Humoristen

Mikronoveller borde kanske recenseras på det minimalistiska sättet. Kortfattat. Med allt för korta meningar. Och ord. Staplade på varandra?

Nej, förstås inte. Mikronoveller i Tomas Kindenbergs tappning är något så förträffligt som texter där varje ord säger något viktigt, där varje uttryck vägts på språklig guldvåg och där stämningar lämnar en lätt obehaglig men samtidigt fantastisk eftersmak. Humoristen är: obestämbar. Underhållande. Märklig. Och helt jäkla absurd.

Det jag framförallt gillar så himla mycket med Kindenbergs korta texter är stämningen, det där man ganska snabbt kommer underfund med, att jaget eller snarare jagen inte är riktigt riktiga. Ibland är det lite skruvat och ibland väldigt mycket skruvat. Jag skrattar högt några gånger men sätter skrattet i halsen desto fler. Måste jag jämföra med något, och det måste jag förstås, så blir det Christer Hermansson och hans Oliver Cromwell i skinnbyxor från Ich bin ein bibliotechar, utan bibliotekskonnotationerna förstås. Men med galenskapen som döljs under det till synes normala. Älskar det faktiskt rakt igenom. Nu vill jag läsa Kindenbergs debut Kan du inte bara vara pinsamt tyst. Snarast.

Fler som skrivit om Humoristen: Beroende av böcker och Påhittade nöjen

~Zoo publishing, 2012 /recensionsexemplar~

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.