Fledgling

Jag brukar mena att en av anledningarna till att jag kan läsa litteratur på engelska är att jag inte måste veta vad varenda ord i en mening betyder, jag nöjer mig med en helhetsförståelse på bekostnad av vissa detaljer. En detalj som jag dock känner att jag vill ha koll på är en boks titel. Så när jag läste Octavia Butlers sista roman – Fledgling – blev det till att ta fram ordboken. En “fledgling” är en nykläckt fågelunge som ännu inte lärt sig att flyga eller en oerfaren, ung person. Och Shori är sannerligen en Fledgling i ordets många betydelser, hon är nyfödd men snart flygfärdig, hon är ensam, utlämnad och i behov av såväl närhet som hjälp.

Shori vaknar i en grotta, sönderslagen och helt ny för världen. Ingen känner henne, inte ens hon själv. Alla minnen är försvunna och det enda hon vet är att hon är väldigt hungrig. Snart hittar hon Wright och inleder en symbiotisk relation som också ger henne vissa svar om vem hon är – ytligt sett en liten svart flicka med en vuxens inre – och vad hon är.

Jag vill egentligen inte skriva att det här är en vapyrroman eftersom jag då med all säkerhet skrämmer bort en hel hög potentiella läsare. Men samtidigt är det centralt just detta att Butler skapar något nytt av vampyren, den skrämmande blodsugaren. Här är hotet inget hot och det beror inte på att hon är någon försvarslös liten flicka. Ina/vampyrerna skiljer sig inte mycket från människorna i den här boken – några reagerar med våld på det de tycker är skrämmande, de allra flesta är dock varma och omhändertagande, inkluderande. Det var länge sen jag läste en så varm vampyrbok, om jag någonsin gjort det.

Butler går mer eller mindre djupt in på teman och diskussioner om ras, kön och sexualitet. Hon lyckas få dessa diskussioner att bli allmänmänskliga just för att Shori är en karaktär, förvisso inte helt mänsklig i sin DNA men likväl mänsklig i sitt tänkande och i sina moraliska ställningstaganden, som man bryr sig om. Jag vill absolut läsa mer av Butler, jag är sur över att hon inte hann skriva mer om Shori och jag undrar vad jag ska ta mig an härnäst.

~Grand central publishing, 2005~

12 Replies on “Fledgling

    1. Det är en himla tur det 😉 För du måste verkligen läsa den, jag är övertygad om att du kommer att gilla mycket.

  1. Jag känner också att jag inte behöver veta vad varenda ord betyder när jag läser skönlitteratur på engelska.:)Har övat upp mig rätt mycket.Dock var jag “rädd” för att läsa på engelska innan och drog mig från att läsa engelskspråkiga böcker.Det var mina universitetsstudier som “tvingade” mig och sedan var jag fast.:P

    1. Jag var nog också rädd i början, för att inte fatta osv men nu är jag väldigt glad att jag vågade. Det finns ju så himla mycket bra som aldrig översätts.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.