilt förtjust är jag i citatet ”Two roads diverged in a wood, and I took the road less traveled by and they CANCELLED MY FRIKKIN’ SHOW. I totally shoulda took the road that had all those people on it. Damn.” som skulle kunna appliceras på flera av Whedons produktioner, tyvärr.

Söndagen inleddes med att jag skrev om några av mina favoritepisoder i Whedons olika serier. Därefter skrev Unga böcker om hur Buffy och relaterad fanfiction lett till läsglädje, en spännande och lite annorlunda väg att gå. Jag blev särskilt glad att fanfic-fenomenet fick lite plats, borde skriva mer om det själv… Bara en sida till listade tio saker att älska med Buffy och jag håller med om allt utom den där Angel då (men vi kom överens om att tycka olika där 😉 ). Any moment called now skrev en fin reflektion över en lite bortglömd favorit, Dr Horrible´s Sing-a-long Blog, och hur den relaterar till Whedons övriga verk och hur betydelsefull mixen av sorg och skratt är för Whedon. Vildvittra skrev om att se och se om Buffy och hur olika man kan uppfatta karaktärer när man ger dem en ny chans, och så tog hon upp det där med att serien är rätt ojämn i början men att det ändå finns en potential som är värd att hålla ut för. Wait a minute and think gav mig med sin Lorne-hyllning ännu en anledning till att jag måste se Angel. Och så Numfars dance of joy and honour på det… Whedonhelgens andra dag avslutades med att jag funderade lite kring Spike och hans roll i vampyruniversum och i BtVS.

Sammanfattningsvis måste jag säga att det blev en väldigt lyckad och rolig helg. Jag gillar att så många varit så engagerade och att blandningen på inläggen blev så stor, så gott som alla Whedons skapelser blev omskrivna även om den fullt naturliga tyngdpunkten ligger på Buffy. För er som inte läst inläggen än men är intresserad av Whedon så rekommenderar jag förstås en rundläsning. Glöm heller inte kommentarerna där många intressanta diskussioner förs och där det också finns en hög med länkar till annat Whedonrelaterat i bloggosfären.

Miljoners tack alla som var med och skrev och kommenterade, det hade naturligtvis inte blivit något utan er. Jag är så himla glad att vi gjorde det och att det blev så attans bra!

4 tankar på “Whedonhelgen i åminnelse”

    • Jag har inte sett den än men jag köpte den förra helgen. Ska försöka övertyga maken om att det är en god idé att börja titta ikväll 🙂

      Svara
      • En l i t e n ”varning” om Torchwood: monstren är oftast ganska plastiga alá Buffy, nästan så man ser blixtlåsen på vissa. Och första avsnittet i första säsongen kan vara lite.. omständigt. Men människorna! Jag är så förälskad i dem alla.

        Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.