Nästa vecka tänker jag fira kvinnodag genom att delta i Enligt O:s bloggstafett, häng på du också! Själv fnular jag som bäst på vad jag ska skriva om, förra året skrev jag om Buffy så det kan jag ju inte göra igen, inte heller känner jag att jag bör tjata vidare om Margaret Atwood… Maken, genusforskaren, har önskat sig mer politiskt ställningstagande bland fiktiviteterna så det kanske blir något sådant, måste i så fall bara övervinna den där dåliga självkänslan och tanken på att man (=jag) måste ha så himla mycket på fötterna för att få uttala sig offentligt (det är en sak att raseriskrika över tidningen vid frukostbordet och en helt annan att formulera argument som håller ute i verkligheten också). Men risken/möjligheten finns att det blir något politiskt, feministiskt och småargt här den 8:e (inte minst nu när jag halvt utlovat det) men mest av allt ska det förstås bli en hyllning av någon eller några, oklart än vem/vilka. Har ni några förslag eller önskemål om vad ni vill läsa här på torsdag?
Jag har ett tips på det feministiska spåret: det kanske har diskusterats förut men jag stör mig ändå inte mindre på det: i filmer, och speciellt i barnprogram finns det ofta en manlig huvudperson som är neutral, sedan en kvinnlig huvudperson som är neutral, men alla andra, de som ska vara konstiga, skojiga, fula, äckliga, speciella eller roliga, de är alltid män eller pojkar. Om en kvinna är med är det som gammal mormor tex. Det är inte ofta den konstiga kompisen är en tjej. Bara för att jag skriver det nu kan jag komma på många exempel på när det är så, men oftast är alla kvinnliga karaktärer ganska neutrala. Mest har jag stört mig på det i barnprogram.
Tack för tipset, det är en jätteintressant reflektion som jag också gjort – de där rollerna som inte verkar kunna rubbas är alltid lika viktiga att skaka lite på. Jag ska definitivt försöka skriva något om det, om inte nu på torsdag så någon gång framöver!
Kul att du redan börjat spåna. Måste göra det jag också! Har mailat din publiceringstid.