Läsresan

Jag har ett vagt minne av att det cirkulerade en enkät för något år sedan som handlade om vad man läste under olika skeden i sitt liv. Jag är till och med ganska säker på att jag fyllde i en sådan själv, här eller i min förra blogg. Eftersom jag inte hittar den och eftersom jag funderat ganska mycket kring mina tidigare läsperioder den senaste tiden så kommer här en helt ny, och kanske till och med annorlunda(?), och uppdaterad fundering kring detta. Plus en liten tjuvtitt in i framtiden…

1977 föddes jag och läste således ingenting.

1982 var jag 5 år gammal och läste fortfarande inte. Däremot lästes jag för och jag minns särskilt Astrid Lindgrens bilderböcker (Lotta och Madicken framförallt), böckerna om hunden Sture av Gunilla Ingves och den där om pannkakan som rullar iväg och blir jagad av alla djuren.

1987 Som tioåring läste jag oavbrutet, i alla fall minns jag det så. Kittyböcker förstås och så älskade jag Hans-Eric Hellbergs böcker om Gry Omöjligt Olsson (särskild favorit var Gry: Hej Amerika), och Monica Zaks Hjälp, boan är lös… Och så var det väl då jag läste om Tvillingarna i Sweet Valley kan jag tänka. Jag var också i den här åldern en hängiven medlem i bokklubben Läslusen och läste i princip allt jag kom över därifrån.

1992 Det här var den olyckliga kärlekens tid och de episka, ändlösa seriernas. Som femtonåring grät jag över Meggies olyckliga kärleksliv i Törnfåglarna, klämde i mig oräkneliga Harlequin-böcker och hängav mig åt Sagan om Isfolket. Stora mått passion, små mått god smak med andra ord 😉

1997 Jonas Gardell!!! Det här är nog min starkaste läskärleksperioden. Från ca 17-22 älskade jag Jonas Gardell med ostoppbar kraft. Jag läste allt han skrivit fram till och med Oskuld och andra texter (som är i det närmaste sönderläst). Allt älskades lika intensivt och med glödande depressivt hjärta. Min tanke är faktiskt att läsa om i alla fall något av Jonas Gardell i vår och om fler är intresserade att hoppa på en Gardellutmaning så blir det en sådan i form av en omskapad fiktiva klubben-träff någon gång efter nyår.

2002 Efter en period av läströtthet med enbart utrymme för kurslitteratur drabbades jag här av en pånyttfödd läsglädje. Min man introducerade mig för Elsie Johansson och Per Anders Fogelström, och möjligen Paul Auster – i alla fall läste jag också New York-trilogin vid den här tiden. Och så Minette Walters förstås. Min främsta minnesbild av den här perioden i mitt liv är att jag sitter på en balkong i Borås och läser, läser och läser – och allt jag läser är glimrande bra…

2007 Det här året föddes mitt andra barn (första kom 2005) vilket gjorde mig såväl tidsfattig som känslig. Det mesta jag försökte läsa hittade innanför huden och gjorde mig ledsen varför jag inte orkade läsa så mycket under den här perioden. Det blev mest bilderböcker av Pija Lindenbaum och Barbro Lindgren, ofta som en muta för att få lilla storasyster att klättra ner ur katträdet där hon gärna barrikaderade sig när lillebror krävde uppmärksamhet. Min förkärlek för John Aijvide Lindkvists böcker var dock väckt, vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på känsligheten.

2012 (inte 3012 som jag skrev först…) Framtiden är förstås höljd i dunkel men jag tror att jag som 35-åring kommer att fortsätta uppskatta/älska/tillbe Margaret Atwood, precis som jag gjort som 33- och 34-åring. Förhoppningsvis ska jag också hitta flera nya, älskvärda bekantskaper framöver. På det personliga planet hoppas jag på att någon ska inse att de behöver anställa just mig vilket naturligtvis skulle kapa min lästid en aning, men jag är mer än villig att betala det priset. För övrigt hoppas jag på att få fortsätta glädjas i min läsning så som jag faktiskt haft lyxen att göra de senaste åren och nära nog hela livet.

Hur ser er läsresa ut? Vilka har varit och är era favoritböcker och älsklingsförfattare? Berätta gärna i kommentarerna eller på egen blogg!

12 Replies on “Läsresan

    1. Ja, varför inte, man måste tänka positivt 😉 Men skämt åsido, tack för påpekan – har ändrat det nu till den riktiga, hårda verkligheten…

  1. Äsch, jag hann inte kommentera det först. Tänkte hur som helst skriva att du tydligen tänkt leva i evighet i alla fall, vilket förstås är praktiskt om man ska hinna läsa alla böcker man vill.

  2. Är på om du kör en Gardellutmaning! har lyssnat på En komikers uppväxt och Ett ufo gör entre i bilen till o från jobet nu o ser svärtan på ett helt annat sätt än jag gjorde som tonåring. ska Lyssna på Jenny med tänkte jag men jag klarar den inte riktigt nu, för otäckt.

    1. Jag tror också att jag kommer hitta svärta och smärta som jag kanske inte riktigt förstod eller kunde ta till mig första gången jag läste Gardell. Kul att du vill vara med, tanken är den här gången att Fiktiva klubben ska kunna vara en diskussionsplats under läsandet men att sen de som är med på omläsningen skriver ett eget inlägg på egen blogg som avslutning på “utmaningen”. Det kommer ett ordentligt inlägg om detta om några veckor.

    1. Kul att vi har Gardell gemensamt, jag misstänker att vi är rätt många som har det vilket borde kunna ge en bred och kul Gardellutmaning. Ska fila lite på den först så presenteras den nog om någon vecka 🙂

  3. Tänk att det kan bli så rörigt när man försöker strukturera upp något sådär. Men det gick!

    Har fortfarande inte haft min Gardellperiod (jo, på tv men har inte läst hans böcker) så en Gardellutmaning skulle kanske inte sitta fel.

    1. Det är jättesvårt och jag känner att jag missat massor – som min tonårsläsning av Maria Lang till exempel, och kanske lite om mitt möte med vampyrerna…

      En Gardellutmaning blir det, och det vore jättekul om du ville vara med som “förstagångsläsare”!

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.