Vissa bloggare känns det som att man känner på riktigt trots att man knappt träffats, och efter kanske fem års bloggkontakt så är Enligt O-Linda definitivt en sådan. Att hon dessutom skriver en eminent blogg som ger något intressant att läsa varje dag räknar jag som en bonus. Det är med stor glädje jag presenterar Enligt Os inlägg i sommarläsningsserien, det allra första:
Under många år läste jag om Fogelströms stadserie varje sommar. Ibland hände det att jag läste den även under vinterhalvåret, så minst en gång per år. Jag har minnen av läsning i sommarstugan under regniga dagar, liggandes på mage i Slottsskogen eller på en klippa i Göteborgs vackra skärgård. Det hörde liksom sommaren till att umgås med Emelie, som är min absoluta favorit i böckerna. Dessutom är hon den enda som finns med i alla böckerna. Den röda tråden och vilken tråd hon är.
Nu blir det inte Fogelström varje sommar, inte ens varje år. Jag har inte längre så mycket lästid på sommaren som när jag bara hade mig själv att tänka på. Förra sommaren påbörjade jag dock ännu en omläsning och hann med de två första böckerna i serien. Jag tror även att jag läste de inledande kapitlen i del tre. Jag läste med en stockholmskarta bredvid mig och i juli tvingade jag med maken på en promenad i Fogelströms fotspår.
Den här sommaren tänkte jag fortsätta och läsa resten av böckerna i serien. Trots att jag mycket väl vet vad som händer är jag lite spänd inför läsningen. Lika spänd som vanligt. Det är något speciellt med de bekanta orden som liksom ekar inom mig när jag läser. Fogelström bjuder dessutom på ett helt vansinnigt bra språk som är lite fantastiskt att upptäcka om och om igen.
Det är få böcker jag vågar läsa om av rädsla att den ursprungliga läsupplevelsen ska förstöras. De jag läser om kan jag dock läsa om och om igen. Kanske skulle jag ge fler böcker chansen att bli en ny läsupplevelse, för visst är det så att varje omläsning ger en ny upplevelse? En bok som läses för andra gången läses i ett nytt sammanhang, i en ny tid och faktiskt också av en ny läsare. Någon gång ska jag våga mig på att läsa min absoluta favorit Den allvarsamma leken, men ännu har jag inte vågat. Kanske i sommar?!
Vid närmare eftertanke backar jag. Det krävs mod för att läsa om en favoritbok och jag är inte alltid så modig. Är du?
Omläsningar är alltid läskiga men jag tycker verkligen att du ska våga dig på Den allvarsamma leken, den är alltid fantastisk. Själv blir jag väldigt sugen på att läsa lite Stadserie igen, det är något år sen förra omläsningen nu…
Har läst Stadserien två gånger. Fösta gången var jag 15-16 år, sen läste jag den för några år sedan och då var det alltså över 30 år emellan! Det kändes lite annorlunda att läsa den då jag lärt känna Söder genom att min mamma bor där sen många år tillbaka och jag gjort många promenader i denna vackra stad (stadsdel) Du återkommer till den allvarsamma leken, du har satt upp den som en måste läsa bok tidigare… så just det nu förstår jag att den måste upp på min läslista.
Jag kan verkligen tänka mig att Stockholmskännedom grr en ny dimension till Fogelströmsläsningen.
Och Den allvarsamma leken är fantastiskt fin, jag tycker att du och alla i hela världen ska läsa den i sommar =)