Året var 2003, eller möjligen 2004… Maken och jag hade varit tillsammans nog länge (2 eller 3 år) för att det skulle vara dags att ta lästipsen på allvar. Det var dags att ge sig in i den delen av bokhyllan. Och vilken sommar det blev…
Först läste jag Löwensköldska ringen, en liten oansenlig bok som drog iväg med mig totalt, det blev till att uppsöka Borås stadsbibliotek och införskaffa såväl Charlotte Löwensköld som Anna Svärd. Jag minns det som en magisk läsupplevelse. Därefter läste jag, i febrig takt, Paul Austers New York-trilogi, Gabriella Håkanssons Operation B och Fogelströms Stad-serie…
Såhär i efterhand är det nästan obegripligt att jag läste så många av de böcker som betyder allra mest för mig under så kort tid, under en och samma sommar, på samma balkong… Jag kan ju inte ha gjort annat än att läsa den där sommaren (ljuvliga tanke…). Misstanken att jag minns fel och faktiskt ägnade i alla fall två somrar åt denna favoritläsning ligger nära till hands men jag tror inte det. Jag hade dessutom sommarlov på den tiden – 10 veckor utan plugg eller arbete som kunde ägnas åt läsandet, inga barn hade jag och mina enda ambitioner i trädgårdsväg var att balkongen skulle vara möjlig att sitta och läsa på (det är väl så långt mina ambitioner sträcker sig idag också men det händer ju att någon jobbig typ säger att man måste måla huset och sådär). Det gick att gå in i läsdimman totalt på den tiden.
Jag kan förvisso sakna den där friheten ibland, tänk att få ägna tio veckor åt Atwood och Mantel och Martinsson och allt vad de heter. Men å andra sidan, häromdagen satt jag på balkongen och läste Mantel med min sexåring läsande bredvid mig. Och idag satt fyraåringen och jag tillsammans och läste Strumpmannen och superhjältarna och i sådana stunder känns det som att det inte kan bli så mycket bättre. Mest av allt hoppas jag på en tillvaro med blandning av egenläsningstid och delad läsmagi. Såväl tudorska byråkrater (i Bring up the bodies) som strumpmän kan man säga…
Vi borde åka på semester tillsammans. Tänk ett gäng boknördar som läser hela dagarna och pratar böcker i pauserna. Utan barn då.
Det låter alldeles underbart, jag är på! Vi kan väl åka någonstans där det inte finns så mycket att titta på så det blir riktigt mycket tid för böcker, läsning och bokprat =)
Enlig O! Vilken härlig tanken. Ojojo va man skulle njuta av sällskapet!