Tordyvel (Sommarläsning 7)

Bokbabbel är känd för sin topplacering i snabbläsarligan, sina converseskor och sin benägenhet att bo i Finland. Att hon dessutom är trevlig och tipsar om finfina böcker gör inte saken sämre… Det är med stor glädje jag nu presenterar Bokbabbels inlägg i sommarläsningsserien.

Numera är jag dålig på det här med omläsningar. So many books, so little time, ni vet. Det finns dock vissa böcker jag gör undantag för. En av dem är Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen. Den bor på sommarstugan nuförtiden, och dit kommer jag – såklart! – alltid lastad med ungefär två böcker per dag jag ska vistas där. Läsoptimist/abibliofob, ditt namn är Bokbabbel!

Men Tordyveln alltså. Där står den i vår vita bokhylla, inklämd bland gamla grönryggade Wahlströmsböcker, älskade barnböcker och deckare man inte riktigt vill göra sig av med och därför hämtar till stugan. Jag drar med fingret längs bokryggarna, minns läsupplevelser i soffor, svettiga plaststolar, på bryggan som numera är huggen till ved. Stannar oftast vid just Tordyveln, drar ut den ur hyllan, läser en sida här eller där. Ibland händer det rentav att jag lägger mina storslagsna läsplaner åt sidan och slår mig ner i närmaste fåtölj med denna så månger gånger omlästa skatt. Läser om David, Annika och Jonas – Jonas med salmiaken och sin lilla bandspelare där han rapporterar och spelar in allt de är med om. Det är sommar i boken, och de vattnar blommor i Selanderska gården men ramlar samtidigt även in i ett slags mysterium som innehåller en gammal staty och en speciell sorts blomma.

 När jag var liten tyckte jag nog främst om boken på grund av ”mysteriet”, numera är det för både nostalgin samt bokens stämning jag läser Tordyveln flyger i skymningen. De ljusa nordiska sommarkvällarna, karaktärerna som känns som gamla vänner, någon liten detalj som känns lika välbekant som ens egen hud, eller kanske någonting man hade glömt bort sedan sist. Inte nu heller kan jag riktigt återkalla mig slutet – kanske ett tecken på att det är dags att läsa om i sommar igen?

Är det nu jag ska våga erkänna att jag aldrig läst Tordyveln flyger i skymningen? Det är nog dags att göra något åt den saken…

9 tankar på “Tordyvel (Sommarläsning 7)”

  1. Den boken har jag läst många gånger 🙂 Nu kan man ju köpa radioföljetongen från Sveriges radio och lyssna på. Jag älskade den också och hör deras röster framför mig när jag läser. Verkligen sommar 🙂

    Svara
  2. Den här boken läste jag när jag var yngre … Läste om den för några år sedan och samma magi infann sig inte, men minnena sitter kvar! (:

    Svara
    • Det är lite läskigt med omläsningar att man ofta saknar den där magin men läsminnena brukar, som du skriver, tack och lov bli kvar. Ska verkligen försöka läsa den här för första gången när jag får semester.

      Svara
      • Det här en av ytterst få böcker jag läser om eftersom jag redan gjort det tidigare och därför vet att det funkar (för mig). Annars är det både tidsbrist och rädsla för att minnet är mer gyllene än själva boken som gör att jag inte läser om böcker nästan någonsin

        Svara
  3. Va kul! Denna bok gav mig inspiration till ett namnförslag åt min lillasyster när hon föddes (och jag var 5-6 år gammal). Mamma är förtjust i denna bok och hade den ofta frammeliggande på bänken när jag var liten, och hade berättat många gånger att skalbaggen hette Tordyvel.

    Mamma undrade en dag vad lillasyster eller lillebror skulle heta, den dagen h*n kom ut, och jag svarade bestämt Tordyvel! Men, sa mamma, om det blir en flicka då?
    – Ja, då ska hon heta Tordyvla!

    Hon fick heta Mikaela… *fnys*

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.